Eftersom regeringsblocket bordlade debatten om sjukkostnadsavdraget till en dag då Finans- och näringsutskottet är på arbetsresa, önskar vi framföra några avslutande synpunkter i insändarform.
- Ur remissvaren framgår att flera grupper påverkas av att sjukkostnadsavdraget slopas: pensionärer, ESB-boende, bärare av glasögon, multisjuka, långtidssjuka och synskadade. Däremot finns ingen plan eller kompenserande åtgärder för någon av grupperna, bara ett löfte om att landskapsregeringen utreder kompenserande åtgärder. Förslaget blir inte heller bättre av att vidlyftiga kompenserande åtgärder stressas fram på kort tid, en effektiv socialpolitik fordrar tid och eftertanke.
- Sjukkostnadsavdraget
består av två delar och endast den ena beskrivs i förslaget. Kostnader för
Institutionsvård eller effektiverat serviceboende som kan dras av till 25
% nämns inte. Dessa är betydelsefulla för de äldre som bor på ett
effektiverat serviceboende (ESB). Ett komplett lagförslag hade beskrivit
både konsekvenserna av att slopa avdrag för sjukkostnader och för
institutionsvård / ESB.
- Konsekvensanalyser.
Mariehamns stad framhåller i sitt remissutlåtande avsaknaden av
barnkonsekvensanalyser. Det är uppenbart att förslaget har konsekvenser
för t.ex. barnfamiljer då familjer kan göra avdrag för barns
sjukkostnader. Förslaget saknar jämställdhetskonsekvenser. För att nämna
några konsekvenser så utgör 25% av alla privata vårdbesök på Åland idag av
kvinnosjukdomar, förlossningar och eftervård. Åländska kvinnors besök till
privat vård fördyras direkt efter att avdraget slopas. Kvinnor har mera sjukfrånvaro
än män och kvinnor står för fler besök till ÅHS än män.
- Mariehamns
pensionärsförening framhåller att förslaget höjer skattetrycket för sjuka
pensionärer och andra sjuka, som redan har en tung börda. Avdraget finns
inte till för att utjämna en orättvisa mellan rika och fattiga, utan
mellan friska och sjuka.
- Förslaget
saknar en näringspolitisk analys av hur apotekare, optiker och privata
vårdföretag påverkas. Inte heller resoneras det kring vad det innebär för
Ålands ekonomi att ta 1 miljoner euro ur den.
- Förslaget
saknar ärlighet. Det står inget i lagförslaget om att detta är ett förslag
som ingår i en helhet för att balansera den åländska ekonomin, tillsammans
med andra åtgärder. Detta kan tyda på oärlighet eller avsaknad av plan.
- Social- och miljöavdelningen avrådde i sitt utlåtande från att slopa sjukkostnadsavdraget, beroende på att avdraget ingår i en större ekonomisk helhet för den enskilde. Att regeringen inte bemödat sig att lyssna på tjänstemännen och ta fram kompenserande åtgärder är allvarligt, med tanke på att regeringen redan i mars tycks ha aviserat till skattebyrån att avdraget ska avskaffas.
Till sist
håller inte regeringens argument. Detta är ingen avbyråkratisering, utan en
byråkratisering i och med införandet av ”avdraget för nedsatt
betalningsförmåga”. Avdraget är gammalt, men att något är gammalt är inget bra
argument för att avskaffa. För 10 år sedan motionerade liberalerna om en
fördubbling av det ”gamla” avdraget (BM 31/2014-2015)
Det vore
rakryggat att återta förslaget och återkomma med ett komplett, genomtänkt
förslag som kan träda i kraft senare. Att stressa igenom avskaffandet blir inte
bra. Att ta en time-out ger regeringen möjlighet att göra om, göra rätt och
samla sitt fokus på den större planen, dvs. budget 2025.
Moderat
Samlings lagtingsgrupp:
Wille Valve
Annette
Holmberg-Jansson
Mika
Nordberg
Anders
Holmberg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar