Ibland kan det hända att det politiska fältet ligger helt stilla, och så lyfter plötsligt media upp en fråga som sätter fart på politikerna. Ibland är det tvärtom - media tiger som muren medan det kokar under den politiska ytan.
Förra veckan var det knäpptyst i media om Lissabonfördraget – men på det politiska fältet har det varit mycket muller om det. Det handlar om att landskapsregeringen nu har alla tiders förhandlingsläge och att oppositionen inte tänker låta landskapsregeringen sumpa det. Det handlar också om att det är en av mycket få gånger som Finland verkligen måste lyssna på vad det autonoma öriket har att säga. Om Åland skulle säga nej till Lissabon-fördraget blir det en juridisk röra av internationell omfattning, som Finland definitivt är intresserat av.
Det är mycket som står på spel i förhandlingarna om Lissabonavtalet – det är fråga om hur mycket självstyrelsen ska kompenseras för det behörighetsläckage som uppstod efter Ålands EU-inträde. Det är fråga om huruvida landskapsregeringen håller ihop. Centern har tills vidare solidariskt stått vid liberalernas sida, men om förhandlingsresultatet blir soppa på en spik, kan en del av centern välja att följa sitt samvete och förena sig med oppositionen istället.
Det blir en spännande politisk höst på Åland.
2 kommentarer:
Här på finska sidan har man ju märkt ett visst agg mot Åland under den senaste tiden. Senast idag hade ju Astrid (som Ålandsminister) en insändare i Hbl om att hon nog är på den ålänska sidan. tidigare i veckan var det en kolumn med en som frågat vad vi egenteligen behöver Åland till som finnar. Han menade i svaret, hbl hade intervjuat efter hans sms till samma tidning, att öriket duger att semestra på. Så vad är vi egenteligen för Finland? Ingenting och allting. Då man säger här på fastlandet var man kommer ifrån svarar dom oftast att dom varit på kortkryssning eller en semester eller en klassresa då de gick i femman. Vad får vi ålänningar ut av det? Hur skall vi kunna vara ett semesterparadis för dessa fastlänningar? Då jag for från de fagra söderhavsöarna i söndags kom det en man och talade med mig. Han undrade direkt om man inte kunde få service på finska på Åland. Hans kompis hade åkt taxi 8 gånger och inte en enda gång hade han fått service på finska. Bara ett enda kiitos då han steg ur sista gången. varför skriver jag detta med anledning av W´s blogginlägg? Jo, hur skall vi som Ålänningar kunna hävda oss för vårt moderland, och hur skall Finland kunna ge det vi vill då vi framstår som ett semesterparadis som bara vill mjölka ur pengar. Vem vill komma hit om vi bara är en nagel i ögat för. Och säger vi nej till lissabonföredraget, vad händer då med Åland? Framstår vi i en ännu sämre dager än vad vi kanske gör nu? Handlar detta bara om politik eller handlar det också om turism och vårt allmänna anseende som självstyrt örike. Kan hålla med om att det blir spännande politisk höst på Åland!
Det är bra frågor du ställer. När man öppnar Husis nu är det inga problem att hitta inlägg med budskap som "Vi struntar i Åland!" (från t.ex. Harry Bogomoloff) - men det är egentligen en normal, mänsklig reaktion i ett läge där man som fastlandspolitiker för första gången på länge är tvungen att lyssna på ålänningarna.
Men det pekar också på ett annat problem: de fastländska medierna börjar bli mer och mer partiska i sin rapportering kring den här frågan, inte minst Hbl. Som tur är finns det också utländska medier, se t.ex. BBC Worlds hemsida:
http://news.bbc.co.uk/2/hi/europe/7582077.stm
Som politiskt engagerad kan jag tycka att det inte är ett orimligt krav att lagtinget får en röst i de frågor där lagtinget har lagstiftningsbehörighet. Inte heller är det orimligt att en åtalad ska kunna försvara sig framför domstol (vad är det annars för rättsstat vi bor i?). Det bör vara absoluta minimikrav från åländsk sida.
Skicka en kommentar