Försvarspolitisk markering

Försvarssamarbete är på modet i Norden under 2013. Ända sedan Stoltenberg-rapporten har det diskuterats gemensamma flygövningar, materialanskaffningar och nordiskt avvärjande av cyber-hot. Utvecklingen har gått så långt att man i gårdagens Hbl kan få intrycket att det redan finns en nordisk försvarspakt. Detta är inte nödvändigtvis någon negativ utveckling, men det finns skäl att vara uppmärksam från åländsk sida.

Idag behandlar Nordiska rådets sekretariat ett politiskt PM från rådsdirektör Jan-Erik Enestam. I  detta PM föreslås ett Nordiskt försvarssamarbete med utgångspunkt i "i ett politiskt avtal, en konvention eller en överenskommelse" i enlighet med den s.k. CENS-rapporten. Med anledning av detta PM detta har Ålands delegation vid Nordiska rådet skrivit ett brev till Nordiska rådets högsta beslutande organ och påmint om demilitariseringen, neutraliseringen, samt upplyst om att den rådande juridiska situationen bör beaktas ifall en försvarskonvention ingås:

Brevet distribuerades på dagens möte och har i skrivande stund mest fått positiv feedback. Men: Vi vill ju inte per definition vara EMOT försvarssamarbete. Därför föreslår vi positiva sätt för Åland att bidra till nordisk krishantering, främst civil sådan. Åland är ju i sig själv ett exempel på framgångsrik krishantering - och ett exempel som än idag studeras av besökare från Nagorno-Karabach och Serbien. Fredsbyggande och konfliktlösning ska inte ställas i någon motsättning till försvarssamarbete. Tvärtom ingår det i Stoltenberg-rapportens första kapitel under "Fredsbygging".

Som ordförande för Ålands delegation i Nordiska rådet kommer jag att prioritera dessa frågor under 2013. Försvarssamarbete kommer att fortsätta vara aktuellt på nordisk nivå, inte minst med tanke på att Nordiska rådets nästa temasession i april handlar om just försvars- och utrikespolitik.