Ålands Elandelslag agerar ansvarsfullt

Jag är ingen direkt anhängare av kärnkraft, främst på grund av avfallet som mänskligheten ännu år 2007 inte klarar av att bryta ner. Åland ska vara en grön ö, med så mycket elenergi som möjligt producerat med alternativa energikällor. Med dagens teknik kan dock våra öar inte vara 100 % beroende av t.ex. vindkraft, eftersom det inte alltid blåser - vi måste alltid ha en viss andel "baskraft" i elsystemet.

Ålands Elandelslags (ÅEA) beslut att bli delägare i Fennovoima är ansvarsfullt - vi måste hur som helst köpa in baskraft någonstans ifrån, varför inte då ta vara på möjligheten att som delägare köpa in inhemskt producerad el till självkostnadspris?

Ett nytt finländskt kärnkraftverk kommer att byggas i fall riksdagen ger sitt medgivande, men oberoende av om Ålands Elandelslag deltar i planeringen av det eller inte. En annan aspekt är att ÅEA indirekt kommer att köpa in kärnkraft från elmarknaden i Sverige eller Finland - oberoende av om ÅEA äger andelar i energibolaget eller inte.

På riksnivå kan man naturligtvis ifrågasätta riksdagens tidigare beslut att bygga mer kärnkraft. Men vilka alternativ finns idag egentligen till inhemskt producerad kärnkraft?

- Fossila bränslen. Inget bra alternativ, med tanke på klimatförändringen.
- Import av el från ryska kärnkraftsverk. Inte särskilt ansvarsfullt.
- Ökat beroende av naturgas från öst - inte realistiskt.
- Ökad användning av alternativa energikällor. Av tekniska orsaker är det ännu inte möjligt att ha ett större samhälle helt beroende av alternativa energikällor, men det kan bli det.

Med andra ord: om man tittar på baskraftsalternativen, så framstår den inhemskt producerade kärnkraften som den mest vettiga lösningen. Det är lätt att hålla med ÅEA om att syftet med satsningen är att säkra tillgången på inhemsk el, minska importberoendet, motverka klimatförändringen och öka konkurrensen på elmarknaden.

Finland bäst på utbildning - igen!

Idag publicerades en ny PISA-undersökning från OECD (Organisation for Co-operation and Development). I undersökningen har 15-åringar i 57 olika länder testats på praktisk tillämpning av naturvetenskaper. Liksom i de tidigare PISA-undersökningarna 2000 (läsförståelse) och 2003 (matematik) ligger Finland också detta år på första plats. Denna gång är Finland bäst av 57 länder, följt av Hong Kong och Kanada. Sverige finns på 22:a plats och övriga nordiska länder ännu längre ner. Undersökningens förstahandsresultat finns här

När jag för två veckor sedan var på humanitärrättskurs i Åbo, fanns där en fransk flicka som berättade att hon kommit till Finland endast för att uppleva det "högklassiga finländska utbildningssystemet". Senare mötte jag en tysk (inte kursdeltagare), som sade samma sak. Vi pratar alltså inte om en undersökning som förbigås med en axelryckning och kanske hamnar i papperskorgen, utan om en seriös och prestigefylld undersökning som följs världen över och som globalt stärker Finlands image som ett land med mycket kunnande inom utbildningssektorn.

Det här är någonting som det lönar sig för åländska beslutsfattare att hålla ett öga på. Fördelen med att bo på Åland är som bekant att vi kan plocka det bästa av flera världar och att vi är vana med ett gränslöst tänkande.

Undersökningens kompletta resultat kommer att publiceras den 4 december 2007 här.

TEHY!

Det finländska vårdarfacket Tehy har varit på tapeten ett tag. En del har undrat, personligen och per e-mail vad jag riktigt har för åsikt om hela konflikten.

Min grundinställning är att vårdarna förtjänar en bättre lön än den som finns idag. En Fs-sympatisör som jag pratade med var till och med beredd att höja lite på skatten, bara vårdarna får en vettig lön. Det är ju faktiskt dom som tar hand om oss när vi blir riktigt sjuka. Det finns dock vissa praktiska problem med att ge alltför tilltagna lönepåslag åt en enskild, kommunalt anställd yrkeskategori.

Följdfrågan lyder nämligen: vilka andra yrkeskategorier förtjänar ett lika kraftigt lönepåslag? Definitivt de Super-anslutna som har nästan samma arbetsuppgifter. Hur är det med andra, näraliggande yrkeskategorier, förtjänar inte de också ett kraftigt lönepåslag, eller är det så att deras arbete inte uppskattas lika mycket? Här finns en risk för många spräckta kommunbudgetar.

Vad händer sedan om alla andra kommunalt anställda också vill ha högre lön? Landskapsanställda och privat anställda vill också ha högre lön. Det här leder till allmän stegring av löner och priser, vilket leder till inflation som "äter upp" det tidigare uppnådda lönepåslaget. Dessutom måste pengarna till lönepåslagen tas någonstans ifrån - antingen genom höjning av skatten eller nedskärning av kommunala tjänster.

Som kommunpolitiker är jag därför lite bekymrad över hur Jomalabudgeten ska gå ihop i framtiden. Jomalas driftskostnader har utan någon synbar orsak accelererat de senaste åren, vi har flera större investeringar "i röret" (tillbygnad av bibliotek, renoveringar, ny branddepå) och nu ser dessutom lönekostnaderna ut att, på sikt, skena iväg.

För att knyta an till början av denna text - vårdarna förtjänar ett lönepåslag, men det kan inte vara hur stort som helst. Tills vidare verkar det som att lönepåslaget hållit sig inom någorlunda hanterbara ramar, men det råder ingen tvekan om att det kommer att få konsekvenser för de åländska kommunernas ekonomi.

PAF och spelberoende

Ålands Penningautomatförening (PAF) blev nyligen bäst bland åländska företag i Kauppalehtis företagsundersökning - bäst omsättning och nettoresultat. PAF växer så det knakar, bringar hem mycket pengar till det offentliga Åland och ynglar dessutom av sig i form av spelutvecklingsföretag. Det här är anmärkningsvärt, med tanke på en del av bolagets operativa risker. Här kommer kanske läsaren att tänka på den ännu oklara juridiska situationen, vad gäller PAF:s rätt att bedriva internetspel i Finland - men jag vill lyfta fram en annan risk: spelberoendet.

Om vi jämför: På svenska Bingo-lotter finns ett telefonnummer för "dig som behöver hjälp med ditt spelberoende". Finska RAY har dragit igång en mycket finurlig TV-reklam med bastubadande herrar som kastar för mycket bad på stenarna, varefter tittaren får budskapet "Att spela är också kul. Bara man kommer ihåg att sluta i tid".

Det är inte så att Åländska PAF har ignorerat spelberoendet helt - på www.paf.ax finns faktiskt några sidor om
spelberoende och spelansvar. Men spelberoendet kunde tacklas betydligt mer fantasifullt och det verkar inte direkt ha varit bolagets högsta prioritet. Problemet är inte avklarat med en text på hemsidan, även om det lilla som finns nog är välskrivet och informativt. Det finns flera risker förenade med att inte ta itu med problemet ordentligt - etiska, men också marknadsföringsmässiga och juridiska:

- När en slutlig dom avkunnas om PAF:s internetspel i Finland, vare sig det sker i nationell domstol eller i EG-domstolen, kommer PAF:s trovärdighet att oundvikligen tillmätas stor betydelse. Försummelse att allvarligt bemöta problemet med spelberoende kan tolkas som att bolaget inte tar sitt samhällsansvar på allvar och leda till en ofördelaktig dom.

- Rent marknadsföringstekniskt skulle en större betoning av problemet med spelberoende stärka PAF:s trovärdighet som offentligrättslig aktör och förbättra PAF:s offentliga image.

- Slutligen en högst personlig iakttagelse: att ålänningar spelar bort stora mängder pengar på PAF verkar ha blivit vanligare. Bara under den senaste veckan har jag hört om tre olika fall av allvarligt spelmissbruk.

Att PAF uppfattas som en seriös aktör är oerhört viktigt, inte bara för bolaget, utan med tanke på hela Ålands image på lång sikt.

Jag hoppas därför att PAF tar itu med spelberoende på allvar snart - det vinner alla på.

Hembygdsrätten

Debattglade Fredrik Gustafsson har efter en viss tids dvala plockat upp bloggandet igen. Denna gång pläderar han för ett uppluckrande av hembygdsrätten. Jag håller delvis med, eftersom Åland och omvärlden förändrats kraftigt sedan hembygdsrätten kom till. Hembygdsrätten har fortsättningsvis relevans som språkskydd, men för att motsvara tidens krav borde den åtminstone vara knuten till EU-medborgerskapet, inte till det finländska. Vid nästa revision av Självstyrelselagen hoppas jag att de åländska regeringspartierna tar sitt ansvar och hårt håller fast vid att hembygdsrätten måste motsvara samtidens krav med ökande rörlighet över gränser. Här kan man hänvisa till bl.a. läkarbristen på Åland. Det här är en sak som jag är övertygad om att riksmyndigheterna skulle acceptera, om Åland samlar ordentligt med argument och håller en tydlig linje i frågan. Även om vi kommunicerar på svenska med Finland, så har vi mycket att vinna på att kommmunicera på finskt sätt - rakt, tydligt och ibland också kompromisslöst.

Vitsigt

Så var man hemma på holmen igen då! Med i bagaget har jag denna gång en massa tentlitteratur, men också, lyckligtvis, en del nya vitsar.

Jag har hört vitsar om skottar, walesare, australiensare, greker och så vidare - men jag visste inte att det finns en så rik flora av vitsar om... engelsmän! Eller vad sägs om den här pärlan:

"The sun never sets in the British Empire. Do you know why? Because even God himself wouldn't trust an Englishman in the dark!"

Humanitärrätt i Åbo

Hela denna vecka är jag i Åbo på en kurs om den internationella humanitärrättens utmaningar. Den internationella humanitärrätten är det område som inom folkrätten benämns "jus in bello", och som handlar om hur krigande arméer får bete sig mot varandra. Rätten att föra krig och skada varandra är nämligen inte oinskränkt - man får inte förgifta brunnar, skjuta krigsfångar eller ta gisslan. Den övervägande delen av humanitärrätten finns förkroppsligad i Genévekonventionerna från 1949 och 1977.

Humanitärrättens utmaningar utgörs av ett brett spektrum: det handlar om allt från överdriven idealism (om humanitärrätten förbjuder allt så kommer ingen armé att i praktiken följa den) till att U.S.A. och dess allierade i "kriget mot terrorismen" uppfunnit nya kategorier i Genévekonventionerna. "Kriget" mot terrorismen är, förresten, i strikt juridisk bemärkelse inget krig. Snarare är det fråga om en politisk slogan i likhet med "kriget mot narkotikan".

Eminenta föreläsare har församlats här - de kan sitt ämne utan och innan. Marco Sássoli, Rachel Brett, Martin Scheinin och Francoise Hampson. Allt går på engelska och kursdeltagarna är studenter och specialister inom området från ca 20 olika länder. Programmet är mastigt. Idag började vi 9 på morgonen och hålller på till 8 på kvällen.

I slutet av förmiddagens föreläsningar fick vi en, lite oväntad idealistisk puff - humanitärrätten efterlevs de facto i nästan alla internationella konflikter idag (t.ex. konflikten mellan Etiopien och Eritrea) - det är bara det att medierna är mycket mera intresserade av brotten, enligt Sássoli. Tänkvärt!

Kimitoön: Trådlöst bredband överallt

Jag sitter nu i Kimito centrum, på besök hos mormor och morfar. För en Jomalabo är Kimito en mycket intressant kommun av flera orsaker: År 2009 kommer Kimitoöns kommuner - Dragsfjärd, Västanfjärd och Kimito att slås samman till Kimitoöns kommun. Kimitoön kommer alltså att bilda en administrativ helhet med en geografisk yta som motsvarar hela Ålands och en befolkning på, grovt räknat, 8000 invånare. Ska bli intressant att se hur det fungerar!

När kommunsammanslagningen började bli ett faktum skred Kimitos invånare till handling och smällde snabbt upp ett mycket imponerande och modernt Kulturhus (Villa Lande), med möjlighet att visa filmer, arrangera konserter och... gratis trådlöst bredband överallt, naturligtvis!

En annan intressant grej med Kimitoön är nämligen just det här med gratis trådlöst bredband. Var du än befinner dig i Kimito centrum kan du vara ganska säker på att det bara är att fälla upp datorn och börja surfa. Jag har många gånger förundrat mig över varför inte lagtinget eller landskapsregeringen har trådlöst bredband. Av säkerhetsskäl skulle det inte behöva vara helt öppet, möjligen skyddat med föränderliga lösenord - men tänk nästa gång Åland står värd för ett B7-möte eller Nordiska rådets session - då är det bara att fälla upp sin bärbara dator och hämta den information man behöver, kolla sin mejl och så vidare. Mycket smidigare än att vara tvungen att fråga "Kan jag låna någons dator?".

Samma tankegångar har jag haft om Röda korsgården & Uncan. Det finns knappast något smidigare sätt att få unga, engagerade människor till RK-gården och Uncan än att installera gratis trådlöst bredband (öppet för alla) på gården. Det är inga stora pengar vi talar om, i förhållande till den nytta som det skulle ge.

Det här är relativt enkla åtgärder, som sammantagna också skulle förstärka Ålands image som smidig och spännande turistdestination. Hälsningar från Kimito!

Röda korsmarknad, lördag 10-15

Vi blev inte sådär supermånga på spelkvällen - 4 stycken, varav två är att räkna som organisatörer. Vi ökade till sex personer när Ålandstidningen kom ;) Men det var i alla fall fyra männniskor som hade trevligt. En tjej som kom var nyinflyttad från U.S.A. Hon hade kommit för att lära känna lite folk - och det var ju superkul! I efterskott börjar man fundera varför det inte kom så många - en kompis hade en teori om att vanliga ålänningar inte vill komma på spelkväll för att de inte vill bli stämplade som "ensamma". Det här funderade vi på en del före spelkvälllen och därför försökte vi att inte överdrivet betona det här med ensamhet, utan snarare att det är ett kul alternativ och kan vara kul att pröva på någonting nytt.

Jag kan tipsa alla hard core Röda Korset-fans om att det är en gigantisk loppmarknad inne på Röda korset imorgon, lördag 10-15. Jag var inne och tittade runt lite och sällan ser man väl så mycket prylar (koppar, radioutrustning, kläder, mattor) för så billigt! Kan vara kul att ta sig en titt!

Själv kommer jag då att guppa mot fastlandet för att delta i en kurs i humanitärrätt i Åbo...

Spelkväll på Röda korsgården, fredag kl. 19.00

På fredag kl 19 kommer ett litet gäng att samlas på Röda korsgården för att spela lite sällskapsspel. Idén är väldigt enkel - vi har några spel (Pictionary, Trivial Pursuit och Kimble) som vi tänkte spela. Åländska företag (bl.a Chipsen) har sponsrat med chips och läsk - inträdet är gratis och man kan komma och gå när man vill. Ingen åldersgräns.

Varför arrangerar vi det här? Vi vill ge ett alternativ till vad man kan hitta på att göra en fredagkväll i november. Det finns en hel del människor som helt enkelt inte känner någon - till exempel för att man just flyttat hit, eller så kan det hända att man bara känner för att träffa lite nya människor. Och framför allt...!
Det är ju förbaskat KUL att spela sällskapsspel. Välkommen!

Vill vi leva i framtiden - som vi lever idag?

De Frisinnade i Jomala hade i går kväll gruppmöte på kommunkansliet. Vi utsåg förhandlare för förhandlingar om styrelsesammansättning, nämndplatser och ordföranden. Sedan gjorde vi upp en lista över vem som är intresserad av vilka nämnder och liknande uppdrag.

Vi diskuterade budgetförslaget för 2008 och i synnerhet om hur vi ska klara av att upprätthålla samma goda nivå på den kommunala servicen också i framtiden. När det är goda tider finns alltid risken att löpande kostnader ökar till en sådan nivå att man inte klarar av att upprätthålla dem sedan när det blir sämre tider, vilket leder till att kvalitén på servicen långsiktigt sjunker. Vi pratade också om budgeterade, större investeringar inom kommunen (Branddepån, Utbyggnaden av biblioteket, Sviby Dagis och Igelkottvägen).

Alla ni som är intresserade av vad som på riktigt kommer att ske med dessa investeringar är välkomna på kommunfullmäktigemöte ikväll klockan 19:00 - det är öppet för allmänheten och dom lär dessutom ska bjuda på kaffe & bulla!

Ungdomspolitik & gammal är äldst.

I fredags var det ungdomspolitik för hela slanten - landskapsregeringen hade ordnat ett seminarium om ungdomspolitk, som behandlade flera olika saker invävda i varandra: Hur ska vi få ungdomarna att engagera sig i politiken? Vad bryr sig ungdomar egentligen om? Elevråden? Ungdomsparlamentet? Ungdomsrådet? Johan Ehn sa en mycket tänkvärd sak om ungdomspolitik:
att tro att ungdomspolitik skulle handla om enskilda sakfrågor är ofta att underskatta ungdomar.

Jag känner en som studerar på högskola, men som var totalt ointresserad av studiefrågor i valet - han röstade på HUT-gruppen, eftersom de var de enda som han ansåg att har tagit hållbar utveckling på allvar. Detta trots HUT-gruppens ibland rätt så konstiga uttalanden i bland annat just studiefrågor.

Annars, en sak som slog mig i det här valet är att det vurmades något otroligt för ungdomsfrågor i media - båda lokaltidningar och lokalradion ägnade flera spaltrader och timmar till det Unga Valet, vad vill och vad tycker våra ungdomar? Men när det kom till kritan gick alla (även många unga) och röstade fram de äldsta kandidaterna i lagtingsvalet. Det är lite samma fenomen som kvinnor och val: grovt räknat är det ungefär lika många kvinnor som män som röstar i lagtingsvalet och kvinnliga kandidater finns det gott om, men...

...ÄNDÅ är två tredjedelar av de invalda män - häpnadsväckande många i övre medelåldern, dessutom.

Fascinerande, eller hur?

Ett barn är fött!

I tisdags, vid niotiden hände det. Jag var på körövning och vi övade adventssånger. Ungefär samtidigt som vi sjöng "Ett barn är fött", fick jag ett meddelande från min bror som meddelade att... ETT BARN ÄR FÖTT! Jag har alltå blivit farbror till ett litet envist gossebarn som kom till världen först efter 36 timmar av födelse.
Jag borde inte ha skrivit tidigare att 31 röster i valet kändes som någonting stort, för det HÄR om nånting är stort....