Hur låter det när en åländsk manskör (Mariehamns Kvartetten) och en manskör från Göteborg (Cantorum) drabbar samman i stadshuset? Kom till Mariehamns Stadshus ikväll klockan 19.00 och lyssna.
Konserten varar ca en timme och inträdet är 10 € / 5 €
lördag 27 september 2008
onsdag 24 september 2008
Politiska följder?
Det börjar bli uppenbart att fallet Kauhajoki kommer att få långtgående politiska konsekvenser i hela landet: vapenlagstiftningen ses över, till och med tillgången till någonting så tillgängligt som YouTube kan komma att ses över - en del politiker har börjat fråga sig om det är något otryggt med hela det samhälle vi lever i idag. Men det lönar sig i längden att hålla huvudet kallt och noggrannt tänka sig för.
Ett totalförbud mot vapen kan låta som en vettig idé i Helsingfors men kanske inte i övriga Finland (eller t.ex. i den åländska skärgården). Begränsad tillgång till Internet kan kännas som en bra idé ända tills man kommer till frågan om vad som ska sållas bort, vem som ska göra det och vad som får vara kvar.
Däremot tror jag att det finns skolor där en större närvaro av vuxna kan behövas - inte bara lärare utan också kuratorer och psykologer, till och med föräldrar. Någonting är fel om man är en av 35 elever i en klass med begränsad tillgång till t.ex. kurator men har full tillgång till hela världens konstigheter på Internet. Det här visar också tydligt att det behövs fler projekt i stil med Rädda Barnens projekt Barnens Internet
Ett totalförbud mot vapen kan låta som en vettig idé i Helsingfors men kanske inte i övriga Finland (eller t.ex. i den åländska skärgården). Begränsad tillgång till Internet kan kännas som en bra idé ända tills man kommer till frågan om vad som ska sållas bort, vem som ska göra det och vad som får vara kvar.
Däremot tror jag att det finns skolor där en större närvaro av vuxna kan behövas - inte bara lärare utan också kuratorer och psykologer, till och med föräldrar. Någonting är fel om man är en av 35 elever i en klass med begränsad tillgång till t.ex. kurator men har full tillgång till hela världens konstigheter på Internet. Det här visar också tydligt att det behövs fler projekt i stil med Rädda Barnens projekt Barnens Internet
tisdag 23 september 2008
Kauhajoki
Hörde om dagens dödsskjutningar i Kauhajoki. Ordet "chokerande" känns plötsligt otillräckligt.
Hela mitt yrke är ordet. Texter, rubriker, kommunikation. Men det här är så hemskt att jag saknar ord. Mina tankar går till de anhöriga som på något sätt måste fortsätta leva efter det här.
Hela mitt yrke är ordet. Texter, rubriker, kommunikation. Men det här är så hemskt att jag saknar ord. Mina tankar går till de anhöriga som på något sätt måste fortsätta leva efter det här.
lördag 20 september 2008
På djupet med Batman
Var i går med en kompis och så "The Dark Night" på Bio Savoy. Det ska sägas direkt: det här är en serieboksfilm i äkta DC-anda. Skjutscener, katapulteffekter, flygande splitter - och absolut inte fler kärleksscener än nödvändigt för handlingen.
Den entusiastiska publiken hade en medelålder på 17 - och då höjde nog jag och min kompis medelåldern rejält. En av de sista sakerna som hördes i salen före filmen rullade igång var "Skavvi faara å skejta senn?".
Men till filmen: man kan se The Dark Knight som en seriebok, men också som en slags svart krönika över nationens tillstånd. Filmens antihjälte (Jokern) är en terrorist som spränger människor mest för skojs skull, filmens hjälte (Batman) ställs inför svåra moraliska val - är det rätt att tortera (om så bara lite, lite) för att få fram informaiton som kan rädda livet på oskyldiga civila?
Filmens styrka är just Jokern som spelar en mycket trovärdig, totalt oberäknelig skurk. Filmens svaghet är intrigen som i slutet försvinner i en enda lång radda av förvirrande skjutscener, som tar udden av den annars rätt vassa filmen.
Varför skriver inte någon en avhandling om Batman-filmerna, börjandes från TV-serien Batman från 40-talet, ända fram till idag? Ibland känns det som att Batman säger mer om världen vi lever i än hundra CNN-klipp.
Den entusiastiska publiken hade en medelålder på 17 - och då höjde nog jag och min kompis medelåldern rejält. En av de sista sakerna som hördes i salen före filmen rullade igång var "Skavvi faara å skejta senn?".
Men till filmen: man kan se The Dark Knight som en seriebok, men också som en slags svart krönika över nationens tillstånd. Filmens antihjälte (Jokern) är en terrorist som spränger människor mest för skojs skull, filmens hjälte (Batman) ställs inför svåra moraliska val - är det rätt att tortera (om så bara lite, lite) för att få fram informaiton som kan rädda livet på oskyldiga civila?
Filmens styrka är just Jokern som spelar en mycket trovärdig, totalt oberäknelig skurk. Filmens svaghet är intrigen som i slutet försvinner i en enda lång radda av förvirrande skjutscener, som tar udden av den annars rätt vassa filmen.
Varför skriver inte någon en avhandling om Batman-filmerna, börjandes från TV-serien Batman från 40-talet, ända fram till idag? Ibland känns det som att Batman säger mer om världen vi lever i än hundra CNN-klipp.
tisdag 9 september 2008
Skarp kommundirektör
Råkade slå på Ålands Radio när Eckerös kommundirektör intervjuas.
(Reportern) - Heter det "på" eller "i" Eckerö?
(Kommundirektören) - Ja jag skulle säga välkommen TILL Eckerö...
Slipat... och finurligt!
(Reportern) - Heter det "på" eller "i" Eckerö?
(Kommundirektören) - Ja jag skulle säga välkommen TILL Eckerö...
Slipat... och finurligt!
lördag 6 september 2008
Medis för alla
Flera upprörda insändare och mess har skrivits om Medis, Jomalas kommundirektör och vad som är bildande verksamhet och inte. Det är en av höstens intressantaste debatter som sätter fingret rakt på flera ömma punkter inom åländsk politik.
Vi börjar med Jomala: kommunen sade nyligen nej till Medis nya samarbetsavtal och kommundirektören hamnade snabbt i blåsväder pga av ett uttalande om var gränsen riktigt går för meningsfull fritidssysselsättning. Men formellt är det inte hon som fattat beslutet, utan kommunstyrelsen. Orsakerna till kommunstyrelsens beslut är flera: kostnaderna för Medis i Jomala skenat iväg, utan att Jomala kommun har någon som helst möjlighet att påverka kursutbudet i någon riktning. Kommunen fick ett nytt avtal framför sig med kraftig kostnadsökning - take it or leave it. Kommunstyrelsens nej innebär i praktiken att Jomalas gamla avtal med Medis gäller tills vidare, vilket ger Jomalas kommuninvånare en något begränsad rätt att ta kurser på Medis.
I ett större perspektiv är Jomala en kommun med ökande sociala kostnader, driftskostnader, nyombyggt bibliotek, daghemssatsningar och ny brandstation på kommande. Ekonomin är ansträngd, minst sagt. Det här är inte bara fallet i Jomala - med 16 kommuner på Åland kommer det alltid att finnas någon kommun som vill prioritera äldrevården, miljön eller funktionshindrade framom skenande Medis-avgifter.
Så vad ska vi göra med hela Medis?
Medis har idag vuxit till någonting mycket större än det "Medborgarinstitut i Mariehamn" som grundades 1947. Idag är det en institution som, under vinterhalvåret, förser hela landskapet med meningsfull fritidssysselsättning - "i så nära anslutning till hemorten som möjligt" (Landskapslagen om Medborgarinstitut).
Medis är idag mer än utbildning och sysselsättning. Det är enligt många det enda vettiga som finns att göra på Åland under vintern - en neutral plats där man kan umgås med andra likasinnade. Inte bara fortbildning - också parbildning.
Huvudman för Medis är Mariehamn, men i landskapslagen och förordningen om Medis framgår tydligt att den verklige huvudmannen är Ålands landskapsrering som beviljar tillstånd att bedriva Medborgarinstitut och kan återkalla tillståndet om det "skett varaktiga förändringar i utbildningsbehovet eller om institutet inte iakttar de bestämmelser som gäller för institutet". Landskapsregeringen skulle alltså kunna återkalla tillståndet med hänvisning till att det skett varaktiga förändringar i utbildningsbehovet som innebär att dagens samarbetsmodell - med kommunernas frivillighet som grund - fungerar dåligt.
Dagens samarbetsmodell skapar ojämlikhet mellan olika kommuners invånare i landskapet. Att Mediskurserna kostar är i sig inget konstigt, men nog att det kostar olika för en Hammarlänning och en Jomalabo - och att Jomalabor inte får registrera sig för kurser över webben.
Landskapsregeringen bör, helst i samförstånd med Medis, snarast omorganisera verksamheten så att vi kan få ett Medis där alla kommuners invånare bemöts lika. Medis kunde lämpligen sortera under landskapsregeringens utbildningsavdelning, fast med samma människor i ledningen som tidigare.
Avslutningsvis: En av liberalernas mest framträdande valfrågor i valet 2007 var att landskapet skulle överta Medis. Det står fullständigt entydigt skrivet i Liberalernas valprogram (2007) sida 7:
"Medis verksamhet överförs till landskapet och sköts av nuvarande organisation; översyn av innehåll och organisation."
Liberalerna vann valet, blev största parti och bildade landskapsregering med det mindre partiet Åländsk Center. Då borde det väl inte vara en helt orimlig förväntning att Medis faktiskt överförs till landskapet inom denna mandatperiod, eller...?
Mer läsning om Medis:
Landskapsförordning om Medborgarinstitut
Landskapslag om Medborgarinstitut
http://www.mariehamn.aland.fi/medis/
http://www.nordvux.net/download/393/vux_utb_ax.pdf
Vi börjar med Jomala: kommunen sade nyligen nej till Medis nya samarbetsavtal och kommundirektören hamnade snabbt i blåsväder pga av ett uttalande om var gränsen riktigt går för meningsfull fritidssysselsättning. Men formellt är det inte hon som fattat beslutet, utan kommunstyrelsen. Orsakerna till kommunstyrelsens beslut är flera: kostnaderna för Medis i Jomala skenat iväg, utan att Jomala kommun har någon som helst möjlighet att påverka kursutbudet i någon riktning. Kommunen fick ett nytt avtal framför sig med kraftig kostnadsökning - take it or leave it. Kommunstyrelsens nej innebär i praktiken att Jomalas gamla avtal med Medis gäller tills vidare, vilket ger Jomalas kommuninvånare en något begränsad rätt att ta kurser på Medis.
I ett större perspektiv är Jomala en kommun med ökande sociala kostnader, driftskostnader, nyombyggt bibliotek, daghemssatsningar och ny brandstation på kommande. Ekonomin är ansträngd, minst sagt. Det här är inte bara fallet i Jomala - med 16 kommuner på Åland kommer det alltid att finnas någon kommun som vill prioritera äldrevården, miljön eller funktionshindrade framom skenande Medis-avgifter.
Så vad ska vi göra med hela Medis?
Medis har idag vuxit till någonting mycket större än det "Medborgarinstitut i Mariehamn" som grundades 1947. Idag är det en institution som, under vinterhalvåret, förser hela landskapet med meningsfull fritidssysselsättning - "i så nära anslutning till hemorten som möjligt" (Landskapslagen om Medborgarinstitut).
Medis är idag mer än utbildning och sysselsättning. Det är enligt många det enda vettiga som finns att göra på Åland under vintern - en neutral plats där man kan umgås med andra likasinnade. Inte bara fortbildning - också parbildning.
Huvudman för Medis är Mariehamn, men i landskapslagen och förordningen om Medis framgår tydligt att den verklige huvudmannen är Ålands landskapsrering som beviljar tillstånd att bedriva Medborgarinstitut och kan återkalla tillståndet om det "skett varaktiga förändringar i utbildningsbehovet eller om institutet inte iakttar de bestämmelser som gäller för institutet". Landskapsregeringen skulle alltså kunna återkalla tillståndet med hänvisning till att det skett varaktiga förändringar i utbildningsbehovet som innebär att dagens samarbetsmodell - med kommunernas frivillighet som grund - fungerar dåligt.
Dagens samarbetsmodell skapar ojämlikhet mellan olika kommuners invånare i landskapet. Att Mediskurserna kostar är i sig inget konstigt, men nog att det kostar olika för en Hammarlänning och en Jomalabo - och att Jomalabor inte får registrera sig för kurser över webben.
Landskapsregeringen bör, helst i samförstånd med Medis, snarast omorganisera verksamheten så att vi kan få ett Medis där alla kommuners invånare bemöts lika. Medis kunde lämpligen sortera under landskapsregeringens utbildningsavdelning, fast med samma människor i ledningen som tidigare.
Avslutningsvis: En av liberalernas mest framträdande valfrågor i valet 2007 var att landskapet skulle överta Medis. Det står fullständigt entydigt skrivet i Liberalernas valprogram (2007) sida 7:
"Medis verksamhet överförs till landskapet och sköts av nuvarande organisation; översyn av innehåll och organisation."
Liberalerna vann valet, blev största parti och bildade landskapsregering med det mindre partiet Åländsk Center. Då borde det väl inte vara en helt orimlig förväntning att Medis faktiskt överförs till landskapet inom denna mandatperiod, eller...?
Mer läsning om Medis:
Landskapsförordning om Medborgarinstitut
Landskapslag om Medborgarinstitut
http://www.mariehamn.aland.fi/medis/
http://www.nordvux.net/download/393/vux_utb_ax.pdf
fredag 5 september 2008
Åland och Lissabon
Ibland kan det hända att det politiska fältet ligger helt stilla, och så lyfter plötsligt media upp en fråga som sätter fart på politikerna. Ibland är det tvärtom - media tiger som muren medan det kokar under den politiska ytan.
Förra veckan var det knäpptyst i media om Lissabonfördraget – men på det politiska fältet har det varit mycket muller om det. Det handlar om att landskapsregeringen nu har alla tiders förhandlingsläge och att oppositionen inte tänker låta landskapsregeringen sumpa det. Det handlar också om att det är en av mycket få gånger som Finland verkligen måste lyssna på vad det autonoma öriket har att säga. Om Åland skulle säga nej till Lissabon-fördraget blir det en juridisk röra av internationell omfattning, som Finland definitivt är intresserat av.
Det är mycket som står på spel i förhandlingarna om Lissabonavtalet – det är fråga om hur mycket självstyrelsen ska kompenseras för det behörighetsläckage som uppstod efter Ålands EU-inträde. Det är fråga om huruvida landskapsregeringen håller ihop. Centern har tills vidare solidariskt stått vid liberalernas sida, men om förhandlingsresultatet blir soppa på en spik, kan en del av centern välja att följa sitt samvete och förena sig med oppositionen istället.
Det blir en spännande politisk höst på Åland.
Förra veckan var det knäpptyst i media om Lissabonfördraget – men på det politiska fältet har det varit mycket muller om det. Det handlar om att landskapsregeringen nu har alla tiders förhandlingsläge och att oppositionen inte tänker låta landskapsregeringen sumpa det. Det handlar också om att det är en av mycket få gånger som Finland verkligen måste lyssna på vad det autonoma öriket har att säga. Om Åland skulle säga nej till Lissabon-fördraget blir det en juridisk röra av internationell omfattning, som Finland definitivt är intresserat av.
Det är mycket som står på spel i förhandlingarna om Lissabonavtalet – det är fråga om hur mycket självstyrelsen ska kompenseras för det behörighetsläckage som uppstod efter Ålands EU-inträde. Det är fråga om huruvida landskapsregeringen håller ihop. Centern har tills vidare solidariskt stått vid liberalernas sida, men om förhandlingsresultatet blir soppa på en spik, kan en del av centern välja att följa sitt samvete och förena sig med oppositionen istället.
Det blir en spännande politisk höst på Åland.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)