Vi tar ansvar.

Talman,

Politik som bäst handlar om att ta ansvar. Om att ta ansvar, ta mera ansvar och ännu mer ansvar. Den dag du slutar ta ansvar är det sannolikt dags att byta ut dig. Och nu tar vi ansvar. Landskapsregeringen har lagt ett förslag till första tilläggsbudget som, om man vill, kan sammanfattas med just detta tunga ord: Ansvar. Men här finns också ljus och en stor dos framtidstro.  Vi tar nu det offentliga Ålands öde i våra egna händer.

Vi tar ansvar för att bringa det offentliga Ålands ekonomi i skick. Ansvar för att inte våra barn ska behöva betala för en lånecheck som vi undertecknat. Ansvar för att hela Åland ska kunna fortsätta må bra också i framtiden och ansvar för de mest utsatta grupperna i samhället.

Det s.k. hållbarhetsgapet uppgår till 20 miljoner euro och vi börjar se bottnen i kassakistan. Vi konstaterar att besparingsbehoven är av sådan magnitud att detta innebär sänkningar av servicenivåer, nedläggning av verksamheter samt ökning av inkomster.  Kostnadsmedvetenheten måste genomsyra alla våra reformer: Den kommer att genomsyra översynen av socialvården, översynen av självfinansieringsgraden på ÅHS och översynen av Åmhm.

Men: Det finns ”ljus i tunneln”. Mycket rentav. Det s.k. avtalet om stärkt konkurrenskraft torde på sikt innebära besparingar på ca 2,2 miljoner euro vilket underlättar det sparbeting vi har framför oss. Spartalkan ger oss också möjlighet att se över föråldrade strukturer och riva ineffektiva murar mellan avdelningarna. ÅHS har här visat vägen, vilket märks t.ex. genom att besparingen för år 2016 redan är verkställd. Nu är blicken fokuserad på 2017 års ramar.

Styrelsen för ÅMHM utgår i sin planering ifrån att nettokostnadsnivån minskas med 200.000 euro. Beställningen från landskapsregeringen är tydlig: Mindre byråkrati, en översyn av tillsynsintervallerna och en enklare vardag för den ålänningen, inte minst företagaren.

Det största ljuset i tunneln är att Åland är i rörelse! Se ÅSUBs konjunkturöversikt för april. Arbetslöshetsgraden är fortsättningsvis låg, liksom ungdomsarbetslösheten. Framtidstron och köpkraften är hög. F.d. näringsminister Karlströms långa arbetslinje har helt tydligt burit frukt. Avgörande för 2016 blir chipsfabrikens framtid. Landskapsregeringen, framför allt genom näringsminister Gunell, arbetar intensivt med detta.

Landskapsregeringen jobbar målmedvetet för att öka landskapets intäkter. Idag berättar finansminister Perämaa och undertecknad om social- och hälsoreformens bisarra konsekvenser i nio finländska tidningar. Det är viktigt att det på rikshåll finns kännedom om Sote-reformens konsekvenser för självstyrelsen. Och det är viktigt att vi – i nya tider med nya tag – också hittar nya sätt att nå ut med vårt budskap. 

Vi har också flera satsningar framför oss, vilka aviseras i tilläggsbudgeten. Landskapsrevisionen har konstaterat att ÅHS har en enorm IT-skuld, vilken landskapsregeringen tar på allvar. Att åtgärda IT-skulden sparar i det långa loppet såväl tid, pengar som människokraft. Och IT-skulden är indirekt delaktig i de tidigare nämnda murarna som finns mellan avdelningarna.

Talman, Vi kommer under den här mandatperioden att höja blicken och aktivt söka samarbete inom social- och hälsovården på nordisk nivå, för vi upplever att vi här både har mycket att lära och en del, faktiskt, att lära ut. På rikssidan finns t.ex. ett intresse för ÅHS-reformen vi genomförde på 90-talet. Vi var på sätt och vis före vår tid på hälsoområdet (om inte på det sociala området).  

Talman, vi har alltså ett utmanande budgetläge. Men vårt Åland mår gott – och kris innebär alltid möjligheter. Personligen anser jag att denna landskapsregerings främsta förtjänst är den agilt lyckats ta tillvara varje möjlighet som varje kris ger, för Ålands bästa. Vi lever Winston Churchills om att aldrig förspilla de möjligheter en rejäl kris innebär. (“Never let a good crisis go to waste”)

Talman, tack för ordet.

Frukost mot ångest?

Ang. Ledaren

I sin ledare den 18/3 ställer redaktör Carin Karlsson frukost mot ångest (”Frukost hjälper inte mot ångest”). Från landskapsregeringens sida har vi konstaterat att rapporten ”Hälsa i skolan” pekar på flera trender.

En av trenderna hänför sig till livsstil: 40% av lyceisterna uppger sig ha problem med dygnsrytmen pga Internet och 58% av eleverna på Ålands Yrkesgymnasium sover mindre än 8 timmar. Om man till detta lägger att 60% av pojkarna i Ålands yrkesgymnasium helt skippar frukosten så blir siffrorna kring skoltrötthet och allmän trötthet begripliga. Livsstil är något som eleven själv och familjen tar ansvar för, därav min uppmaning: Ät frukost, sov ordentligt och sätt Åland i rörelse!

Jag tror dock viktigt att hålla denna diskussion skild från siffrorna kring flickors ångest. De s.k. livsstilsiffrorna varierar nämligen inte nämnvärt beroende på respondentens kön, men i ”ångestsiffrorna” ser vi en kraftig variation mellan könen, både på Ålands yrkesgymnasium och Ålands lycéum. På ÅYG upplever över 30% av flickorna ångest, mellan motsvarande siffror för pojkarna är kring 10%. På Ålands lycéum upplever över 20% av flickorna ångest, mot 4% bland pojkarna. Jag är inte den första social- och hälsovårdsministern som ställs inför dessa siffror. Samma siffror och, kusligt nog, samma proportioner fanns i ”Hälsa i skolan 2013”. När frågorna har analyserats på finländskt håll (Hbl 13/3) lyfts ofta orimliga förväntningar fram – bilden av den superstarka kvinnan som förväntas både förvärvsarbeta, sköta hushållet och en massa annat. Flickorna kämpar med att skapa sig själva i förhållande till normer och förväntningar om hur kvinnor ska vara.

För oss politiker som vill se ett Åland med välmående, trygga flickor (utan ångest) är detta en formidabel utmaning. Vi jobbar med detta på bred front genom att långsiktigt förändra förväntningarna, med ”jämställd barnomsorg” och ”jämställd fritid” där kärnan är att se barnet och ge 100 möjligheter att vara barn på, inte bara 2 (duktig flicka eller busig pojke). Vi jobbar också tillsammans med Rädda barnen och ordnar tillsammans ett seminarium den 7 april kl. 14.00 i Ålands lycéums hörsal då  Suzanne Ostens film ”Flickan, mamman och demonerna” visas. Vi vill ge perspektiv och  kunskap med fokus på det utsatta barnet och samhällets ansvar. Vårt mål måste vara att färre flickor känner ångest då siffrorna för 2017 års ”Hälsa i skolan” publiceras

Målmedvetet och professionellt

 

Vi vill uttrycka vår uppskattning för det långsiktiga arbete som ÅHS' ledningsgrupp har gjort och gör för att tygla kostnaderna. Överskottet på 2 miljoner bokslutet 2015 kommer att vara till hjälp i arbetet med att överbrygga hållbarhetsunderskottet i landskapets budget. Vi sätter stort värde på ledningsgruppens målmedvetna och professionella arbete.

 

Wille Valve, Social- och hälsovårdsminister, 

Mats Perämaa, Finansminister

100 dagar. En bra start.

Hade idag förmånen att delta i en radiodebatt om regeringens 100 dagar vid makten. Tycker generellt att vi fått en otroligt bra start. Det här är en ansvarstagande, handlingskraftig regering med siktet inställt på ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt sett hållbart Åland.

Under 100 dagar har vi fattat 220 beslut, flest vid social- och miljöavdelningen och infrastrukturavdelningen. Vi har tillsatt styrelser och minskat bredden på Vårdöbron. Vi har kommit i mål med sparkraven för 2016 och inlett arbetet med budgeten för 2017. Det mest anmärkningsvärda är att statsministern, via Ålandsministern uttalat att man nu är beredd att höja klumpsumman från 0,45 till 0,48. Flera timmars fotarbete ligger bakom detta. Om det blir verklighet kommer vi att se en rejäl islossning i relationerna mellan Helsingfors och Mariehamn.

Foto: Ålands Radio / Owe Sjöblom

Visst har vi tuffa tider framför oss. Men personkemierna funkar, målen är tydligt satta och vi har alla förutsättningar att nå dem. Nu kör vi i 1360 dagar till! Minst!

Tillgänglighet är allas ansvar!

Bästa församlade, 
Ålands landskapsregerings utgångspunkt är att tillgänglighet är ALLAS ansvar. Alla landskapsverksamheter bör genomsyras av tillgänglighetstanken. Alla 7 ministrar bör känna ett ansvar för tillgänglighetsfrågorna. Häri vilar förstås alltid faran i, att det som är allas ansvar – är ingens ansvar. Men hur får vi alla andra verksamheter att känna och ta ansvar för tillgänglighetsfrågorna? Det är en fråga som sysselsatt mig en del. 
Så mycket kan sägas redan nu, att landskapsregeringen eftersträvar en sektorövergripande approach. Vi tror att det är viktigt att – på regeringsnivå – överlägga om hur tillgänglighet främjas inom alla avdelningar. Det är viktigt, för att insikten om tillänglighetsfrågorna och dess mångfald ska kunna vinna insteg i samhällets alla sektorer. 
LR:s åtgärdsprogram ”Ett tillgängligt Åland 2013-2016” är ett led i att bedriva en aktiv systematisk politik med målet att ratificera FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
I åtgärdsprogrammet ska begreppet tillgänglighet ses i tre nära sammankopplade perspektiv 

1. Fysisk tillgänglighet handlar om möjlighet att ta sig fram i den fysiska miljön, om tillgänglighet i byggnader och utemiljö. (Tillgänglighet måste inte handla om rullstol, det kan lika bra handla om barnvagn) 
2. Information/ kommunikation handlar om möjligheten att tillgodogöra sig information och möjlighet till dialog. (Tillgänglighet kan handla om att du inte ser eller hör informationen)
3. Bemötande handlar om samspelet mellan människor där ett tillgänglig bemötande görs korrekt med respekt och förståelse. Kunskap om olika typer av funktionsnedsättning är ett sätt som kan öka kompetensen i bemötande (Tillgänglighet handlar om samspelet mellan människor och är därför också en fråga om utbildning) 

Ett tillgängligt Åland 2013-2016 är nu inne på sitt sista år. Dags att ställa frågan, vad har gjorts? Vad behöver göras? Vilka nya mål skall vi ställa? Och utifrån svaren revidera det handikappolitiska åtgärdsprogrammet.
Fokus kommer att sättas på bemötande och tillgänglighet samt på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning ( i regeringsprogrammet). Utgångspunkten är att en del av åtgärderna i programmet ska användas till att undanröja nuvarande hinder på vägen mot delaktighet och jämlikhet. En annan del av åtgärderna stödjer långsiktig verksamhet som påverkar förverkligandet av rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
I samband med det finländska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet kommer vi att på Åland få se nordiska seminarier om bland annat bemötande inom hälso- och sjukvård. Och vi har mycket att lära av våra Nordiska grannar. De nordiska ländernas funktionshinderspolitik har sitt ursprung i den generella välfärdspolitiken och genomgår en förändring från en tidigare dominerande socialpolitik till att skapa välfärd för personer med funktionsnedsättning genom andra välfärdspolitiska områden i samhället såsom t.ex. bostadspolitik, utbildningspolitik och arbetsmarknadspolitik. Här är det viktigt att vi inte glömmer bort näringspolitiken. Det fina med dagens event är just kopplingen till näringspolitik. Vi glömmer ofta bort att en väl fungerande näringspolitik i sig kan vara en mycket god socialpolitik. I synnerhet om vi kan hitta redskapen för att skapa faktisk jämlikhet, exempelvis genom en tillgänglighetsinventering. Vi behöver jobba på flera politikområden för att främja tillgänglighet. 
Slutligen, ett annat forum där tillgänglighetsfrågorna dyker upp är lr:s förslag om att införa e-röstning i kommande val. Än så länge gäller förslaget enbart för bortaålänningar, men bara att systemen kommer på plats vore i sig en seger för tillgängligheten. 

Effekten av olika åtgärderna inom olika sektorer och på olika nivåer förstärks av att de genomförs parallellt och samtidigt. Tillsammans åstadkommer åtgärderna en hållbar tillgänglighetspolitik.

Tack för ordet. 

Tredje sektorn sätter Åland i rörelse

I förrgår fattade jag, på enskild föredragning, beslutet om fördelning av 3,1 miljoner euro i PAF-medel till föreningslivet på Åland. Det handlar konkret om 56 ansökningar av olika storlek och olika syften. Före ärendet kom till mitt bord hade det beretts av ansvarig tjänsteman som gjort ett förslag och av fördelningsrådet som gjorde ett nytt förslag. Eftersom jag ansåg att det var fråga om ett så pass stort beslut förde jag dessutom ärendet till en överläggning i landskapsregeringen, för att diskutera principerna. Från och mer 2016 börjar landskapsregeringen mer och mer understödja friskvård och nya samverkansformer med tredje sektorn, som kan avlasta landskapsbudgeten. 

 

 

Ålandstidningen 10.2.2016

 

 

PAF-medlen till tredje sektorn kommer att bli viktigare än någonsin under de närmaste 4 åren, av följande skäl:

* Den offentliga ekonomin ska spara 20 miljoner och då blir det än viktigare vad för verksamhet som stöds med dessa 20 miljoner.

* Detta är medel som "Sätter Åland i rörelse". Medlen bekostar ombud, verksamhetsledare och hyror.



 * PAF-medlen skapar meningsfullhet, känsla av samhörighet, glädje och livskvalitet för hela Åland. En robust tredje sektor är en av de viktigaste orsakerna till varför medellivslängden på Åland hör till de högsta i världen. Samtidigt är det viktigt att det hela tiden finns en diskussion om det finns befolkningsgrupper som inte nås av PAF-medlen, vilka är i sådana fall de?

Det mest märkliga med fördelningen av PAF-medlen är den stora prövningsrätten som en enskild minister har i själva beslutsögonblicket. I princip kan ministern strunta i fördelningsrådets förslag och ta bort en siffra, och motivera detta med t.ex. att verksamhetens mål inte har uppfyllts. Detta är dock oerhört sällsynt i praktiken och det förtjänar att understrykas att många timmar av beredning, uppföljning och förankring ligger till grund för varje beslutsförslaget.

Tillgången till PAF-medel är något unikt för Åland och vi har all anledning att vara glada över den styrka de tillför Ålands civilsamhälle.

Hållbart, långt och ärligt

"Hur kan man ha en valkampanj på 8328 euro?", undrar säkert någon. Det korta svaret är att det beror på några av kampanjens grundprinciper:

Hållbarhet
Av hållbarhet följer att valbroschyren förstås var Svanen-märkt och kostade mer att trycka upp. Av hållbarhet följer att en stor del av valkampanjen gjordes med tidningsannonser. Av hållbarhet följer att jag betalade ett åländskt företag för att de skulle söka fram de hållbaraste möjliga produkterna som kampanjmaterial.

Det kan också tilläggas: Jag kan inte själv ta fram tidningsannonser (har ingen AD-kompetens), alltså måste jag hyra folk som kan ta fram annonser.  För mig är en viktig princip att bara anlita åländska företag. Min samarbetspartner var April kommunikation. De var oerhört proffsiga och dessutom roliga att jobba med. De två största posterna i kampanjbudgeten var därför "Tidningsannonser" (2775,60) och "Kostnader för planering av reklam" (2512,55).

Långt
Kampanjen startade den 12 juli med en kaffebjudning på Brändö. För mig var det viktigt att ge tid åt kampanjen och besöka så många delar av Åland som möjligt under den. Att jag under valkampanjen var minister i landskapsregeringen gjorde att jag en stor del av min vakna tid var på jobbet och jobbade för landskapet. Under valkampanjen blev jag dessutom pappa. Då ville jag prioritera faderskapet, vilket gjorde att jag fick minimera kampanjtiden och betala mer för att andra skulle jobba.


Ärligt
Valkampanjen är garanterat en av de ärligaste. Den som orkar gå igenom de samlade kvittona kommer att upptäcka bl.a. 4,90 för en tusch att måla slagord på krattor till stränderna och 17,85 för 3 st. "gröna räfsor" som bl.a. levererades till Folkhälsans simstrand på Sottunga. Här finns ALLT.

Ångrar jag något? 
Kampanjen var budgeterad för ungefär 7000 euro. Under förra mandatperioden hade jag sparat för denna summa, för jag ville ha jobbet och ville göra en kampanj som övertygade om detta.

På slutrakan kom April med flera idéer, bl.a. det eleganta förslaget att göra en valfilm till YouTube. I efterhand ångrar jag det inte. Det var ett kul grepp som gav nya erfarenheter om hur man bygger kampanj.