Varmt välkomna,
Vem som helst, såväl gammal som ung kan insjukna i en
sjukdom där en organtransplantation är enda möjliga behandlingen. Också nyfödda
barn kan behöva transplantationer.
I Finland väntar idag 550 personer på ett nytt organ, och
det råder ständig brist på organ för transplantation. Varje år avlider - tyvärr
- 5–10 procent. 25-50 människor på grund
av att man inte lyckades hitta något lämpligt organ i tid.
Transplantationsorganen kommer oftast från hjärndöda
donatorer. Organen från en avliden person rädda upp till sex personers liv. Det
finns för få organdonatorer. Lyckligtvis kan också friska och myndiga personer donera
en njure till anhörig eller närstående.
Enlig finländsk lag är alla idag organdonatorer som
inte uttryckligen motsätter sig donation. Detta system brukar kallas för ”opt out”
,det finns också i många andra länder och det har fördelar i form av fler
organdonatorer och i form av betydligt mindre byråkrati för läkare och
vårdpersonal.
Två intressanta jämförelseobjekt är länderna Tyskland
och Österrike – två länder med liknande kultur och ekonomisk utveckling men där
Tyskland fortsätter tillämpa en opt-in-strategi och har en samtyckesprocent på
12%, medan Österrike tillämpar samma grundprincip som Finland, opt-out, och har
en samtyckesprocent på 99,98%. För mig som politiker råder det ingen tvekan om
vilket grundsystem som är att föredra för att rädda så många liv som möjligt. På
Åland tillämpar vi i praktiken det finländska opt-out regelverket och
från min horisont sett ser det ut att fungera så bra som det kan. På ÅHS’-sidan
finns både god vilja och beredskap för att ta tillvara organ. Själva
transplantationen äger dock rum utanför Åland.
Det finns förstås etiska frågeställningar som både läkare
och lagstiftare möter. Dessa handlar t.ex. om tillgången på organ – att en
hjärndöd patient kan donera organ anses nästan självklart, men hur är det med
en hjärtdöd under vissa omständigheter? Den etiskt sätt ”enklaste”
frågeställningen handlar om handel med organ, den fördöms av i princip alla
internationella organisationer och läkarförbund. Det finns skäl att påminna om
den sista delen av ordet organdonation – donation.
Jag vill avsluta dessa inledningsord med att
konstatera att organdonation är en livsviktig fråga och jag vill tacka
arrangörerna, Ålands krematorie- och minneslundsförening för initiativet och
Rauli Lehtinen för hans envishet.
Tack.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar