Utvärdering av elbil efter 1 år

Lovade för ca 1 år sen att utvärdera ett år med elbil, vilket är aktuellt nu då elbilen genomgick sin första service. Servicen kostade ca 150 euro, vilket var "lite mer än brukligt" enligt firman. Det är ändå inget jämfört med vad jag kunde betala i service för "fossilbilen", vilket kunde vara i snitt 700 euro när den skulle servas. 

Drivmedlet då? Då jag hade "fossilbil" kostade det med dåvarande förbrukning ca 100 euro i månaden att tanka bilen = i snitt 1200 euro per år. Detta var på den "gamla goda tiden" då bensinen kostade 1,80/L. Idag skulle den driftskostnaden ha varit uppemot 150 euro per månad. Den driftskostnaden är nästan el-iminerad med elbil, tack vare kombinationen solpaneler + elbil som funkar utmärkt i 9 månader av året. Under perioden november- januari var det några gånger som det inte gick att ladda elbilen med solel, då laddade jag i stället på låg effekt nattetid (rekommenderas av elbolagen). För just de månaderna såg jag en ökning i elförbrukningen, specifikt för december 2021 jämfört med december 2020 (66%), men från februari och framåt märktes inte elbilen nämnvärt i förbrukningen. Slår man ut driftskostnaderna över ett år så slår elbilen fossilbilen med hästlängder, särskilt i kombination med solpaneler. Bensinkostnaden är borta förutom förutom för de 3 vintermånaderna då man tänker sig för en gång extra innan man beger sig ut o köra. Bilförsäkringen kostar ungefär lika mycket som förr, den statliga skatten är dock lägre för elbil än för fossilbil. 

Att äga en begagnad elbil på Åland är bra. Avstånden är ju alltid "korta" även om du skulle köra de längsta distanserna. Klyschan att "Åland är ju perfekt för elbilar" stämmer. Vill du köra till Stockholm eller Österbotten går det utmärkt, laddstationer finns längs med vägen. Till Lappland skulle jag dock knappast köra med elbil. 

Finns det några nackdelar med elbil då? En är avsaknaden av dragkrok på den modell jag har. Finns dock nyare modeller med dragkrok. En annan är temperaturkänslighet. Bilen går glatt 230 km sommartid, men vintertid går det ner till 180 km. Går dock bra att köra dessa 180 km vintertid och har vinterdäck. Skulle bilen köra i diket så finns (tvärtemot vad vissa nyheter påstår) möjlighet ett dra upp bilen ur diket.

Så, har jag ångrat inköpet av elbil för ett år sen? Nej. Har jag ångrat införskaffandet av solpaner? Nej, de kapade de årliga elkostnaderna med 30%. När elpriset skjuter i höjden kapar det fortfarande 30%, dessutom har den el jag producerar som mikroproducent blivit mer värdefull, vilket också dämpar elräkningen en smula. 

Tal vid utdelning av Republikens presidents ordensutmärkelser den 5 april 2022

Bästa mottagare av Republikens presidents ordensutmärkelser,

Det är stort att stå här idag inför er, för den som förlänas ett utmärkelsetecken har gjort ”förtjänster fosterlandet till fromma” enligt statuterna för Finlands Vita Ros (FVR) orden. Det är stora ord och ni som idag är närvarande har gjort stora insatser inom ert verksamhetsområde för samhället, för Åland och för Finland.

En del av er, såsom X, har särskilt utmärkt sig i kristid såsom medicinskt operativt ansvariga i sjukhusets pandemiledning. X har visat prov på att snabbt och säkert tillgodose sig en helhetsbild av situationen och göra upp konkreta handlingsplaner.

Andra har utmärkt sig såväl i ”normaltid” som ”kristid”, t.ex. Y som uppvisat en sällsynt förmåga att ta sig an sina uppgifter omsorgsfullt, med lugn och säkerhet. Y har under långa tider ensam ansvarat för sömnapnémottagningen och har mycket god kunskap inom sitt område. Lika skicklig på patientsamverkan som på att hantera medicintekniken.

En del av er har tyvärr inte möjlighet att närvara fysiskt idag, t.ex. Z som har följande motivering till Medalj av 1 klass av Finlands Vita Ros orden: ”Z ser aldrig några problem som inte går att lösa vad det gäller receptionsarbetet vid Röntgenavdelningen, Radiologiska kliniken. Z klarar av att hantera flera saker samtidigt och har tillsammans med klinikchefen utarbetat ett bra flöde av remisshantering och skräddarsydda bokningar, har höga krav på att verksamheten ska fungera och ser möjligheter till utveckling samt kommer med egna initiativ till förändring. Är dessutom professionell i patientbemötandet, saklig, lugn, kunnig och ödmjuk.”

Alla av er har en egen motivering till varför just ni förlänas ordensutmärkelsen. Var och en av er kommer att få sin motivering. Men idag, efter att ni har mottagit Republikens presidents ordensutmärkelse, har ni alla det gemensamt att ni har utmärkt er och ni är utmärkta, att ni gjort det där som är ”extra” – lagt den extra omsorgen som gör att hela laget blir starkare.

Vi, från ÅHS’ styrelses sida är stolta över att ha er i vår skara. Vi är stolta över det ni gör och det ni är. Ni stärker andan – också i styrelsen.

Tack till er.  

Tal vid Nordiska rådets session i Malmö den 22.3.2022 på temat "Krig i Europa igen"

Herr president

Det är krig i Europa nu. Krigets första offer brukar vara sanningen, därför är det extra viktigt att värna  just – sanningen, den måste fram, den får inte dö.

 När ryskspråkiga vill veta vad som pågår ”på riktigt” är det påfallande många som vänder sig till brittisk public service, till BBC:s ryskspråkiga sidor. BBC har satt en heder i att också på ryska ge en balanserad bild av läget, vilket också Estlands public service-bolag ERR gör.

De här analyserna anses ha ett värde och delas flitigt i den ryska världen, något vi bör notera nu när Nordiska försvarsanslag och ambitioner höjs.

 Jag hoppas nu våra regeringar och Nordens public service-bolag förstår att satsa ordentligt på bra, balanserade ryskspråkiga nyheter med analys. Detta kunde med fördel bli ett samarbete – eller en tävling -  mellan Nordens public service-bolag. Ett uppmuntrande exempel är de nordiska tidningarna DN, Politiken och Helsingin Sanomat som tillsammans började översätta nyheter till ryska. Bra gjort!

Talman, tro det eller ej men  det behövs mycket mer rysk text i världen. Balanserade, bra nyheter av hög kvalitet som kan delas och spridas. Det finns inte mycket som talar för att sådan rysk text kommer från Ryssland under de kommande åren, alltså är det vi som måste göra det. Kanske tillsammans, kanske i vår egen ”Radio Free North” eller ”Radio svoboda severa”, om ni så föredrar.  

Låt inte sanningen dö.

Tack för ordet, låt oss försvara det.

Slopa inkomsttaket för studiestödet

Talman,

Det här är en glädjens dag och förstås ett förslag vi moderater ger tummen upp för. Tack till landskapsregeringen för att ni prioriterat detta, det är viktigt för Åland.  

Att temporärt slopa gränserna för förvärvsinkomster den studerande under år 2022 är klokt och precis vad vårt samhälle behöver. Vi välkomnar förstås också fortsatt utredningsarbete för att permanent slopa gränserna för förvärvsinkomster.  

Orsakerna till varför det är bra för Åland att slopa inkomsttaket är följande:

-        Det system vi har idag är ett system som bestraffar flitiga & driftiga studeranden. Den som sköter sina studier, dvs. uppfyller studiepoängkraven – MEN och gör misstaget att jobba lite för mycket måste idag återbetala studiestöd. En viktig detalj att känna till är just det att studeranden kan bli återbetalningsskyldiga för hela periodens studiestöd när gränsen överskrids, utskottet får gärna fördjupa sig i de exakta konsekvenserna. Detta drabbar alla studeranden, unga studerande & vuxna studeranden men förstås särskilt studeranden som inte har nåt annat att ”falla tillbaka på”. Vi ska inte ha ett samhälle där du måste snegla bakom ryggen hela tiden och akta dig för att jobba för mycket, det är helt fel signaler från oss, det offentliga.

-        Den andra orsaken är att vi tar bort onödig byråkrati. Vi förenklar ansökningsprocessen för de studerande. Efter att taket är borta behöver ingen längre följa upp att förvärvsinkomsten överskrider en viss nivå, det behöver inte längre sändas ut brev med återbetalningskrav eller hantera ifrågasättanden av återbetalningskraven: De studerande beviljas studiestöd, under förutsättning att de sköter sina studier – vilket är vad de förväntas göra.

-        Den tredje orsaken framgår tydligt i detta lagförslag: Bättre matchning på den åländska arbetsmarknaden. Såväl ÅSUB som Högskolan på Åland har studerat matchningen på den åländska arbetsmarknaden och detta lagförslag ökar flexibiliteten på arbetsmarknaden och förbättrar matchningen. Många studeranden avstår idag från att arbeta för att de inte vill få krångel och förlora pengar på att arbeta. Att permanent slopa förvärvsinkomstgränsen kommer att ha mycket positiva effekter på Åland till den delen. Utskottet får gärna höra studerandeorganisationerna.

Avslutningsvis kan slopande av inkomstgränserna också ha andra positiva effekter: Det är roligare att flytta hem till ett samhälle med tillit, där obefogad byråkrati avskaffas och där ansträngning lönar sig.

Om firandet av högtider i skolan

Talman,

Traditioner är viktiga i hela sin mångfald: Traditionen kan vara ett visst ”körschema” för julaftonen varje år, den kan handla om den sällsamma värmen som ett luciafirande kan ge, en skolavslutning eller varför inte gemenskapen kring en valborgsbrasa. Att traditioner skulle vara en relik från det förflutna är ett slags missförstånd, traditioner finns alltid och förändras. De är en del av vårt kulturella DNA idag och imorgon. Något vi vinner på att ha med oss i framtiden, något våra unga rentav kan må bra av i en turbulent tid. Traditionerna kan vara ett nyttigt arbetsredskap för den nyinflyttade som verkligen vill försöka förstå och bli en del av samhället. Jag tror att alla i denna sal ser att vi mest har att förlora på att skyffla undan traditionerna.  

Då en ny landskapslag om barnomsorg och grundskola antogs för 4 år sedan var det principiellt viktigt för oss moderater att denna lagstiftning inte skulle börja leva sitt eget liv. Det var därför viktigt att både ett enhälligt lagting och ett enhälligt lag- och kulturutskott slog fast att citat:

” en konfessionslös undervisning inte påverkar möjligheten att utöva kulturella handlingar som kan förknippas med religion exempelvis i samband med högtider.”

Vi har därefter kunnat läsa i lokala media om hur skola efter skola själva valt att inte besöka julkyrka, med motiveringen att det blev för krångligt. De saknar resurser att ordna parallella evenemang. Och varför i hela fridens namn ska de måsta göra det? Traditioner som kan inkludera är bland det finaste som finns.  

Talman, en av de största frestelserna som finns inom politik & förvaltningen är detaljstyrning, övertygelsen att vi måste styra upp något som våra lärare nog inte klarar av att göra.  Vi har alltså lärare som utbildats i 5 år, lärare i barnomsorg med högskoleutbildning – dessa människor känner sin grupp och är fullt kapabla att utforma en konfessionsfri undervisning i stöd av läroplanen. De är också fullt kapabla att ordna en skolavslutning där det möjligen sjungs ”En blomstertid nu kommer”, eller att fira hela skolavslutningen utomhus. Friheten att utforma undervisningen och tilliten till våra lärare är viktig. Ifall det skulle finnas frågetecken kring denna punkt, så uppmanar jag utskottet att höra lärarorganisationerna.

Så, ett hurudant samhälle ska vi då ha? Vi ska inte ha ett samhälle där vi lägger resurser eller tjänstemän på att fundera på om prästnallen är välkommen utan att omnämnas i kommunens arbetsplan, eller hur den alternativa sångstunden skulle kunna se ut eller om ”Prästens lilla kråka” möjligen är nåt slags gråzon. Det är onödigt. Vi kommer att ha större utmaningar än så i sviterna efter denna pandemi. Dessutom saknas uttryckligt stöd i lagen & förarbetena för den detaljrikedom som anvisningarna uppvisade i december 2021. Anvisningarna citeras för övrigt i senaste numret av Kyrkrpessen.

Har vi förresten idag ett samhällsproblem med församlingsmusiker som trugar sig på barnomsorgen? Mig veterligen handlar det om 1 eller 2 eldsjälar som under många år frivilligt erbjudit sångstunder, knappast något värt att reglera sönder.

Om vi nödvändigtvis ska måsta börja reglera detta, låt oss då hålla oss till enklaste möjliga tumregler. Sådana finner vi i justitiekanslerns utlåtanden om framför allt böner, vilket jag välkomnar utskottet att fördjupa sig i.

Avslutningsvis, varför innehåller vår motion en kläm om en lagändring? Räcker det inte rimligtvis med att ändra de anvisningar som Kyrkpressen återger? Vi har förstås ifrågasatt anvisningarna och fått beskedet att det är så här det blir när man antar en lag om konfessionslös undervisning. Vi önskar därför att utskottet rakryggat tar ställning till om dessa anvisningar är en konsekvens av lagen eller inte. Om de inte är det, så torde det inte vara svårt att förändra anvisningarna så att de motsvarar den vilja som ett enhälligt lagting redan gett uttryck för.

Och vad vill vi då med detta initiativ? För oss räcker det egentligen med att lag- och kulturutskottet bekräftar vad man sagt tidigare. Möjligen med tillägget skolor & barnomsorgsenheter besitter kan verkställa detta, också utan detaljstyrning.

Sist men inte minst: Det vi diskuterar idag är en liten del av en stor helhet, som till stora delar funkat väl och så som lagstiftaren avsåg.

Insändare: En budget som gör rätt saker

En budget som gör rätt saker

Finans- och näringsutskottet har nu fastställt sitt betänkande om Ålands budget för 2022, vilket betyder att Åland nu får en budget med mycket moderat politik. Här är ett axplock av vad som kommer under 2022:

-          Slopat inkomsttak för heltidsstudiestödet. En av Moderats Samlings paradfrågor i senaste val: Du som sköter dina studier och vill jobba ska inte bestraffas. Reformen innebär ökad frihet och avskaffande av onödig byråkrati, då myndigheten AMS framledes slipper följa upp vad studeranden förtjänat och inte förtjänat.

-          Långsiktigt ansvarstagande ekonomisk politik som dämpar kostnadsutvecklingen. Budgeten är i stort återhållsam och präglas av eftertanke, vilket är viktigt med tanke på det ekonomiska läge vi har här och nu. Viktigast i betänkandet är stödet för en parlamentarisk grupp som ska hitta långsiktig samsyn för reform av Ålands offentliga ekonomi. Detta är något Moderat Samling specifikt efterfrågade i remissdebatten. Målet måste vara att hitta en samsyn i ekonomiska frågor, som sträcker sig över flera mandatperioder. Utskottet betonar vikten av att arbetsgruppen tillsätts i skyndsam ordning med ett mandat som sträcker sig fram till sommaren 2022.

-          Inrättande av lågtröskelmottagning på ÅHS för att stöda ungas välmående. Ett första steg för att stärka våra ungdomars välmående, dessutom en långsiktig storsatsning på ungas välmående (200.000 i år, 800.000 under år 3). Moderat Samling anser det är synnerligen viktigt att vi snabbt agerar utgående från Hälsa i skolan-undersökningen, för att stärka våra ungas välmående.  

-          Utökad screening för mammografi under 2022. Detta minskar lidande och sparar på sikt pengar. Också detta var en av frågorna som Moderat Samling sökte förtroende att driva i valet för 2 år sedan

-          Äldrepolitiskt program och uppstart av seniormottagning för att ge våra äldre exakt rätt stöd för att leva ett så gott och långt liv som möjligt.

-          Ändring av landskapslagen (1999:40) om bostadsproduktion, som innebär att de låntagare som lyft landskapets bostadslån för byggande av hyresbostäder kan betala bort sina lån i förtid och då också bli befriade från de restriktioner gällande uthyrning och användning. Mera frihet, mera pengar till landskapsregeringen ( = mindre behov av att låna) och bankverksamheten flyttar dit den hör hemma, till finansvärlden.

-          Satsning för att underlätta gränsöverskridande handel och göra skattegränsen så osynlig som möjligt.

-          Satsningen GritLab för att knyta mer IT-kompetens till Åland. Helt rätt satsning just exakt nu.

-          Byggandet av gång- och cykelbana till Järsö fortsätter. En hjärtefråga för oss moderater: En långsiktig förbättring av livskvaliteten Söder om Mariehamn, men också en strategisk satsning för att stärka Åland som destination, också i pandemitider.

-          Bättre möjligheter för exilålänningar att rösta i kommande val.

-          Digitaliseringsmeddelande för kommande mandatperioder.

-          Vi har efterlyst fler reformer med tanke på Ålands kommuner. Dessa finns nu i Finans- och näringsutskottets betänkande i form av en översyn av kommunallagens 85§ som möjliggör en smidigare ändring av kommunalförbundens grundavtal: ”För att ge mer frihet och i större utsträckning beakta kommunernas självstyrelse bör det ske ändringar i lagstiftningen gällande kommunalförbunden och speciellt reglerna gällande grundavtalen måste ändras”. Detta är en politisk kursändring som Moderat Samling understöder, då den kan innebära en tydligare styrning av kommunförbunden utgående från dem som äger och finansierar. Utskottet förutsätter också en översyn av landskapsandelssystemet som medför ett system där Åland återgår till en regionalpolitik finansierad av landskapsandelar och inte genom omfördelningar.

-          Sist men inte minst: För att Åland ska fortsätta klara pandemin är det viktigt att vårt sjukhus har goda isoleringsutrymmen för hantering av luftburen smitta. För fortsatt, framgångsrik pandemihantering är det därför viktigt att budgeten innehåller fullmakt och direktiv till ÅHS & Fastighetsverket att under 2022 inleda planering av isoleringsutrymmen för patienter med luftburen smitta.

Som ordförande för Moderat Samling vill jag tacka för gott samarbete i framtagandet av budget 2022. Vi moderater ser att den till stora delar kommer att bygga ett bättre Åland, i enlighet med den politik som vi moderater sökta ålänningarnas förtroende för i senaste val.

Wille Valve

Ordförande, Moderat Samling för Åland

Budgetanförande om budget 2022

Talman,

Budgeten för år 2022 är en budget med moderat politik och jag kommer att koncentrera detta anförande till den moderata politiken hos andra ministrar än de moderata. Dvs. i detta anförande kommer inget om i sig förtjänstfulla initiativ som GritLab, äldrepolitiskt program eller utökad canscerscreening, det kommer i andra anföranden.

Det finns mycket gott i denna budget som förtjänar att lyftas fram, flera saker som vi moderater sökte mandat för i senaste val och som blir verklighet i denna budget. Det kommer dock inte bara lovord i detta anförande. Från vårt partis sida kommer också att framföras en del ”förbättringspotential” som färdkost till landskapsregeringens och utskottets fortsatta arbete.

Den stora bilden är hoppfull: Ett Åland på väg ut ur pandemin, med framtidstro och stadigt sjunkande arbetslöshetssiffror mycket tack vare en aktiv näringspolitik och synnerligen snabbfotad hälsovårdspolitik. Inga dödsfall i corona, inga konkurser, stark återhämtning, högsta vaccinationsgraden i landet och stark inflyttning.

Men vi har också ett offentligt Åland med betydande ekonomiska utmaningar och sparbeting. ”beloppet av tidigare upptagna och nya finansieringslån vid utgången av år 2022 högst uppgår till 20 miljoner euro.” konstateras. Förvisso bättre med 20M för år 2022, till skillnad från 77M som stod år 2021, visst har vi en väg att vandra till en ekonomi i balans. Jag återkommer till detta tema.

Låt oss först zooma in lite på ansvarsområdena:

Vi börjar med minister Hambrudds ansvarsområden, utbildning och kultur. En eloge till landskapsregeringen för att man så tydligt sätter ner foten: inkomstgränsen för studiestödet tas bort under 2022. Sånt går att göra med en borgerlig regering. En viktig fråga, som påverkar många ålänningars vardag. Det ska löna sig att anstränga sig och det är fel använda resurser - att tjänstemän på AMS måste nagelfara studerandes inkomstnivåer och ta ställning till ev. återkrav. STOR tumme upp för detta.

Sen blir det några mindre ”tummar upp” under utbildning & kultur:

• Klokt att vi gör en egen, åländsk analys kring avhopp och utanförskap istället för att kritiklöst kopiera förlängd läroplikt från fastlandet.
•  BRA kulturpolitik är att formalisera arbetet med Ålands associerade medlemskap i UNESCO.
• En annan positiv målsättning är att kulturmiljön tas tillvara i samhällsutvecklingen och är en gemensam källa till kunskap, bildning och upplevelser. Och varför spelar detta nån roll? Jo, den som kommer till Åland efter coronan förväntar sig givetvis genuina, åländska upplevelser! De ska finnas där.

Låt oss gå till minister Röbloms ansvarsområden:

• Att vi i budgeten 2022 ger fler möjlighet till marknadshyror på ett tidigare helt reglerat område är positivt. De låntagare som lyft lån för byggande av hyresbostäder ges nu möjlighet att betala tillbaka lånen i förtid och befrias då också från restriktioner vad gäller uthyrning: Mera frihet, mera pengar till landskapsregeringen och bankverksamheten flyttar dit den hör hemma, till privat sektor. Bra och borgerlig politik.
• Bra att reformambitionerna för Högskolan finns och är tydliga, särskilt den målsättning som beskrivs på s. 77 är att ”ta ytterligare steg mot en bolagisering av Högskolan på Åland”.
• MILJÖ, s. 11 : ” Samtidigt fortsätter arbetet med att skapa förutsättningar för etablering av storskalig havsbaserad vindkraft på åländska vatten.” BRA, men låt oss ha is i magen och inte överskatta eventuella vinster. Vi ska trots allt tävla med Baltikum om förmånliga arrendeavtal för vindkraftsparken.

Under minister Wikströms ansvarsområden finns mycket att säga:

• Det mest positiva här är investeringsmedlen för gång- och cykelbana till Järsö och broutbytesprogrammet. En annan sak vi moderater gick till val på. Det är en klok satsning,  med tanke på trafiksäkerhet, ett hållbarare samhälle och coronasäker turism. Det är dessutom en klockren stärkning av Ålands attraktionskraft. Fortsätt arbeta med oförminskad styrka med gc-väg till Järsö, vi kommer inte att ångra det.
• En positiv överraskning på infrastruktursidan är den starka medvetenheten om verksamhetens klimatavtryck som finns på flera sidor i budgeten. Det är tydligt att denna utmaning tas på allvar och att flera pannor suttit i djupa veck. Se t.ex. s. 116: (” Arbetet med att minska Ålands klimatavtryck intensifieras. Åtgärder behöver vidtas inom alla samhällets sektorer. Uppvärmning av byggnader, trafik och energiproduktion står för en betydande del av de fossila utsläppen. Arbetet med att öka andelen förnyelsebar energi och gynna energieffektiveringsåtgärder inom olika sektorer fortsätter därför med riktade insatser”)
• Nu kommer vi till en tuff bit, nämligen omställningsmeddelandet om skärgårdstrafiken, det meddelande som landskapsregeringen ska återkomma till lagtinget med. Jag lyfter på hatten för denna ambition i sig själv, den är viktig för Åland – hur kan vi skapa kortare rutter, kanske bygga bort någon rutt, elektrifiera och ställa om. På den här punkten räcker det inte med att vi regeringspartier tar i hand. Vi behöver en långsiktig förankring i partierna och i vårt samhälle, i hur vi tar skärgårdstrafiken från Evald Häggbloms dagar in till framtiden. Jag vill höja ett varningens finger här: Om vi vill komma ens en liten bit framåt så ska vi INTE börja med att ”dra hemåt”, utan utgå från kalla fakta: Vad är helheten och var gör investeringarna mest nytta för helheten, ekonomiskt, miljömässigt och socialt? Förstå mig rätt: Jag förväntar mig nu ingen enighet från Finans- och näringsutskottet på denna punkt, men det är otroligt viktigt att ni – medlemmar i FNU – stöder principen om ett långsiktigt, brett förankrat arbete. Åland behöver det.

 

Vi går över till vicelantråd Harry Janssons ansvarsområden :

• Inriktningen på EU-arbetet är fortsättningsvis god – uppgraderingen till ministerråd var lyckad och ambitionerna klara. Detta är bra, men kopplingen till budget 2022 svag. Återkommer därför till detta i samband med externpolitiska redogörelsen.
• Meningen om Ålandskontoret i Helsingfors stämmer till eftertanke, ”dvs. Ålandskontoret i Helsingfors namn till Ålands representation i Finland. Ett nytt uppdrag för verksamheten fastslås även till 1.1.2022 för att konkretisera detta.” Enligt mitt synsätt borde den person som tillvaratar våra intressen i Helsingfors ha ett starkt, permanent mandat, närmast en form av statssekreterare med tillträde till ministrarnas statssekreterare & specialmedarbetare. (Ta gärna lite lämplig inspiration av hur grönlänningarna arbetar gentemot Köpenhamn!)
• Sen får minister Harry Jansson en stor tumme upp för detta:

” DEMOKRATI, s. 37: ” Landskapsregeringen har inlett en dialog med utrikesministeriet i syfte att möjliggöra röstning på finska beskickningar och deras verksamhetsställen för ålänningar utomlands. Den övergripande målsättningen är att stärka demokratin genom ökat valdeltagande.” Detta är MYCKET BRA, tappa inte bort den dialogen, den har betydelse och kommer att förenkla många exilålänningarnas liv inför kommande val.

Låt oss zooma ut och ta några kommentarer till budgeten som sådan:

Det är bra landskapsregeringen dämpar kostnadsutvecklingen med sparbetinget, jag har svårt att tro att någon annan regering skulle ha klarat av att genomföra detta sparbeting.

Det sparbeting som för ÅHS innebär 1 miljon euro under 2022. 2 miljoner euro under 2023 och 1 miljon under 2024. Om man skulle önska något från finans- och näringsutskottets fortsatta behandling så är det att stödja åtminstone detta sparbeting. I ÅHS-styrelsen är bägge större oppositionspartier representerade, vi godkände nyligen sparbudgeten enhälligt (fotnot: ÅHS godkände alltså enhälligt det sparbeting som finns budgeten för år 2022). Det bör inte vara raketvetenskap att nå enhällighet kring större, ett fåtal strategiska frågor.

Nu några ord om ÅHS, där vi på budgetens sista sida kan notera att antalet årsverken minskar från 2021 till 2022.

I den här budgeten har ÅHS uppfyllt det krav landskapsregeringen lade om 1% inbesparing. ÅHS-delen av budgeten innehåller både en kostnadssänkning med 1 miljon (det s.k. sparbetinget) och 0,7 miljoner kostnadsökning som har hanterats inom ram, genom nerdragningar på annat håll i organisationen. Sedan finns också ökningar pga kollektivavtalsmässiga löneökningar på 839.000 och indexjusterade avtal för 188.000 som ÅHS inte bestämmer över.

Om man bara tittar snabbt i landskapsbudgeten blir bilden missvisande det ser ut som att ÅHS-kostnaderna ökar med 1,3 miljoner från budget 2021 till budget 2022. Då gäller det att minnas en stor sak: coronahanteringens andel av ÅHS-budget. Coronans andel är 1,6 miljoner. Coronahanteringen måste hållas skild från ordinarie ÅHS-budget för att sedan kunna ersättas av statliga medel. Den särskiljs dock inte i landskapsbudgeten.

Om vi skulle plocka ut coronahanteringen ur budgeten (vilket jag politiskt inte rekommenderar riktigt ännu :) ), så är nettoförändringen mellan budget 2021 och 2022 en minskning av verksamhetskostnaderna på 360.000. Denna minskning är resultatet av ett stenhårt arbete. I enlighet med instruktionerna från finans har engångskostnader från budget 2021 eliminerats, intäktsförändringar får inte beaktas.

Som jag nämnde finns det kostnadsökningar på ungefär 700.000 som de facto ÅHS rår över, som måste beaktas och som har hanterat internt, genom nerdragningar på annat håll i organisationen. Det kan finnas skäl för finans- och näringsutskottet att särskilt notera detta.

Det är vid hela Ålands offentliga ekonomi som detta anförande avslutas: Vi går – tyvärr - miste om många möjligheter till kostnadseffektivitet om vi fortsätter betrakta det offentliga Åland som åtskilda stuprör. ”Vi måste bryta våra silotänk” som ledamoten Holmström träffsäkert sa i sitt gruppordförande.

I verkligheten är det offentliga ett och samma: Landskapet, kommunerna, myndigheterna. Att flytta tillnyktringen från polisen till ÅHS kan ge en kostnad på 50.000, men en inbesparing på 150.000 på Polisen – en nettoinbesparing på 100.000, för att ge ett banalt exempel.

Jag vill avsluta med att kasta in en brandfackla i FNU-rummet: Fundera gärna på reformer som kan spara pengar. Gör det inte krångligare än så. Fundera över reformer som kan ger en nettoinbesparing  för hela Åland.

Det kan vara vad som helst: handla om effektivare styrning av kommunförbund, överföring av verksamheter, sammanslagning av verksamheter. Men: Använd denna gång den tid ni har i Finans- och näringsutskottet till att fundera på det, för det är vad Åland behöver: Reformer som sparar pengar.

Tack för ordet.