Mycket av mitt jobb går ut på att nätverka - inom "normal" politik skaffar man behövlig information genom olika system: lagtingets söksystem, utredningar, osv. I europaparlamentet är det kontakter som gäller - det gäller att ha kontakter till kommissionen, goda kontakter till den egna politiska gruppens administration, utskottenas sekretariat för att bilda sig en helhetsbild i myllret av människor och processer. Men det finns en grupp människor som faktiskt tar kontakt med oss för att ge information, fakta, utredningar - och ibland till och med direkta röstningsinstruktioner. Och vi som jobbar i parlamentet gillar det.
Först en rejäl brasklapp: lobbare är en otroligt heterogen grupp. Staten har lobbare, bankerna har lobbare, landsbygdsproducenternas centralförbund och människorättsaktivister har lobbare. Det finns många olika lobbartyper - mer och mindre seriösa. De som håller en saklig linje och de som uppenbart manipulerar fakta. En intressant specialart av lobbarna är de som dyker upp under plenum i Strasbourg. De vet att ingen egentligen har tid med dem, så deras specialitet är att pressa ihop sitt budskap till ett kompakt paket på 10 minuter och reserverar 5 minuter för att ge instruktioner om hur de vill att mepparna helst ska rösta.
De skickligaste lobbarna är många gånger de som själva jobbat vid parlamentet. Förra veckan hade en lobbare med sig ett färskt exemplar av Hufvudstadsbladet (!) från flygfältet. Hon kände till att vi, i vårt jobb, läser e-tidningar tills ögona blöder - och att alternativet är att köpa en specialtryckt upplaga av Hbl för 6 €. En enkel gest som inte kostade henne någonting (tidningen var gratis på flyget), men som fick mig att lyssna lite extra noga på budskapet.
2 kommentarer:
Enligt mig är lobbyism en faktor som leder till odemokratiska beslut. Det är inte lobbyisterna som ska "hjärntvätta" politiker. Det är hela befolkningen. Vad anser du?
Tycker att det låter vettigt, såtillvida att de som jag i första hand kontaktar inte är lobbyisterna - utan de som en rättsakt direkt angår. T.ex. åländska fiskare och en fiskeriförordning om kustnära fiske.
Men ofta sammanfaller de här grupperna (lobbyisterna och de som berörs). Är det t.ex. något fel i att de åländska fiskarnas förening skickar oss information om hur de vill att EU:s fiskeripolitik ska se ut? Är det galet att de bokar ett möte med någon av oss för att berätta om att en viss bestämmelse innebär slutet för fisket i Östersjön? Är det inte egentligen höjden av demokrati att de som berörs av beslut har friheten att organisera sig och kan ta direkt kontakt med dem som fattar besluten?
Skicka en kommentar