onsdag 7 december 2022

Miljö och ekonomi går hand i hand!

Talman, den 22 maj 2014 hade jag som kansliminster förmånen att fatta själva beslutet som blev grunden för hållbarhetsagendan. Dåvarande landskapsregering sände ut ett pressmeddelande där vi slog fast det enkla budskapet att: 
– Åland behöver en omställning där vi beaktar samhällets utveckling ur ett hållbarhetsperspektiv. Målsättningen är att ta fram en plan med sikte på att skapa en ekonomisk, social och miljömässig hållbar utveckling för Åland. Målet är att Åland ska vara ett hållbart samhälle år 2051.

Det är på sin plats att reflektera över hur långt vi kommit.  

Först en kommentar om tillit: Att ålänningarna kan lita på myndigheterna, att myndighetsutövandet sker på ett korrekt och jämlikt sätt. Det finns en tillit som vi kanske behöver jobba mer för på Åland. Den handlar om tilliten till att långsiktiga & storskaliga projekt förverkligas. Jag måste medge att jag drog lite på smilbanden när vi för några år sen debatterade Vårdöbron och det handlade om två snarlika alternativ – nybygge eller reparation som i praktiken var nybygge. Idag drar jag mindre på smilbanden, det finns inget kul - alls - i att se stora infrastruktursatsningar gå ålänningarna om intet, det urgröper tilliten till hela vår åländska politik på sikt.

Skulle vilja argumentera för att tillit också är en självstyrelsepolitisk fråga. För om du litar på att vi i den här salen är vår uppgift mogen, så är det också rimligt att utveckla självstyrelsen. Om du inte litar på oss i denna sal, så blir den logiska slutsatsen att det kanske är bästa att låta självstyrelsen avveckla sig självt pö om pö, gör inget med lite behörighetsläckage eller fajter som förloras. Tack o hej. Tillit är en bra sak för vår självstyrelse, som får den att utvecklas och frodas. Men tillit är inte något som vi kan ta för givet. Det ”nordiska guldet” tillit, är nåt vi i denna sal måste återerövra, förtjäna och visa oss värdiga.

Vi pratar ofta om att hållbarheten måste in i ekonomin, i budgeten. Men lika viktigt är att ekonomin ska in i hållbarheten. Ett hållbart samhälle är ett starkt samhälle som står stadigt på egna ben, som INTE är inne i en lånespiral. Och som INTE försöker ståta i lånta fjädrar. Ett skuldfritt samhälle har betydligt mer manöverutrymme att förverkliga transition till hållbarhet, än ett skuldsatt som betalar två miljoner i ränta per år. Detta kunde vi bli bättre på att beskriva.

Viktigt för agendans förverkligande är – precis som det var år 2014 – den folkliga förankringen. Engagemanget från ”de som jobbar med händerna i myllan”, för att citera kollegan Mattsson i förra anförandet. 

Vill du ha ett genuint folkligt engagemang, så är det inte så tokigt att utgå ifrån lite allmänborgerliga värderingar: strävsamhet, rättvisa och ett ekonomiskt sinne. Det har skett en viss positiv utveckling positiv utveckling på denna punkt - i statusrapport nr 5 tangeras detta tema på sidorna 62-63, men vi kunde bli ännu bättre på att beskriva det. Detta belyses förtjänstfullt i boken ”Rädda miljön och bli rik på kuppen”.

Strävsamhet och eftertänksamhet som är nycklar till att förverkliga hållbarhetsagendan. Att återanvända kläder, fiska sin egen fisk eller att bara tänka efter när man köper nåt sparar både miljö och pengar. Sparade pengar ger fler möjligheter att ställa om, kanske till solpaneler eller energieffektivering. Den billigaste kilowattimmen är som bekant den som aldrig används.

Och glöm inte marknadsekonomin och det privata ägandets positiva betydelse. Ägande skapar engagemang, för egen del har jag aldrig varit så engagerad i lokalsamhället som när jag fick möjlighet att bli delägare i en samfällighet.

Vi ska minnas att vi nu har en situation där stora, åländska företag tävlar i hållbarhet, klimatsmarta kreditkort och radikalt förminskad vattenanvändning för att nämna några saker. Varför? För att medborgarna efterfrågar det.  

Varken marknadsekonomi eller privat ägande är hinder för hållbarhetsarbetet, de är tvärtom hörnstenar i bygget av ett hållbart Åland där alla känner tillit, framtidstro och varje ålänning får möjlighet att utvecklas i sin fulla potential (för att nu använda lite andra ord än ”blomstra”)

Avslutningsvis, vill jag ge understöd till förslaget om bordläggning tills nästa plenum. Med motiveringen att ge Hållbart initiativs ledamöter möjlighet att medverka.


Inga kommentarer: