Angående Ålandstidningens ledare den 29/8.

Tack för en angelägen ledare som belyser tiggarfenomenet ur flera olika synvinklar. Själva registreringen har aldrig varit det centrala i våra förslag, snarare att inkludera tiggarna i den åländska arbetsmarknaden. Ett medel kunde vara att införa ett tillstånd för tiggeri, som närmast är ett anmälningsförfarande får att komma i kontakt med dem som tigger på Åland. Vi vill därför lyfta fram några av fördelarna med ett tillstånds- eller anmälningsförfarande: 

Sysselsättningsfrämjande åtgärder möjliggörs Tiggarna kommer idag i 3 månaders intervaller och vistas som arbetssökande, AMS har ytterst svårt att komma i kontakt med dem för att ge jobberbjudanden. Många är överens om att samhället borde se till att tiggarna ges möjligheter till jobb, men samhället saknar idag redskapen för att kunna ta det ansvaret. De uppgifter som insamlas i samband med att tillståndet beviljas skulle inte vara offentliga och måste hanteras i stöd av personuppgiftslagen. De får inte omfatta de s.k. känsliga uppgifter som listas i 7§. Utöver den ansvariga myndigheten skulle endast AMS ha rätt att använda uppgifterna är för sysselsättningsfrämjande åtgärder. AMS har då tillgång till grundläggande uppgifter om vem som tigger var och kan då föreslå jobb och sysselsättningsfrämjande åtgärder. Frivilligorganisationer som Katapult och Emmaus kunde ha begränsad rätt att ta del av uppgifterna, och bara under förutsättning att ett sekretessavtal tecknas mellan AMS och frivilligorganisationen (vilket är standardförfarande då frivilligorganisationer hanterar myndighetsliknande uppgifter). Därmed möjliggörs också effektiv uppsökande verksamhet. 

Tiggarens ställning stärks Om du har ett tillstånd har du rätt att vara där och du att du får bedriva penninginsamling. Du vet att du har polisens skydd i fall någon försöker avhysa dig från platsen. I det förslag vi skissat på skulle det vara en liberal regim, där i princip alla som vill ha ett tillstånd får det. 

Transparensen ökar och möjligheten för profitörer att utnyttja tiggare minskar. Vi vet att tiggeriet i viss mån är organiserat, därmed inte nödvändigtvis organiserad brottslighet. Att öka kontakten mellan tiggaren och myndigheten ökar inblicken och gör det därmed också svårare att profitera på andras tiggeri. Dessa grundläggande uppgifter stärker också våra möjligheter att motarbeta trafficking och människohandel, något som vi moderater kraftfullt har motarbetat i regeringsställning, särskilt genom att skapa myndighetsnätverket mot prostitution och människohandel.

Det här är en viktig fråga. Det finns flera inspirerande exempel i vår omvärld, där man lyckats inkludera EU-migranterna i samhället. Det är ingen lätt uppgift, men vi kan göra det. 

Wille Valve, Danne Sundman (MSÅ)

Vilka är era förslag?

Det är beklämmande att läsa Mariehamns socialdemokraters insändare, eftersom samma osanningar där framförs som på Sara Kemetters (s) blogg. Det finns inget moderat förslag om att ”registrera enskilda individer baserat på hur de är klädda”, det är tyvärr lögn och det är sorgligt att erfarna politiker som borde veta bättre väljer att sätta sitt namn på en sådan insändare. Vi hoppas verkligen att denna lättsinnighet inte går igen i andra socialdemokratiska insändare inför valet 2015. 

Vi (dvs. Danne Sundman och Wille Valve) har lagt två gemensamma förslag i en insändare. Ett om tillståndsförfarande och ett om Mariefredsmodellen. Dessa förslag diskuteras också i vår omvärld. I stället för att kritisera de verkliga svagheterna i vårt förslag och presentera sakliga motförslag svingar sig sossarna högt upp på höga moraliska hästar och galopperar mot solnedgången. Påståendet om att ett tillståndsförfarande skulle bryta mot personuppgiftslagens ”känsliga uppgifter” saknar täckning. Var och en själv gå in och bekanta sig med personuppgiftslagen 7§ där bland annat listas sexualliv och filosofisk övertygelse. Inget av det som listas som ”känsliga uppgifter” har någon som helst relevans för penninginsamling eller tillståndsförfaranden överlag. 

Danne Sundman, Wille Valve (MSÅ)

Den stora strandstädningen (19.9 i Sjökvarteret)

Under veckan har flera bilder på städade stränder postats och skickat in, offentligt och privat. För tydlighetens skull: JA, det är OK att också städa sin egen strand. Den måste inte vara en offentlig simstrand. Varje städad strand är "hemåt". Det verkar städas en hel del stränder i Saltvik: 

Strandstädning i Saltvik 1

Strandstädning i Saltvik 2

Hamnskär är städat!

Lördagen den 19 september kl 12.00 blir det stor strandstädning i Sjökvarteret. Det är Ålands Central Baltic-kontor som ordnar evenemanget "Plock Opp" under skördefesten. Jag har fått förmånen att invigningstala tillsammans med riksdagsledamoten.

Efter orden blir det handling. Tre åländska politiker kommer att bilda var sitt "Dream Clean Team" och vi städar i ca 30 minuter efter invigningstalet? Vill DU vara med i mitt Dream Clean Team? Ta gärna kontakt, så gör vi en insats!

Det här blir ett riktigt häftigt evenemang. Det kommer att finnas dykare som plockar upp soporna "under ytan" och det kommer att städas samtidigt på 5 ställen runt Östersjön: Treimani (Est), Yyteri (Fi), Ainazi (Lett), Oxelösund (Sve) och Mariehamn (Ål).

Välkommen med!

Lärdomar från en strandstädning

Städningen av Dalkarby träsks östra strand är fullbordad! Det blev 2 sopsäckar skräp. Dessutom lärorikt. Första lärdomen är att Jomala är en rätt schysst kommun när det kommer till städtalka. Varför?

* På fastlandet har det i år varit en het debatt om städtalka där vissa myndigheter har krävt att alla som vill ordna städtalka måste genomgå en kurs i trafiksäkerhet på 200 euro. Något sådant har vi inte på Åland, inte heller i Jomala kommun. 

* Kommunen ordnade omgående med sopsäckar och gav löfte om att de tar hand om soporna, på samma sätt som när byalag ordnar städtalka. Schysst!

En schysst kommun

Fakta: Dalkarby träsk är drickvattentäkt för 75 % av Ålands befolkning. Ditt dricksvatten kommer härifrån!

En av alla "brandgropar"

Den största ansamlingen skräp fanns på ett ställe som vi kan kalla "ungdomarnas inofficiella picnicplats". Har du nånsin undrat vart ungdomarna i Prestgårdenby stack då Jickens kiosk stängde? Hit. Du känner igen den på att det finns "brandgropar" över allt, både i marken och i klipporna. 

Före

Efter

Den här platsen ligger strax väster om vandringsleden, vid det första berget. Här fanns stora mängder sopor: engångsgrill, tuggummi, marshmallows överallt, sprängda sprayflaskor, glassplitter, fimpar och snusprillor. Skräp överallt. Stället är dessutom en "inofficiell simstrand" för ungdomarna i byn.

Härifrån brukar byns ungdomar hoppa

Från denna "inofficiella badklippa" har ungdomar i generationer hoppat i. Även jag. Minns då jag som tonåring dök från en av klipporna och kände hur det liksom skrapade till i magen. Det var en klippa som rev upp ett litet, litet sår på magen. Det hade kunnat gå värre. 

Eftersom stranden är just "inofficiell" har ingen nånsin dykt och kollat att det är OK att hoppa från klipporna. För några år sedan hade någon driftig person baxat en betongbänk från Mariehamns stad upp på klippan. Ligger den på botten idag, under "hoppklippan"? Ingen vet. Eftersom jag vet att några av ungdomarna kommer att läsa det här inlägget min hälsning: städa gärna upp efter er! Också jag har en gång varit på dessa klippor men - tro det eller ej - det hände att vi städade upp efter oss.

Dagens konstigaste fynd

Jättekonstigt!

Lite längre fram på vandringsleden hittade jag dagens märkligaste fynd: Den här gigantiska järnburken! Vad är det? Ingen aning! Det sägs att ryssarna år 1918 fick väldigt väldigt bråttom att utrymma Dalkarby och att man då dumpade enorma mängder krut, minor och granater norr i träsket - precis bredvid Prästgården. Är detta en av dom grejorna som börjat flyta upp? 

Sannolikt är sanningen tristare än så. Bredvid denna absurda kanister låg nämligen en massa andra sopor. Såg ut som någons privata soptipp. Allt utom "kanistern" är uppstädat. Har dock berättat om den till killarna på vattenverket, som skulle ta en titt på det. 

Tack alla som bidragit till städningen och särskilt varmt tack till alla som städat sin egen strand och sänt in bilder på det! Du kan också posta bilden på Wille politiker.

Fler renare stränder!

Prästträsket

Händer det att du tar en morgonpromenad en lördag morgon? Välkommen med mig och min familj på lördag morgon kl. 10.00 så går vi längs med Prästträsket och plockar lite skräp som vi hittar på vägen. Jag tar med sopsäckar och för det insamlade skräpet till kommunen. Under vandringen får du eventuellt också höra om några av Prästträskets / Dalkarby träsks förborgade hemligheter. 

Här möts vi

Vi samlas kl. 10.00 vid den här parkeringen, strax öster om Vikingahallen (precis bredvid Iris-kärret). Vi följer därefter Jomala vandringsled till Vattenverket. 

Hamnskär är städat!

Vill du också städa en strand, fast på ditt håll? Lägg gärna upp din bild av en städad strand på Wille Politiker på Facebook. 

För renare stränder!

Går det att vara pappaledig och bedriva lite gerillamarknadsföring, sådär i förbifarten? JA! Kvällarna, efter att barnen har somnat är som gjorda för att skruva ihop krattor med politiska budskap. 

Krattor produceras

Ett som är säkert på sommaren är att barnen villtill en strand. Då kan man ha lite krattor färdigt i bilen. Om man varierar sig lite och testar nya stränder får man både ombyte och fler krattor till fler stränder.  Billigt, miljövänligt och tar inte mycket tid. 

För renare stränder!

Krattorna kan du hitta åtminstone på:

• Småholma badstrand, Jomala
• Solbergets badstrand, Jomala
• Nabben, Mariehamn
• Algrundets simstrand, Mariehamn
• Lillängens simstrand, Mariehamn

...och på en och annan hemlig simstrand, givetvis ;) 

Småholma badstrand, Möckelö. Bilden tagen av min dotter.

Hela idén är att småbarnsfamiljer ska kunna kratta bort onödiga alger för att barnen ska få simma. Inga onödiga alger! Varje år sedan 2011 har jag kört ut krattor, hämtat hem dem till vintern och kollat de är OK. På vissa stränder har krattorna varit hållbara och kunnat återanvändas, på andra har dom varit mera kortlivade. 

Nabben, omklädningsbåset 

Budskapet är förstås att arbetet för ett hållbart Åland 2051 är jätteviktigt och har betydelse för hur våra stränder ser ut. Men budskapet är också att jag är beredd att fortsätta arbeta långsiktigt.

Algrundet, omklädningsbåset

Sen 2011 har jag kunnat se att några av stränderna är i bättre skick, men särskilt en simstrand verkar gå åt det sämre hållet. 

Solbergets badplats, Jomala

Några småbarnsfamiljer har varit nöjda och hört av sig. Också förslag på produktutveckling har inkommit, bland annat ett förslag om att det också borde finnas en grep för att bära bort de uppsamlade högarna. Här kan du höra av dig om krattorna.

Låt oss jobba för renare stränder!

Grönt ljus för hembygdsrättslagarna

Den 1 juli sammanträde Ålandsdelegationen (ÅD) och godkände hembygdsrättslagarna utan anmärkningar.   Det här är en betydelsefull seger för Moderat Samling för Åland. ÅD har godkänt minister Gun-Mari Lindholms innovation för att åländska studerande ska kunna studera 10 år utan att förlora hembygdsrätten. ÅD har också gett grönt ljus för den slutprodukt som jag hade förmånen att presentera för lagtinget. Moderat politik ger resultat!

P.S: Anna Jakobsson på Ålandstidningen gjorde en bra sammanfattning av lagförslaget här.

För ett mångkulturellt Åland

Välkomna alla till den här manifestationen för mångfald. På Åland finns idag 28916 ålänningar som talar 64 olika språk. Det kan man kalla ett mångkulturellt samhälle. Trots det kan vi inte ta det flerkulturella samhället för givet. Under veckan som gått har det blivit tydligt att det finns politiska krafter – i riksdagen och regeringspartier – som säger sig kämpa kämpa MOT det flerkulturella samhället och FÖR ett land med en befolkning och en kultur. För den som kan sin europeiska historia låter detta verklighetsfrämmande.

Åland har haft folkvandringar från alla håll. Hela det välstånd vi har idag bygger på att vi inte varit rädda för att segla ut i världen och hämta hem nya idéer till Åland och, ibland exportera dom. På Åland ser vi kanske tydligare än på andra håll, det mångkulturella samhällets inneboende kraft. Hela självstyrelsen bygger ju på tanken att flera kulturer kan inrymmas i samma lans. Ett Åland med en enda kultur vore tråkigare, fattigare och mindre.

Vi har alla en dröm om ett samhälle där mångfald, pluralism och allas lika värde är viktigt och där alla respekteras som den man är. Så gör vi också här på Åland. Här står vi samlade från alla lagtingets partier för att med en röst säga: Åland är och ska vara ett mångkulturellt samhälle där alla respekteras och välkomnas! Och alla ni är här idag för att visa ert stöd.

Vi är alla olika och det är vår styrka.


Annika Hambrudd ( c )
Joel Widengren (Åf)
Katrin Sjögren (Lib)
Wille Valve (MSÅ)
Camilla Gunell (s)