Idag gör nya Ålandsministern Anna-Maja Henriksson sitt första besök på Åland. Det kan då vara på sin plats att lyfta fram en av de utmaningar som landskapet har framför sig.
En av de viktigaste utmaningarna under kommande mandatperiod blir att öka landskapsbudgetens intäktssida. Nästa landskapsregering bör inleda förhandlingar med Helsingfors om att öka det s.k. avräkningsbeloppet från 0,45 % till ett belopp som bättre motsvarar ålänningarnas andel av Finlands befolkning (idag 0,52). Här hoppas vi kunna samarbeta med alla åländska partier. Om vi bakar en rejäl kaka först, så kan vi fördela den sen - istället för tvärtom.
Det är ingen lätt uppgift vi har framför oss, men det är vad som behövs för att öka hållbarheten och förutsägbarheten i den åländska ekonomin.
tisdag 30 augusti 2011
söndag 28 augusti 2011
En dag i Överby
I söndags klippte jag och två frivilliga gräsmattan runt Överby dagis i Jomala. Varför i hela fridens namn gjorde vi det? Gräset runt dagiset hade inte klippts sedan 8 augusti i år. Hade hört från flera föräldrar att ingen klipper gräset. Var in till dagiset jag gått i 1986-87 och hörde mig för med dom som jobbar där. Fick lära mig att personalen länge "nötit på" om att någon från kommunen skulle komma och klippa gräsmattan, men att de nu tröttnat på att vara nötiga. Delar av gräsmattan var avspärrad då fästingar stortrivs i det höga och fuktiga gräset. Fick också veta att det var en stor förbättring i år, då gräset faktiskt blev klippt i början av augusti - för första året var alltså gräset klippt när dagiset öppnade. Men sen hände liksom inget på tre veckor.
Jag tog mig an det för att visa att SÅ jäkla märkvärdigt är det inte. Finns det en vilja så finns det en väg. Åkte dit med trimmer, traktorgräsklippare, 2 vanliga gräsklippare, grep och krattor. Vi ville göra ett ordentligt arbete, vilket tog oss sex och en halv timme inklusive halvtimmes kafferast. Man var nog betydligt mera ödmjuk mot slutet - insåg att det går ca. en kommunal arbetsdag i veckan för att hålla hela gräsmattan i vettigt skick.
Men handen på hjärtat: Hur ofta klipper du din egen gräsmatta sommartid? En gång i veckan? Två? Tre veckor utan klippning är, hur man än vänder och vrider på det, inte riktigt normalt för ett åländskt dagis under fästingsäsong. Och nu pratar vi inte fattigaste kommunen på Åland. Har vi inte råd med att anställa någon ung och arbetslös? Är det inte prioriterat? Varför lyssnar inte kommunen på dem som är närmast verkligheten: Personalen och föräldrarna?
Det må handla om en gräsmatta, men den är ett bra exempel på hur mycket valuta vi kan få för kommunalskatten. Missförstå mig rätt - jag vill inte peka finger mot någon enskild person eller tjänsteman. Det är vi politiker som ska ha det yttersta ansvaret att se till att detta sköts.
"Det är häftigt att betala skatt", sa Mona Sahlin. Men ännu häftigare är, då man får något för pängarna.
Jag tog mig an det för att visa att SÅ jäkla märkvärdigt är det inte. Finns det en vilja så finns det en väg. Åkte dit med trimmer, traktorgräsklippare, 2 vanliga gräsklippare, grep och krattor. Vi ville göra ett ordentligt arbete, vilket tog oss sex och en halv timme inklusive halvtimmes kafferast. Man var nog betydligt mera ödmjuk mot slutet - insåg att det går ca. en kommunal arbetsdag i veckan för att hålla hela gräsmattan i vettigt skick.
Men handen på hjärtat: Hur ofta klipper du din egen gräsmatta sommartid? En gång i veckan? Två? Tre veckor utan klippning är, hur man än vänder och vrider på det, inte riktigt normalt för ett åländskt dagis under fästingsäsong. Och nu pratar vi inte fattigaste kommunen på Åland. Har vi inte råd med att anställa någon ung och arbetslös? Är det inte prioriterat? Varför lyssnar inte kommunen på dem som är närmast verkligheten: Personalen och föräldrarna?
Det må handla om en gräsmatta, men den är ett bra exempel på hur mycket valuta vi kan få för kommunalskatten. Missförstå mig rätt - jag vill inte peka finger mot någon enskild person eller tjänsteman. Det är vi politiker som ska ha det yttersta ansvaret att se till att detta sköts.
"Det är häftigt att betala skatt", sa Mona Sahlin. Men ännu häftigare är, då man får något för pängarna.
fredag 26 augusti 2011
Krattor till stränderna
Så här stod det i idélådan efter Kickoffen: "Skaffa en kratta till Algrundet och en kratta till stranden vid Lillängen så att föräldrarna kan hålla stranden ren och avlasta Mariehamns stad." Sagt och gjort. Algrundet fick sin kratta igår. Idag fick Småholmastranden och Lillängen varsin kratta märkt "Dags att handla! www.wille.ax"
Det blev en rejäl tankeställare. Testade att kratta ihop lite förruttnade alger, för att se att det funkar rent praktiskt. Gick nog att kratta, men för att flytta det ihopkrattade klägget en bit upp på land behövs skyffel, spade eller grep.
Det är såhär Östersjöns botten ser ut idag: Ruttna alger som blir till svart klägg som blir till lera där inget riktigt kan växa. Det är därför Åland behöver en aktivare och ambitiösare miljöpolitik. Det här är varför vi måste ställa höga krav och vara ett föredöme för andra. Ålands geografiska läge är idealiskt för att stå värd för Östersjötoppmöten. Varför händer inget? Landskapsregeringen har mötesutrymmen, resurserna och kunnandet. Dags att handla!
Vid Lillängens strand satt några killar i 20-årsåldern och hängde när jag kom med krattan. Ena killen sken upp när jag kom och undrade om jag kom från Mariehamns stad för att fixa upp för vintern. Berättade att det är på föräldrarnas begäran som ett resultat av Kickoffen - dom gillade tydligt att det händer något.
Det blev en rejäl tankeställare. Testade att kratta ihop lite förruttnade alger, för att se att det funkar rent praktiskt. Gick nog att kratta, men för att flytta det ihopkrattade klägget en bit upp på land behövs skyffel, spade eller grep.
Det är såhär Östersjöns botten ser ut idag: Ruttna alger som blir till svart klägg som blir till lera där inget riktigt kan växa. Det är därför Åland behöver en aktivare och ambitiösare miljöpolitik. Det här är varför vi måste ställa höga krav och vara ett föredöme för andra. Ålands geografiska läge är idealiskt för att stå värd för Östersjötoppmöten. Varför händer inget? Landskapsregeringen har mötesutrymmen, resurserna och kunnandet. Dags att handla!
Vid Lillängens strand satt några killar i 20-årsåldern och hängde när jag kom med krattan. Ena killen sken upp när jag kom och undrade om jag kom från Mariehamns stad för att fixa upp för vintern. Berättade att det är på föräldrarnas begäran som ett resultat av Kickoffen - dom gillade tydligt att det händer något.
torsdag 25 augusti 2011
Idéer från idélådan
Till Kampanj-Kickoffen på Bellisimo kom ungefär 50 debattsugna ålänningar. Debatten handlade om mycket olika saker, bl.a:
- Är det OK att Posten Åland konkurrerar med privata fraktbolag? Borde man i allmänintressets namn begränsa postens möjligheter att utnyttja skatteundantaget?
- Mera anpassad undervisning & stödundervisning i högstadieskolorna.
- Vad behöver vi egentligen tillväxt för? Mitt svar: För jobb, utveckling, välstånd och innovationer. Men vi ska inte ha tillväxt till vilket pris som helst, särskilt miljöavlastande begränsningar behövs.
Det fanns också en idélåda där man kunde lämna förslag med namn eller anonymt. Här är ett axplock av idéerna:
- "Skaffa en kratta till Algrundet och en kratta till stranden vid Lillängen så att föräldrarna kan hålla stranden ren och avlasta Mariehamns stad." Tog idag en kratta till Algrundet, imorgon fixar jag en till Lillängen. Behövs tydligen en på Småholmastranden i Jomala också.
- "Ordna fler glasskvällar för att få fler idéer." Det ska jag seriöst överväga!
- "Mera anpassad undervisning, mera stödundervisning och stärk psyskisk vård." Mycket bra pointer med tanke på vad som hände i Norge. Vi har inte råd med att människor känner sig utfrusna och lever i sin egen värld - vi politiker måste fundera på hur vi via lagstiftning kan främja det att alla känner sig delaktiga, både i klassen och på rasten.
- "Utvärdera nya gymnasieskolan! Vilka är egentligen förbättringarna för sjömansskolan och yrkesskolan (den enda skolan som splittrats!). Studerande vid Ålands yrkesgymnasium som väljer fördjupade studier kan INTE välja ett extra språk vilket är helt blåst, då dessa består av kanske 1/3 av de studerande vid ÅYG." Håller med om att vi bör utvärdera ÅYG, särskilt med tanke på att det påstås att det inte lett till några besparingar. Men det kan vara schysst att först ge ÅYG en ärlig chans att komma igång och vänta ett år innan man utvärderar.
- "Skulle behövas en effektivisering av den offentliga sektorn. På många platser sitter odugligt folk och vänder papper, men lyfter ändå sin normala garantilön". Håller med om att en effektivisering är nödvändig. Skattebetalarna har all rätt att få valuta för sina pengar.
- "Öka samarbetet mellan kommunerna". Absolut! Vi kunde gärna införa ett landskapsandelssystem som sporrar till mera samarbete över gränserna.
- "Valslogan: NU MÅSTE VI SLUTA PALLRA" :)
- "Fortsätt arbeta för miljöarbetet". Jaijamän!
- "Samordnat socialskydd för hela Åland". En intressant idé! Här måste jag dock vara lite trist och säga att jag ännu vet för lite om hur det kunde göras rent praktiskt - får utreda det.
- "Färre kommuner på Åland". Jag anser att skattebetalarna har rätt att få bra tjänster för de pengar man betalar. Då det finns kommuner som inte klarar av att leverera bra service till sin kommuner bör man söka stordriftsfördelar - och landskapsregeringen bör skapa ekonomisk stimulans för att få kommunerna att samarbeta eller gå ihop.
- "Jag önskar att alla barn mellan 1-3 år fortsättningsvis har rätt till dagisplats, trots att de får syskon och föräldern är hemma". Det här handlar egentligen om en kommuns politik och jag ställer inte upp i kommunalvalet i år, då jag inte vet till vilken kommun jag kommer att flytta. Men vad jag har förstått rör det sig om ett litet antal föräldrar som skulle bli mycket lyckliga om detta funkade, så jag kommer att vara för detta.
- "Att man får starta företag och tjäna pengar trots att man får föräldrapenning från FPA. Dvs. att man inte ska få mindre i bidrag för att man arbetar". Ett nytt och intressant förslag som jag ska titta närmare på. Principen är helt rätt, frågan är närmast om det kan slå fel på något annat sätt, dvs. påverka något annat bidrag om man ändrar på det.
Detta är som bara ett axplock och flera av förslagen var mycket detaljerade. Särskilt mycket ser jag fram emot att få höra vilka idéer som kommer under vår skärgårdsturné som drar igång under nästa vecka, med start på Kumlinge.
- Är det OK att Posten Åland konkurrerar med privata fraktbolag? Borde man i allmänintressets namn begränsa postens möjligheter att utnyttja skatteundantaget?
- Mera anpassad undervisning & stödundervisning i högstadieskolorna.
- Vad behöver vi egentligen tillväxt för? Mitt svar: För jobb, utveckling, välstånd och innovationer. Men vi ska inte ha tillväxt till vilket pris som helst, särskilt miljöavlastande begränsningar behövs.
Det fanns också en idélåda där man kunde lämna förslag med namn eller anonymt. Här är ett axplock av idéerna:
- "Skaffa en kratta till Algrundet och en kratta till stranden vid Lillängen så att föräldrarna kan hålla stranden ren och avlasta Mariehamns stad." Tog idag en kratta till Algrundet, imorgon fixar jag en till Lillängen. Behövs tydligen en på Småholmastranden i Jomala också.
- "Ordna fler glasskvällar för att få fler idéer." Det ska jag seriöst överväga!
- "Mera anpassad undervisning, mera stödundervisning och stärk psyskisk vård." Mycket bra pointer med tanke på vad som hände i Norge. Vi har inte råd med att människor känner sig utfrusna och lever i sin egen värld - vi politiker måste fundera på hur vi via lagstiftning kan främja det att alla känner sig delaktiga, både i klassen och på rasten.
- "Utvärdera nya gymnasieskolan! Vilka är egentligen förbättringarna för sjömansskolan och yrkesskolan (den enda skolan som splittrats!). Studerande vid Ålands yrkesgymnasium som väljer fördjupade studier kan INTE välja ett extra språk vilket är helt blåst, då dessa består av kanske 1/3 av de studerande vid ÅYG." Håller med om att vi bör utvärdera ÅYG, särskilt med tanke på att det påstås att det inte lett till några besparingar. Men det kan vara schysst att först ge ÅYG en ärlig chans att komma igång och vänta ett år innan man utvärderar.
- "Skulle behövas en effektivisering av den offentliga sektorn. På många platser sitter odugligt folk och vänder papper, men lyfter ändå sin normala garantilön". Håller med om att en effektivisering är nödvändig. Skattebetalarna har all rätt att få valuta för sina pengar.
- "Öka samarbetet mellan kommunerna". Absolut! Vi kunde gärna införa ett landskapsandelssystem som sporrar till mera samarbete över gränserna.
- "Valslogan: NU MÅSTE VI SLUTA PALLRA" :)
- "Fortsätt arbeta för miljöarbetet". Jaijamän!
- "Samordnat socialskydd för hela Åland". En intressant idé! Här måste jag dock vara lite trist och säga att jag ännu vet för lite om hur det kunde göras rent praktiskt - får utreda det.
- "Färre kommuner på Åland". Jag anser att skattebetalarna har rätt att få bra tjänster för de pengar man betalar. Då det finns kommuner som inte klarar av att leverera bra service till sin kommuner bör man söka stordriftsfördelar - och landskapsregeringen bör skapa ekonomisk stimulans för att få kommunerna att samarbeta eller gå ihop.
- "Jag önskar att alla barn mellan 1-3 år fortsättningsvis har rätt till dagisplats, trots att de får syskon och föräldern är hemma". Det här handlar egentligen om en kommuns politik och jag ställer inte upp i kommunalvalet i år, då jag inte vet till vilken kommun jag kommer att flytta. Men vad jag har förstått rör det sig om ett litet antal föräldrar som skulle bli mycket lyckliga om detta funkade, så jag kommer att vara för detta.
- "Att man får starta företag och tjäna pengar trots att man får föräldrapenning från FPA. Dvs. att man inte ska få mindre i bidrag för att man arbetar". Ett nytt och intressant förslag som jag ska titta närmare på. Principen är helt rätt, frågan är närmast om det kan slå fel på något annat sätt, dvs. påverka något annat bidrag om man ändrar på det.
Detta är som bara ett axplock och flera av förslagen var mycket detaljerade. Särskilt mycket ser jag fram emot att få höra vilka idéer som kommer under vår skärgårdsturné som drar igång under nästa vecka, med start på Kumlinge.
tisdag 16 augusti 2011
Budgetdisciplin behövs
Arbetslösheten är idag låg på Åland. Samtidigt räknar ÅSUB med en tillväxt på 0 % för 2011, vi ser en nedgång i den globala ekonomin – och landskapsregeringen baxar ett stort underskott framför sig: 2010 var det 35 miljoner euro, 2011 kring 18 miljoner euro och 2012 beräknas det bli 20 miljoner.
Underskottet har hittills täckts med den s.k. utjämningsfonden. Problemet är att den töms nästa år och vi ser ingen vändning i ekonomin. Jag ser tre möjligheter:
1) Lån för att täcka budgethålet, vilket i förlängningen leder till mindre välfärd för skattebetalarnas pengar.
2) Införa landskapsskatt. Lär inte stimulera tillväxten på 0%,
3) Minska utgifterna i landskapets budget.
Kan problemen lösa sig själva? Om t.ex. intäktssidan i statsbudgeten stiger med ca 7 % – eller om vi plötsligt får betydande summor i flitpeng? De signaler som Helsingfors nu sänder ut är att man kommer att skära ner utgiftssidan och - i andra hand - möjligen öka beskattningen. Ökad flitpeng är möjligt i teorin, men inget som en ansvarsfull regering kan bygga sin politik på.
Nästa mandatperiod kommer att handla om att prioritera och omstrukturera. Det är nu vi behöver en effektiv näringspolitik som skapar grogrund för åländsk tillväxt. Målet måste långsiktigt vara att spara ihop till en ny utjämningsfond. Landskapets budget är idag en ekvation som inte går ihop, och det är mot bakgrunden av detta som alla kostnadsökande förslag i valdebatten bör ses.
Källor:
- Landskapets första tilläggsbudget för 2011, särskilt sida 5:
http://www.regeringen.ax/.composer/upload/modules/budget/tb_1_2011.pdf
Ålandsedelegationens sammanställning över klumpsumma och flitpeng 1993-2009:
- http://www.ambetsverket.ax/text.con?iPage=119&s=104&m=26
ÅSUB:s sammanställning över konjunkturläget våren 2011:
http://www.asub.ax/archive.con?iPage=12&art_id=1151
Underskottet har hittills täckts med den s.k. utjämningsfonden. Problemet är att den töms nästa år och vi ser ingen vändning i ekonomin. Jag ser tre möjligheter:
1) Lån för att täcka budgethålet, vilket i förlängningen leder till mindre välfärd för skattebetalarnas pengar.
2) Införa landskapsskatt. Lär inte stimulera tillväxten på 0%,
3) Minska utgifterna i landskapets budget.
Kan problemen lösa sig själva? Om t.ex. intäktssidan i statsbudgeten stiger med ca 7 % – eller om vi plötsligt får betydande summor i flitpeng? De signaler som Helsingfors nu sänder ut är att man kommer att skära ner utgiftssidan och - i andra hand - möjligen öka beskattningen. Ökad flitpeng är möjligt i teorin, men inget som en ansvarsfull regering kan bygga sin politik på.
Nästa mandatperiod kommer att handla om att prioritera och omstrukturera. Det är nu vi behöver en effektiv näringspolitik som skapar grogrund för åländsk tillväxt. Målet måste långsiktigt vara att spara ihop till en ny utjämningsfond. Landskapets budget är idag en ekvation som inte går ihop, och det är mot bakgrunden av detta som alla kostnadsökande förslag i valdebatten bör ses.
Källor:
- Landskapets första tilläggsbudget för 2011, särskilt sida 5:
http://www.regeringen.ax/.composer/upload/modules/budget/tb_1_2011.pdf
Ålandsedelegationens sammanställning över klumpsumma och flitpeng 1993-2009:
- http://www.ambetsverket.ax/text.con?iPage=119&s=104&m=26
ÅSUB:s sammanställning över konjunkturläget våren 2011:
http://www.asub.ax/archive.con?iPage=12&art_id=1151
onsdag 10 augusti 2011
Ställer upp i lagtingsvalet 2011
Jag ställer upp i lagtingsvalet 2011 för åländska arbetsplatser, för Åland i EU och för Östersjön:
… för åländska arbetsplatser
Åland är och ska vara en dynamisk, intressant och rolig plats att bo på. Landskapet har förutsättningarna att vara ett tillväxt- och innovationscentrum i Östersjön. Åland har idag låg arbetslöshet, men också låg tillväxt. Flera åländska arbetsplatser är känsliga för påverkan utifrån, t.ex. tillgång till färjtrafik och export. Åland behöver en effektiv näringspolitik som motsvarar dagens behov: En näringspolitik som är inriktad på att bibehålla och skapa nya arbeten. Det ska vara lätt att bilda företag och ta patent. Där det finns byråkrati bör landskapet göra den så smidig som möjligt och lotsa företagarna igenom den.
… för Åland i EU
EU har sedan 1995 på många sätt gynnat det åländska näringslivet, bidragit till att skapa åländskt välstånd och arbetsplatser. Men det underskott på inflytande som Åland idag har i EU motsvarar inte våra skyldigheter. Ålands lagting behöver därför arbeta för en egen europaparlamentariker. Det finns dessutom många onödiga gränshinder, hinder som inte har med skattegränsen eller självstyrelsen att göra, utan är utmaningar (som t.ex. Sydtyrolen har) som kan lösas genom att landskapet på ett aktivare sätt arbetar både i EU och i nordiska gränshindersforum.
… och för Östersjön
De flesta är överens om vad som behöver göras för Östersjömiljön och det finns nu fler aktörer än någonsin som arbetar för en bättre miljö. Landskapets miljöpolitik behöver därför vara aktivare och ambitiösare: Åland måste ställa höga krav och vara ett föredöme för andra. Åland kunde oftare stå värd för Östersjömiljömöten och sammanföra centrala Östersjöaktörer. Landskapet kunde i högre grad uppmuntra till ren teknologi, gärna i samarbete med Högskolan på Åland.
… för åländska arbetsplatser
Åland är och ska vara en dynamisk, intressant och rolig plats att bo på. Landskapet har förutsättningarna att vara ett tillväxt- och innovationscentrum i Östersjön. Åland har idag låg arbetslöshet, men också låg tillväxt. Flera åländska arbetsplatser är känsliga för påverkan utifrån, t.ex. tillgång till färjtrafik och export. Åland behöver en effektiv näringspolitik som motsvarar dagens behov: En näringspolitik som är inriktad på att bibehålla och skapa nya arbeten. Det ska vara lätt att bilda företag och ta patent. Där det finns byråkrati bör landskapet göra den så smidig som möjligt och lotsa företagarna igenom den.
… för Åland i EU
EU har sedan 1995 på många sätt gynnat det åländska näringslivet, bidragit till att skapa åländskt välstånd och arbetsplatser. Men det underskott på inflytande som Åland idag har i EU motsvarar inte våra skyldigheter. Ålands lagting behöver därför arbeta för en egen europaparlamentariker. Det finns dessutom många onödiga gränshinder, hinder som inte har med skattegränsen eller självstyrelsen att göra, utan är utmaningar (som t.ex. Sydtyrolen har) som kan lösas genom att landskapet på ett aktivare sätt arbetar både i EU och i nordiska gränshindersforum.
… och för Östersjön
De flesta är överens om vad som behöver göras för Östersjömiljön och det finns nu fler aktörer än någonsin som arbetar för en bättre miljö. Landskapets miljöpolitik behöver därför vara aktivare och ambitiösare: Åland måste ställa höga krav och vara ett föredöme för andra. Åland kunde oftare stå värd för Östersjömiljömöten och sammanföra centrala Östersjöaktörer. Landskapet kunde i högre grad uppmuntra till ren teknologi, gärna i samarbete med Högskolan på Åland.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)