Manifest för kommunreform

Ålandstidningens framsida den 3 december 1973

VARFÖR KOMMUNREFORM?
 -Vi moderater ville göra en kommunreform under föregående mandatperiod, eftersom vi såg att kommunerna blir mycket sårbara vid en kris (ex. pandemi eller massarbetslöshet) och att vi har flera mikrokommuner som lätt blir kriskommuner och tvingas låna till drift, alternativt sluta fungera som kommun. Grundproblemet hör är: När du väl har kriskommuner så vill ingen "frisk" kommun ta i den med tång, än mindre gå ihop med "konkursboet."

- Kommunreform ger starkare ekonomi, eftersom du har mindre administration & förvaltning i 1 kommun än vad du har i 5 kommuner. Mindre administration & förvaltning kan användas till mera kommunal service eller till att sänka skatten, om du vill det. Danmark genomförde år 2007 en kommunreform där kommunerna minskade från 271 till 98. I en utvärdering av reformen[24] konstaterar man att den ekonomiska motståndskraften har stärkts i de sammanslagna kommunerna som, jämfört med de kommuner som inte gått samman, har förbättrat sin förmåga att balansera utgifter och inkomster. De sammanslagna kommunerna har därmed varit bättre rustade än de som inte har slagits samman för att tackla de ekonomiska utmaningar som den ekonomiska krisen medfört.
     De ekonomiska stordriftsfördelarna har varit mest uttalad inom administrationen, där stordriftsfördelarna motsvarar ca 10 procent av de administrativa utgifterna. Dessa ackumulerade stordriftsfördelar har dock inte sänkt de totala driftskostnaderna, eftersom de i stället har omfördelats till ökade kostnader för utsatta barn och ungdomar och för sysselsättningssektorn. En effektivare kommunal organisering och serviceproduktion ger således ett ekonomiskt handlingsutrymme som de nya kommunerna kan använda för att utveckla välfärden eller sänka avgifter och skatter."

Källa: Lagförslag om kommunreform 21/2017-2018. https://www.lagtinget.ax/dokument/lagforslag-212017-2018-11160

Låt oss för balansens skull också titta på vad en svensk, parlamentarisk utredning kom fram till i februari 2020 .

" Danska erfarenheter från den senaste kommunreformen pekar på att inga ekonomiska besparingseffekter har kunnat utläsas i de sammanslagna kommunernas kostnadsmässigt stora verksamheter som skola och äldreomsorg. DÄREMOT har den danska kommunreformen inneburit att de sammanslagna kommunerna stärkt sina ekonomiska resultat efter reformen. Även de modellberäkningar som Kommunutredningen har gjort utifrån svenska förhållanden för grundskola och hemtjänst indikerar marginella ekonomiska besparingar."

Källa: SOU 2020:8 Starkare kommuner – med kapacitet att klara välfärdsuppdraget

https://lagen.nu/sou/2020:8

- Att inte göra kommunreform begränsar friheten för medborgarna. Ungdomar är hänvisade enbart till den ungdomsgård som finns i din hemkommun, vill du som jomalit gå till Uncan måste du betala för det. Så ska det inte vara. Alla ungdomsgårdar borda bara vara glada över alla ungdomar som kommer dit. Du får bara lämna barn på dagis i din hemkommun. Bor du i Björnhufvud i Eckerö och pendlar till stan eller Jomala kunde det vara bra att få lämna sina barn i Hammarland. Det får du inte. då måste du köra 10 km åt andra hållet först. Kommunreform gör att du kan få äldreomsorg var som helst på den nya kommunens yta (specialiserad äldreomsorg måste dock centraliseras). 

- Dagens 16 kommuner klarar inte de "smala sociala sektorerna" (missbrukarvård, barnskydd). Detta har alla partier varit överens om under en längre tid och det är därför kommunförbeundet KST har förberetts under många år och vid årets början 2021 tar KST över missbrukarvård och barnskydd. KST fungerar som en "försäkring" där alla kommuner betalar en "premie" för att KST ska ta hand om barnskyddsärenden & missbrukarvård som annars kan fördela sig mycket ojämnt. Vi anser att kommunreform hade varit mycket bättre, eftersom kommunförbund är som att plussa på ett till "kommunlager" på de 16 kommunerna. Kommunförbund fungerar, men det är administrativt tyngre och blir dyrare. Kommunförbund är dessutom lite av ett självspelande piano: de ger mindre inflytande för invånare än vad en större kommun ger. I en kommun kan du nämligen alltid prata med din styrelse- eller fullmäktigeledamot om du har synpunkter på barnomsorg eller missbrukarvård. Ett kommunförbund styrs av 16 representanter, en från varje kommun. Dessa får direktiv från sina kommunstyrelser men blir lätt "överkörda" av andra majoriteter i kommunförundet. Kommunens vilja förverkligas sällan, än mindre medborgarens. 

-En större kommun skulle ha haft samma ansvar som en mindre kommun, men betydligt starkare muskler att ge lagstadgad service och stötta medborgarna i svåra situationer. 

- En större kommun har i regel en större strategisk förmåga att dels jobba med utvecklingsfrågor som långsiktigt stärker kommunen, dels att initiera och bereda beslutsunderlag, än vad en mindre kommun har. Mindre kommuner är idag upptagna med att hålla huvudet över vattenytan och klara sig från dag till dag. Frågor om "strategisk utveckling" eller "omställning" är som irriterande flugor som man gärna viftar bort och i stället fortsätta hålla sig över vattenytan. Det här innebär att strategisk utveckling idag börjar bli en lyx som de starkare kommunerna kan ägna sig åt. 

- Att dagens 16 kommuner skulle vässa sina verksamheter i samarbete med privat och tredje sektor är idag en utopi, utom för de största kommunerna. Större och starkare kommuner ger inte bara bättre service, de kan samarbeta mera jämbördigt med privat sektor då de har förutsättningarna och kompetensen för det. Det spelar ingen roll att t.ex. servicesedlar är möjliga enligt lag. De kommer inte att införas, då nyttan är så begränsad i de små kommunerna.  Det öppnar upp helt nya möjligheter och potential att producera modern kommunal service för ålänningarna. Det enda positiva med dagens 16 kommuner är att det öppnat upp affärsmöjligheter för företag som Björkkö att leverera specialiserade lösningar till kommunerna ide fall då kommunen saknar specialistkompetens. 

- Vi moderater gillar konkurrens och färre kommuner skulle skapa mera konkurrens i varje kommunalval. Idag kan du bli invald i fullmäktige med 2 röster och det är ett äkta problem att det finns kommuner där ingen vill ställa upp i val. Det är inte sunt när antalet invalda i fullmäktige motsvarar antalet som ställde upp i val. Då finns ingen konkurrens eller sporre till att leverera bra idéer för kommunal sektor. Bort med "pampvälde", in med politiker som kan och vill leverera för sina invånare. Och som med bred marginal åtnjuter befolkningens förtroende. 

- Kommunreform är bättre för sjukvården. En enig ÅHS-styrelse klubbade ett utlåtande om att det vore betydligt enklare och effektivare att samarbeta med färre än 16 kommuner. Kommunreform betyder för ÅHS att mindre energi behöver läggas på att komma överens om hemsjukvård med 16 kommuner och mer energi kan läggas på att utveckla sjukvården.

- Med kommunreform blir vardagen enklare för kommunernas och landskapets tjänstemän. Med 5-kommunersmodellen skulle vi inte behöva längre högstadiedistriktskommunförbunden, de kunde förvaltas direkt av kommunerna. KST hade kunnat ersättas med ett avtal om socialvård med skärgårdskommunerna. Det smått obegripliga landskapsandelssystemet för ekonomisk utjämning mellan 16 kommuner ("Robin Hood-politik") skulle bli mycket enklare att överblicka med 5 kommuner. 

- Större kommuner är rättssäkrare för företagarna som inte bara får långsiktigare verksamhetsförutsättningar. Större kommuner kan och vågar tänka större. Det är ingen slump att Ålands Näringsliv tog ställning för kommunreformen när den var aktuell. Om ditt företag på ett eller annat sätt är beroende av den kommunala verksamheten är det varken bra med kriskommuner eller nyckfullhet. Skräckexemplet här är detaljplaneringen av Havsvidden där företaget hamnade i klorna på ett fullmäktige som inte riktigt kunde förklara för allmänheten varför de gjorde som de gjorde med ett av Ålands viktigaste företag. Så ska vi inte ha det.

- I vår vision skulle äldreomsorgen fortsätta erbjudas över hela Åland. Barnomsorgen skulle bli aningen "centraliserad" eftersom fler vill kunna lämna sina barn på vägen till jobbet och lär utnyttja den möjligheten. 

VARFÖR JUST 5 KOMMUNER?
5-kommunersmodellen följer högstadiedistriktsindelningen på fasta Åland: Norra Åland, Södra Åland och ett utvidgat Mariehamn. Detta är grannkommuner som redan idag samarbetar och som har egna organisationer. Det finns redan idag en viss gemenskap i form av högstadieskolorna. Vägnätet på Åland påminner om ett "timglas" där alla på Norra Åland måste igenom Godby för att komma till Mariehamn. På Södra Åland måste alla igenom Jomala för att komma till Mariehamn. En modern kommunstruktur bör återspegla de behov som medborgarna har idag. I skärgården föreslås en nordlig skärgårdskommun och en sydlig. Detta beror dels på geografi, dels på att kommunutredarna Enestam & Henriksson konstaterat att även om det skulle vara en enda kommun i skärgården så måste den i praktiken ha minst två förvaltningar. Det här gör att det är tveksamt om vi uppnår fler administrativa fördelar med en skärgårdskommun, än att ha två.  

VARFÖR INTE HELT FRIVILLIG KOMMUNREFORM?
En 100% frivillig kommunreform kommer att innebära att redan starka kommuner går samman med starka. Det är de kommunerna som har tid, ekonomi och resurser att planera och som ser fördelarna. Vi befarar att resurssvaga kriskommuner hamnar "offside" och deras kris förvärras om inte landskapet kan tvångsfusionera åtminstone de kommuner som uppenbart saknar förutsättningar att leverera service. Vi behöver trygga en positiv utveckling för hela Åland och då behövs ett mått av styrning av reformen.