Enklare lag, enklare vardag

”Vad blir det för skillnad med den kommande alkohollagen?” frågade radion i en intervju förra veckan. Mitt svar var att kroggästen som beställer en öl eller ett glas vin knappast märker nån större skillnad, möjligen att krögaren är lite gladare. Förslaget till alkohollag innebär nämligen en rejält enklare vardag för krögaren, i och med att A- B- och C-rättigheterna avskaffas till förmån för ett allmänt alkoholtillstånd. Det blir mindre byråkratiskt att anordna servering i mötes- och festlokal (catering-servering), det blir enklare att anmäla serveringstider, enklare att rekrytera serveringspersonal då också 16-åringar, under direkt övervakning av ansvarig föreståndare, kan tränas in i yrket. Enportionsregeln slopas, likaså de närmast absurt detaljerade bestämmelserna för vilken sorts mat som ska tillredas för att kunna servera alkohol.

Avregleringarna är alltså långt de samma som intagits i den finländska lagen, med ett fåtal strängare bestämmelser på Åland: ÅMHM kan t.ex. begränsa servering om den sker i anslutning till vissa idrottsevenemang, i syfte att dra en tydlig rågräns mellan barn & unga och alkohol. 

Som helhet betraktat är förslaget en kraftig avreglering som borde ingjuta framtidshopp i den åländska restaurangbranschen. Under kommande mandatperiod kommer vi att behöva flera avregleringar, för att ingjuta framtidstro i hela det åländska näringslivet: Plan- och bygglagen behöver revideras, näringsrätten måste moderniseras och den politiskt mest utmanande uppgiften kommer att vara att skapa en kvalificerad majoritet (2/3 av lagtinget) för en behövlig översyn av jordförvärvslagstiftningen.

Men finns det en vilja så finns det en väg!

Wille Valve (MSÅ)

Förkorta domstolarnas handläggningstider!

Den 14 april 2009 fälldes Finland i Europadomstolen för mänskliga rättigheter pga en överlång handläggningstid för en straffprocess vars behandling varade i över sju år och tio månader i tre olika rättsinstanser. Problemet har tyvärr inte försvunnit, de överlånga handläggningstiderna består och drabbar idag barn och unga, företagare som får besvär mot detaljplanering och rentav landskapsregeringen självt.

Problemet kan angripas från många håll. Under de senaste åren har, glädjande nog, några små förbättringar skett, bl.a. har polisen fått nya rutiner för förundersökning och prioriterar ärenden med barn och unga. Ändrade bötesförfaranden har snabbat på behandlingen, men problemet med överlånga domstolsbehandlingar består. Förra veckan diskuterade jag med en företagare som nu väntat i 2 år på förvaltningsdomstolens behandling av besvär mot detaljplan. Detta är oacceptabelt. Vi moderater vill revidera plan- och bygglagen (PBL) för att trygga äganderätten och därmed gallra bort de besvärligaste besvären, men vi måste också jobba med problemet på djupet.

Överlånga handläggningstider i domstolar urholkar barn och ungas tillit till samhället. Överlånga handläggningstider får samhällsutvecklingen att avstanna och får många företagare att ge upp. Kombinationen av överlånga handläggningstider och en PBL som inte skyddar äganderätten är inte hållbar: Den ger ett Åland som är oattraktivt för investerare. Nästa landskapsregering måste lyfta problemet med regeringen i Helsingfors så att domstolarnas resurser prioriteras.

Wille Valve (MSÅ)

Brändö Brew

Den 30 november 2018 var en riktigt ruskig dag. Tog m/s Alfågeln till Brändö till en tankesmedja om hur Brändös näringsliv kunde utvecklas.

Vi delades upp i grupper och diskussionen var vild. I min grupp argumenterade jag för att Brändö borde ha ett eget bryggeri som lämpligen kunde heta "Brändö Brew". Flera "hakade på" idén och förslag kom att öns nya dryck kunde bryggas med Lappovatten i gamla skolan. Det spånades på, alla idéer som föreslogs var inte briljanta - men idéer var det ingen brist på! På plats och ställe lovade jag att bli delägare i "Brändö Brew" om det nånsin existerar, (med den brasklappen att ingen jävskonflikt mellan delägarskapet och mina uppdrag får finnas)

Presenterar grupparbete tillsammans med Henrik Åkerberg

Några veckor senare började det hända grejer: Facebook-gruppen Brändö Brew grundades, ett provsmakningstillfälle hölls. För ca 2 veckor sen stod det i gruppen att Brändö Brews produkter kommer att kunna avsmakas på Jurmo under skördefesten. 

Då insåg jag: Bara MÅSTE åka till Jurmo under skördefesten. Så det gjorde jag. 

Köpte förstås med mig 2 flaskor av deras kvass + svagdricka. Skrev förstås också på en intresseanmälan om att bli delägare.  

Också om det skulle visa sig att produkten ännu behöver utvecklas, så tycker jag det är enormt häftigt att "Brändö Brew" nu gått från idé till verklighet och jag är glad över att kunna vara en liten del av den resan.

Om man får önska sig något av framtidens Åland, så är det att vi vågar låta galna idéer frodas. Av några kan det bli nåt riktigt intressant. 

Håll fönstret öppet västerut!

Bästa församlade, 

Jag minns en midsommardag från min barndom, då en av våra kulturprofiler höll ett känslostarkt tal efter stångresningen, han sa ungefär ”Det är ju svenskar vi ålänningar är, en del av den svenska stammen!”. Minns hur jag lite skruvade på mig när han sade det. Vi är väl en egen nation?

30 år senare, närmare bestämt den 20 november 2018, läser jag Sveriges riksdags beslut om bastjänstgöring för läkare, citerar direkt:
”regeringen ska säkerställa att utbildningssamarbetet med Åland kan fortsätta och att det blir möjligt för läkare att genomföra sin bastjänstgöring på Åland på likvärdiga villkor som i Sverige och tillkännager detta för regeringen.”

Åland hade blivit en del Sverige! Vilken lättnad jag kände.

Åland och Sverige har i många år haft ett utbildningssamarbete kring AT-läkare. Detta har bl.a. i Läkartidningen beskrivits som en win-win-win-situation: Åland får en rekryteringsbas av svenskspråkiga läkare, Sverige får ytterligare en plats där AT-läkare kan vara och AT-läkarna får tjänstgöra på det näst populäraste stället för AT-tjänstgöring!

2017 hotades detta samarbete, först av yrkeskvalifikationsdirektivet som ironiskt nog hade motsatt syfte. I samråd med socialstyrelsen lyckades vi nå en överenskommelse om att åländsk primärvård och psykiatri i sak motsvarar den svenska. Därefter hotades AT-samarbetet – igen - nu av finsk lagstiftning pga samma direktiv. Efter många möten med dåvarande kollegan Juha Rehula (c) lyckades vi nå en raskt klubbad ändring av Finlands lag. Sen kom då det tredje ”hotet”: En nationellt avgränsad bastjänstgöring. Genom mycket och många diskussioner med Sveriges riksdagsledamöter lyckades vi undanröja också detta hinder. 

Vi från Ålands landskapsregering vill betona att fönstret västerut ska vara öppet! I hela Norden kan vi idag se tecken på något som kunde benämnas ”välfärdsprotektionism”. Den tar sig uttryck i att alla länder i hela Norden tror att just DERAS system är oöverträffbart. Det är det förstås inte, tvärtom har vi väldigt mycket att lära av varandra just eftersom våra system i grunden är så lika. Låt oss inte bygga nya murar i Norden! 

Nyligen uppdaterades det s.k. Arjeplogavtalet, vars uttalade målsättning är att förenkla rörligheten för all hälso- och sjukvårdspersonal i vårt Norden. Åland gjorde ett mycket positivt uttalande kring avtalets ikraftträdande:  

"För landskapet Åland är det av yttersta vikt att den nordiska arbetsmarknaden för hälso- och sjukvårdspersonal och veterinärer fungerar smidigt och rättssäkert. Det är därför viktigt att nationellt tillförsäkra att tillräckliga resurser reserveras för handläggning av erkännanden i enlighet med yrkeskvalifikationsdirektivet och ifrågavarande överenskommelse."

Det ska fortsättningsvis vara lätt att röra sig över nordiska nationsgränser, det vinner vi alla på! Och det är inget vi kan ta för givet, den nordiska rörelsefriheten måste återerövras - varje dag. 

Åland ska förstås vara en intressant plats för både AT- och ST-tjänstgöring. 70/% av ålänningarna studerar idag i Sverige och vill gärna kunna göra en del av sin utbildning ”på hemorten”.

Vi sätter därför stort värde på samarbetet med Sverige, vi från åländsk sida vill värna och utveckla det, eftersom tillgång på svenska läkare är en överlevnadsfråga för oss.
Vi är därför mycket glada över att se er, Sveriges Seniora läkare på plats på Åland idag. Hoppas ni får en utmärkt vistelse.

Tack för ordet. 

Mina politiska "bloopers"

Okej... jag fått en och annan förfrågan om att publicera mina politiska "bloopers", dvs. det som idag får mig att rodna och titta och ett annat håll. Här kommer dom! Året var 2007, i min första valrörelse rådde ingen brist på iver. Nu skulle dom få se på gnistor! Bland annat förberedde jag en bild på en "snorig, orakad Valve som cyklar i snöblandat regn i motvind" för att utstråla seghet tillsammans med sloganen "En vettig Valve!". Lyckligtvis fick någon (oklart vem) mig på andra tankar. Gjorde dock en radioreklam för SteelFM om studerandes rättigheter som förhoppningsvis glömts bort för länge sen. En annan idé var att lägga ut en kanonhäftig annons med en bild av mitt högra öra (inget annat!) för att visa att jag lyssnar!

2007 var jag egentligen bara känd för en enda sak: att jag kämpat för studerandes rättigheter. Nu skulle jag upplysa ålänningarna om att jag bara råkar vara ung och faktiskt bryr mig om mer än bara studiestöd. Än idag, 12 år senare, rodnar jag lite varje gång jag ser denna annons som verkligen publicerades i Nyan. 

Skäms dock inte det minsta för det politiska budskapet! Kan konstatera 12 år senare att jag verkligen jobbat för dessa frågor och tycker fortsättningsvis dom är viktiga. Värderingarna bestod.

Självförtroendet år 2007 var ingen bristvara. Förstås skulle jag ta en segerbild ifall valet bleve en brakseger:

Fattar uppriktigt inte än idag vad jag tänkte på då jag knäppte dessa bilder... som aldrig användes. Efter valet 2007 var jag dock känd för 2 saker: studiefrågor och valrörelsens kortaste insändare: Frihet och ansvar.

Det var valet 2007, men valet 2011 då? 

Nedan en klassiker från valet 2011! Det var inför det valet som moderaterna hade en logga som "lite väl mycket" påminde om en surfande banan. Vi vände det dock till vår fördel o började dela ut ekologiska bananer. Min mor gjorde en 100% "hemkörd" bananas-annons mest på skoj. Kanske som ett utslag av "Valve-humor": 

Tog inte länge innan medlemmar från Regnbågsfyren hörde av sig och uttryckte sin uppskattning över bilden. Satte kort därefter upp den som vägskylt och den blev mycket uppskattad. Här har vi alltså ett exempel då en "blooper" kan bli en liten succé!

Andra "bloopers" jag minns? I slutet av förra mandatperioden möttes landskapsregeringen med dåvarande utrikesminister Timo Soini. Stämningen var god och som ett resultat av besöket bekräftade utrikesministern att UM också framledes kommer att lyfta Åland som positivt exempel och kontaktgruppen mellan UM och Åland fortsatte sin verksamhet. Bra resultat. 

Undertecknad, Soini och dåvarande lantrådet Gunell hade just ställt upp oss för pressbild och då grinar plötsligt Soini till Gunell "Dyyy kan använda bilden i din valkampanj!!!!". Min spontana reaktion syns på bilden nedan, förevigad på Camilla Gunells mobil:

Så, det var det hela! Eller...? Bedöm själva!

Den 17 november 2017 höll lagtinget en maratondebatt (10 timmar) om kommunreformen. Debatten var hatisk och kommunreformen jämfördes bl.a. med våldtäkt, vilket nog var smaklöst. Efter 10 timmars svekdebatt tyckte jag det var dags att lätta upp stämningen lite och bjöd på en visa till tonerna av "Folk och rövare i kamomillastad"

"Ja, vi ska ha kommunreform, Ja vi ska reformera, Å KST går också an,

Men vi vill mycket mera!

Nu tänds det ljus i stad o land Och kortrutten ska ros i hamn!

Å annars så gör vi så mycket vi kan,

Både moddar och libbar o Fellmanskan."

Reaktionen från mina politiska kolleger var mest positiv (gissar att de hade Tobben Eliassons (c) budgetsång i färskt minne), men fick efteråt höra att Jonas Bladh hade lämnat pressbåset i vredesmod med ett uppgivet "nej jävlar säger jag!" eller liknande. Men nu vänder vi Blad(h)!

Så till de två givna frågorna: Ångrar jag någon av mina "bloopers"? Och Varför berättar jag om dem? 

Ångrar jag någon av mina "bloopers"? 

"Bloopers" är i regel ett tecken på någon som gör nånting och som vill förändring. Den som aldrig, aldrig gör någonting gör aldrig heller "bloopers". Klart du kan försöka gömma undan dem bakom en pompös politikerfasad, men varför det? Nej, jag ångrar inte mina tidiga, ystra kampanjförsök, för jag står fortfarande för de politiska budskapen och gillar den kompromisslösa framåtandan Inte heller ångrar jag att jag försökt lätta upp svekfyllda hatdebatter i lagtinget. Nej, det finns egentligen bara en enda "blooper" jag på riktigt ångrar, den här: 

När förra regeringen ÄNTLIGEN  blev klara med hembygdsrättslagstiftningen ville jag och Gun-Mari fira. Det slumpade sig så att partiet just då ärvt några cigarrer av en seniormedlem och vi tänkte oss att fira med en av dessa dyrgripar. Flera lärare hörde av sig och beklagade sig över att deras antirökningsinsatser går om intet när etablerade politiker gör så här. Och i efterhand vill jag ge dom rätt. Det var ett helt onödigt tilltag som vi hade kunnat vara utan. 

Varför berättar jag om dessa? 

Nu kanske vän av ordning undrar varför jag slls berättar alla dessa bloopers? Mina marknadsföringsmänniskor tycker att jag borde "rensa min blogg" och kanske ta bort en del kufiska inlägg sedan 2007, men jag konstaterar att jag än idag står för budskapen och dessa inlägg är en del av "resan" framåt. Dessutom tycker jag vi ska ta vara på alla politiska "pärlor" som lättar upp det annars allvarstyngda ansvaret.

Våga bjuda på dig själv! Så bygger vi ett lite roligare Åland.

Och slutligen Trevlig helg! 

Bordläggning på obestämd framtid

Under mandatperioden har det vanligtvis torra ämnet "bordläggningar" blivit hett. Debatten kom igång av att oppositionen i lagtinget bordlade ärende efter ärende, synbarligen utan något särskilt syfte. Lemlands kommun dock har tagit detta till en helt ny nivå i och med bordläggningen av kommunreformarbetet... ända in i nästa mandatperiod. Med rätta höjs en del ögonbryn.

Detta handlar om en allmänt känd bestämmelse i kommunallagen (24§) som gör det möjligt för 1/3 av de beslutande att bordlägga ett ärende tills nästa fullmäktige. Bestämde mig för att göra en helt egen djupdykning i lagberedningens arkiv för att se om jag kunde utröna "lagstiftarens vilja" i förarbetena till paragrafen.

Det handlar alltså om lydelsen kommunallagens 24 paragraf, 3 momentet:

"För ett beslut om bordläggning krävs att det biträds av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna. För att fatta beslut om bordläggning av ett ärende gällande val eller ett tidigare bordlagt ärende krävs det dock att beslutet biträds av minst hälften av de närvarande ledamöterna. Ärendet skall bordläggas till nästa sammanträde om inte organet beslutar om en annan tidpunkt."

Ur förarbetena till den idag gällande paragrafen framgår lagstiftarens vilja:
"De föreslagna bestämmelserna om omröstning motsvarar dem i gällande lag"

Lagstiftarens vilja har alltså varit att omröstningsbestämmelserna i sak skulle motsvara bestämmelserna i den gamla lagen, dvs. Kommunallag för landskapet Åland 19.2.1980/5.
Propositionen till den lagen är väl värd att begrunda: 

Om man läser propositionen till 1980 år lagtext (28§) så framträder följande mekanik som avsetts för det kommunala beslutsfattandet: 

1) Fullmäktige kan bordlägga ärendet med 1/3 majoritet till nästa fullmäktigemöte. Enda undantaget är ett fullkomligt enigt fullmäktige som kan bordlägga ärendet till ett datum längre fram. 

2) På nästa fullmäktigemöte kan en majoritet (50%) av ledamöterna bordlägga det längre fram. Eventuellt också i ett separat beslut med 50% majoritet. 

Det som nog inte är möjligt är att 1/3 av fullmäktige bordlägger ärendet till nästa mandatperiod. Då kan alla obekväma ärenden alltid bordläggas av 1/3 av ledamöterna. Därmed har bestämmelsen upphört att vara ett minoritetsskydd och blivit ett minoritetstyranni. 

Min egen slutsats? Att Jomalas kommundirektör John Erikssons argumentation håller. Som grundregel går det inte för 1/3 av fullmäktigeledamöterna att bordlägga längre än till nästa fullmäktigemöte.

Vad detta betyder för en enskild kommun som skjutit ärendet långt in i framtiden låter jag vara osagt. Det är inte heller min sak att uttala mig om, men tror att de som läser förarbetena kan dra sina egna slutsatser.

Några goda ord.

Det finns några tecken i skyn på att 2019 kommer att bli en smutsig valrörelse, möjligen också med svartmålning. Jag kommer att göra tvärtemot. Se mina motkandidaters goda sidor, bemöda mig om att bemöta de goda argumenten.

För kom igen, vi vet alla att vi som enskilda politiker åstadkommer - inget alls - om vi inte klarar av att samarbeta. Jag kommer här att bekämpa en del av det stundande mörkret genom att uppmärksamma några positiva saker som sagts och därefter besvara uppskattningen.

Så nu kör vi...


Ingrid Johansson (Lib) 

"Samarbetet över ideologigränserna är fruktsamt och genom ett brett ideologiskt samarbete så representeras hela Åland. Personligen har jag arbetat tätt med minister Valve och sett prov på ett starkt och lyssnande ledarskap där alla får komma till tals." (15.11.2016 i budgetdebatten)

Bästa Ingrid Johansson, tack för de goda orden. I din politiska person kombineras två egenskaper som är sällsynta. Dels har du en glöd i de frågor du brinner för, dels har du förmåga att (trots denna glöd) ta ett analyserande steg tillbaka och notera att allt inte är så enkelt som det först framstod. En sällsynt kombination. Dessutom uppskattar jag att du orkar debattera Ålands avfallshantering, en verklig och utmanande framtidsfråga. 





Harry Jansson (c) 

”När det gäller det som jag vill applådera så ingår naturligtvis arbete med AT-tjänstgöringen, de svenska läkare som kommer hit och gör bastjänstgöringen vid ÅHS. Landskapsregeringen och minister Valve har gjort ett föredömligt arbete och kunnat utnyttja det politiska systemet i ett nätverk som man får om man också jobbar på nordisk nivå, dvs. man får en svensk parlamentariker som gör en insats som medför att riksdagen i Stockholm uttryckligen säger att detta systemutbyte med Åland ska fortgå.” (Lagtingsdebatten den 20.5.2019)

Bäste Harry Jansson, tack för de goda orden. Under mina snart 8 år i åländsk o nordisk politik hör du till de människor som det är roligast att samarbeta med. Vilket kanske kan överraska någon. Du är kvicktänkt, finurlig, har viss självdistans och går alltid att prata med dig. Visst har vi haft våra duster och visst kommer vi snart att ha en dust om den gemensamma räddningsmyndigheten, men faktum kvarstår: Tycker det är genuint roligt att samarbeta i de frågor där det gått.


Mikael Staffas (Lib) 

"Ett aktivt arbete är att arbeta med gränshinder och det är ett ständigt pågående arbete, som många gånger får positiva utfall. Se t.ex. på de AT-läkare som var hotade för Åland men som nu har lösts tack vare ett starkt arbete utav minister Valve." (16.11.2017 i lagtinget)  

Bäste Mikael Staffas, tack. En av de sakerna jag uppskattar mest med Dig är att du aldrig fallit till föga för svartmålning, till och med i lägen då du själv varit föremål för den. I stället har du tålmodigt flyttat fokus till sakfrågan som ju verkligen har betydelse för ålänningarnas vardag. Det är strongt och jag hoppas du fortsätter med det. 

Göte Winé (s) 

"Talman! Jag vill tacka minister Valve för arbetet med detta program. Vi jobbar vidare med arbetet att stärka våra ungas framtid, ett tryggare samhälle för alla." (ANDTS-politisk debatt i lagtinget 13.12.2017)

Bäste Göte Winé, just dessa korthuggna ord var välgörande i en mörk decemberdebatt om drogpolitik. Jag har under mandatperioden uppskattat (och uppskattar) dina insatser i ANDTS-arbetet. Du har inte dragit dig för att vara obekväm, men på nåt märkligt sätt lyckats alltid krydda detta med ett gott humör vilket är få förunnat.

Jag utmanar härmed alla som ställer upp i lagtingsvalet 2019 att söka det goda hos varandra och fokusera på det som verkligen har betydelse för ålänningarnas vardag. Handen på hjärtat, smutskastning har väldigt sällan det. Däremot förmåga att samarbeta över gränserna.