Erfarenheter från ÅHS vuxenpsykiatri

Under senaste veckan har jag haft ÅHS vuxenpsykiatri som studieobjekt. Har talat med patienter, psykologer och träffat företrädare för ÅHS vuxenpsykiatri. Här är några av slutsatserna:

- En fungerande vuxenpsykiatri kan idag vara den avgörande skillnaden mellan en arbetsför och en sjukskriven, mellan ett fungerande liv och ett kraschat. Det totala antalet besök på ÅHS vuxenpsykiatriska mottagning ökade från 3500 till ca 8000 mellan 1990 och 2011. Antalet tjänster har i stort hållits på samma nivå. Vuxenpsykiatrin har klarat detta genom interna omfördelningar och omprioriteringar. Förresten: Från 3500 till 8000 besök per år, för en befolkning på 28.000. Det säger något om den roll som ÅHS vuxenpsykiatri spelar för det åländska samhället idag.

- Vissa av vuxenpsykiatrins behov är uppenbara redan idag. Det behövs en förstärkning av psykiatrin på primärvårdsnivå, socialkuratorer som hjälper klienter att själva få kontroll över sin ekonomi och en läkartjänst. Men, för att göra en långsiktig och rättvis politisk bedömning av behoven bör vi ta hänsyn till flytten och låta verksamheten på den nya kliniken komma igång först.

- I en insändare i Nya Åland påstods att det kan ta upp till 10 veckor att få en tid. På grund av flytten har det dock tagit ännu längre än så. I september fanns det de som tagit kontakt i mars och ännu inte fått vård (dessa hade dock varit på bedömningsbesök och en del gett sitt samtycke till att vänta).

- Rutinerna för bedömning av patienters vårdbehov har setts över. En patient som tog kontakt år 2007 fick frågan "om det är akut". Om det var akut skulle han ha fått tid direkt, om det inte var akut skulle det ta 10 veckor. Därefter fick han den ledande frågan "är du till fara för dig själv eller din omgivning?". Han svarade då att han kanske var det och fick tid direkt. Idag behöver inte patienter ställa diagnos på sig själva på det här sättet, de får direkt ett besök hos bedömningsteamet som fattar beslut om vidare åtgärder.

- Privata alternativ innebär förstås möjligheter, men för den offentliga vuxenpsykiatrin är det en av de största utmaningarna. En del högutbildad personal inom psykiatrin arbetar idag hellre privat, då de kan arbeta när de vill, få mer betalt och mera frihet. De får kunder som hellre betalar än väntar i 10 veckor på en tid. Det här kan på sikt leda till en ohållbar situation som den i Vasa, där man idag har 55% obesatta läkartjänster inom psykiatrin. Inom psykiatrin pågår en kontinuerlig diskussion om var gränsen mellan den offentliga och den privata psykiatrins uppgifter går: Hör t.ex. botande av flygskräck verkligen till samhällets uppgifter, om det hindrar dig från att åka på semesterresa?

Den offentliga vuxenpsykiatrin är en av samhällets grundstommar. Den har också betydelse för barn- och ungdomspsykiatrin. Då en förälder vårdas, kommer det också barnen till godo. Det ligger i allas intresse att den offentliga psykiatrin fungerar och det är dags att prioritera den under nästa mandatperiod.

Grattis, miljöminister Lena Ek!

Idag kom nyheten om att europaparlamentariker Lena Ek (C) utsetts till Sveriges miljöminister. Det här är goda nyheter för Åland, vars politiker samarbetat med Ek i flera forum. Under mina två år vid Europaparlamentet, har vi flera gånger samarbetat med Lena Eks kontor - i fråga om timmerdirektivet, skogsgrönboken och i miljöfrågor. Jag känner Lena Ek som en utåtriktad människa med vettiga värderingar. Hennes utnämning bådar gott för alla ålänningar som vill se ett aktivt, internationellt Östersjösamarbete, gärna med Åland som mötesplats.

Men innan vi tar oss an detta bör vi, ärligt talat, först sopa rent framför egen dörr - och kraftigt reducera våra egna fosforutsläpp i Östersjön.

Nu har miljön en chans!

Vart fjärde år har vi alla möjlighet att göra miljön en tjänst. Gillar du rena blå fjärdar? Gillar du ren frisk luft? Gillar du gott vatten? Gillar du ekologiskt odlad mat, närproducerad mat? Tror du på jordvärme, bergvärme, solpaneler, vindkraftverk , biogas från fiskavfall, från kreatursgödsel, från avfall, som framtida energikällor? Tycker du att ett Åland där bilarna drivs med egen vindkraftproducerad el är en fin framtidsvision? Skulle du önska ett ”smart elnät” dit man även kan leverera egen överskotts-el till?
Då tycker du som vi.

Wille Valve (M) och Kille Williams (M)
201 och 202 i lagtingsvalet

Utbildningsdebatt på stadsbiblioteket

Från vänster: Erica Scott (Obs), Axel Johnson (Åf), Sara Kemetter (S), Sune Alén (Lib), Wille Valve (M) och Veronica Thörnroos (C).

Socialdemokraterna ordade igår en utbildningspolitisk debatt med svenska socialdemokraternas utbildningspolitiske talesman Mikael Damberg (s). Damberg höll en rapp presentation om vart han anser att svensk utbildning är på väg. Det saknades inte tjuvnyp mot utbildningsminister Jan Björklund (fp), men överlag var tonen konstruktiv. Flera saker som Björklund genomdrivit hade också socialdemokraterna gjort om de varit i regeringsställning. Det var lätt att hålla med Damberg i mångt och mycket - jag delar dock inte hans uppfattning om att betygssystem egentligen inte är så viktiga. Det är bara att föreställa sig ett totalt avskaffande av betygsystemet och de konsekvenser det skulle ha för grundskolan.

Efter Dambergs presentation inleddes debatten. För Moderaternas del framhöll jag att vi omgående vill avskaffa inkomsttaket för studiestödet. Om du klarar studierna, så ska du kunna arbeta så mycket du vill utan att AMS eller FPA kommer med kryptiska återbetlaningskrav. Det stjäl bara resurser i form av byråkrati och tjänstemannasvett. Det är också principiellt fel, då studiestödet redan beskattats med 10%.

För grundskolan lyfte jag fram den målträngsel som idag råder där, efter att många "tillsatsämnen" tillförts, utan att timresurser har tillkommit. Flera tillsatsämnen leder till stress för lärare och elever. Gymnasieskolan och dess periodisering skulle ha kunnat bli ett helt separat debattillfälle - jag är starkt kritiskt mot att många av de praktiska ämnena har "hackats sönder" av periodiseringen, men vi måste nu ge yrkesgymnasiet arbetsro och hjälpa dem att hitta formerna för sin verksamhet. Detta höll i stort hela panelen med om.

Jag vill se en mera självständig åländsk högskola. Idag fattas mycket av besluten på föredragning i landskapsregeringen. Det är stelbent och tunggrott och gör att Högskolan inte kan förverkliga sin uppgift som "spindeln i nätet" mellan näringsliv och utbildning. Här fick jag överraskande stöd från Ålands socialdemokrater, det bådar gott för framtiden.

Denna debatt hade kunnat bli hur lång som helst. Själva debatten igår var bra, eftersom den inte var onödigt konfrontativ - snarare försökte vi förena våra krafter för att komma på lösningar för framtidens utbildning.

Valturnén fortsätter... på fastlandet!

Läget nu är att vi besökt 15 av 16 åländska kommuner. Saltvik får påhälsning den 1 och och 8 oktober. Under nästa vecka ser det ut så här:

- Måndag-onsdag valtillfällen i Jomala och Mariehamn
- Torsdag 29/9, valmöte för Åboålänningar i Åbo kl. 20.30 på restaurang Blanko.
- Fredag-lördag. Finns i Vasa. Om du vill träffas och diskutera vad som är viktigt för dig i valet 2011, kan du ta kontakt på wvalve[a]gmail.com eller på 040-596 2929.

Korvgrillning med Åke Mattsson i Godby igår.

De gamlas hem

Problem med ledarskapet, förtroendekris och ännu mera problem. En bild av Harry Jansson (c) med rynkad panna. Det är ungefär mediebilden som tutats ut om De gamlas hem i Jomala. Visste inte riktigt vad jag skulle förvänta mig då de ringde upp och meddelade att de gärna antar utmaningen om frivilligarbete och studiebesök. "Vi ska nog hitta på nånting för dig".

Fick en minnesbild av då jag pryade på kirurgiska avdelningen vid ÅHS. Bar patienter, tvättade och torkade patienter. Fick göra en del saker som jag efteråt var förvånad över att en 15-åring på prao får göra. Men lärorikt var det.

Dagens besök på DGH blev ett studiebesök. Först fick jag föra två klienter till terapi - en timmes spel och sysselsättning. Därefter ett på besök på fysioterapin och diskussion med klienterna. När läkaren kom och min guide gick på rond invecklade jag mig i en lång diskussion med en klient om livets stora frågor. "Man ska inga ha fler älsklingar än en, man orkar liksom inga med" och "Varför ska man hålla på och svära, när man kan låta bli? Det är ju liksom bara att låta bli". Sen var det dags att besöka nästa klient som pratade finska. Vi pratade länge. Hon var hjärtans glad över att kunna prata finska med någon. Hon verkade annars väldigt tillfreds med livet. En annan klient brukade förr tala finska med henne, men hon hade gått bort nu förklarade en vårdare. Fick veta att många av de anställda idag kommer långt bort ifrån - Vitryssland, Rumänien och så vidare.

En av vårdarna lyste upp när hon fick höra att jag sjunger i kör. Vips hade någon skrivit ut Tove Janssons "Höstvisa". Det var mycket uppskattat bland klienterna. "Sävel oli tuttu", låten var bekant konstaterade den finskspråkiga klienten. Efter sång och diskussion om livets allvar tog jag lunch med vårdarna. Fick en bra känsla av samtalet med vårdarna. Det var lätt att se varför de klienter jag talat med verkade tillfredsställda med hur det funkar på DGH. Vi pratade också ledarskapsfrågan som ventilerats mycket i media. "Men vi ger förbannat bra vård", konstaterade en vårdare. Det blev också mitt intryck.

Men allt var inte bara rosor. Fick också intrycket av att det fortfarande finns en del olösta frågor som har sin rot i "ledarskapskrisen". Inköpsbehov som det inte funnits pengar för, ingen vet riktigt varför. För en utomstående som bara varit på DGH en förmiddag är detta bara ett ytskrap. Svårt att avgöra vad som är orsaken och vad som är symptomet.

När det var dags att lämna DGH anmälde jag mig som frivillig ifall de kommer på något som behöver göras. "Du får gärna komma tillbaka och sjunga", svarade min guide.

Det ska jag lägga bakom örat. Vi syns!

Öppna upp vårt Åland!

Hade idag den stora förmånen att delta i partiutfrågningen på Svenska för inflyttade (sfi) på Medis. Det var väldigt intressant och kändes som en av de viktigaste debatterna jag deltagit i under valrörelsen. En av de största problemen som många inflyttade brottas med på Åland är att det inte finns några jobb. Ja, du läste rätt, det finns inga jobb. På Åland med 1,8 % arbetslöshet.

Anledningen är att jobben fördelas genom kontakter på Åland. Genom grannens pappas kusin till din svågers arbetskompis. Dessa arbetsplatser sållas ut och kommer aldrig till Ams, dit kommer, enkelt uttryckt, de arbetsplatser som din svågers arbetskompis inte ville ha. Som inflyttad möts du av en massa stängda dörrar - på ett Åland som påstår sig vara öppet och välkomnande. Jag tror att mycket av detta är på personlig nivå. Vi måste själva börja med att visa gott exempel.

Jag minns då jag fick höra att en Åländskägd lägenhet var ledig och tog kontakt, för att en bekants kompis var intresserad. Kompisen hade arabiskt efternamn. När lägenhetsinnehavaren fick höra det arabiska efternamnet fanns det plötsligt ingen lägenhet. Då spelade det ingen roll att personen ifråga var en skötsam samhällsmedborgare med bra jobb. Det här är inte bara politikernas eller AMS' uppgift - det är allas vår uppgift att öppna de stängda dörrarna.

Att öppna upp vårt Åland.

Lastning av container till Peru

9 arvetsvilliga medborgare dök upp vid 9.00-tiden vid Emmaus-gården. En förde bok över vad som lastades, minst två behövdes hela tiden som stuvare inne i själva containern hela tiden, medan övriga sex lastade in balar med kläder och bananlådor med husgeråd - i rätt ordning.

Först konstaterades dock att containern var förseglad med en plastbeklädd järnstump som inte gick att bända bort. Frågade en av de närvarande om han hade vinkelslip. Och det hade han. Låset var borta på ett huj. Och sen började lastningen.

Svettigast och tungast var att vara stuvare inne i själva containern. Klädbalarna väger multum och dom ska alltid petas så långt in som möjligt. Armarna kändes som spagetti efteråt, men andan var god. "De två sista metrarna är alltid j*vligast", upprepade min stuvarkollega gång på gång. Och han hade rätt. Dels är man som mest slut under de två sista metrarna, dels är det just då man behöver tänka hur man lastar för att det ska gå in. För in ska det.

Det blev tre arbetstimmar till för mig. Nu är den lastad - och fram till Peru kommer den i slutet av oktober...

Bonden är företagare!

Under veckan har det ramlat in flera förfrågningar om frivilligarbete. Har många gånger fått förklara att jag inte bokför frivilligarbete för privatpersoner, företag eller politiska partier. Däremot nog för föreningar, tredje sektorn och kommuner.

"Hur var det med primärproducenten potatisbonden. Är han inte företagare?", anmärkte en annan lagtingskandidat. Kollade upp detta - och visst tusan är han det. Han har eget företag med FO-nummer och allt. En mycket sund påminnelse om att bonden är företagare och inget annat.

Det betyder att jag plockar bort de 5 timmarna som jag arbetade för bonden och bokför det under "studiebesök". Studiebesök gör jag hos privatpersoner, företagare och det offentliga Åland. Inga timmar räknas dock för studiebesöken.

Här dyker jag upp under veckan:

onsdag 21/9 Sund kl. 17.00-19.00 Knallen café & livs
fre 23/9 Lemland kl, 16.00-18.00 Kea Market
lör 24/9 Eckerö, på internationella hundutställningen.

Välkommen att ta kontakt!

Hittills 18 timmar frivilligarbete...

...som fördelar sig såhär:

- Krattat algsörja 2 timmar (26.8)
- Klippt Överby dagis gräsmatta 6 timmar (28.8)
- Plockat potatis med Finströmbonde 5 timmar. (6.9.2011)
- Diakoniarbete 3 timmar (8.9.2011)
- Hungerdagsinsamling 2 timmar (16.9.2011)

Nästa projekt blir lastning av sjöfraktcontainer till Peru på Emmaus, måndag. Från och med måndag blir det också mera fokus på studiebesök för att öka förståelsen för hur vårt Åland fungerar. 10 av Ålands 16 kommuner besökta. Valkampanjen fortsätter!

Frivilligarbete i Västra Nyland (11.9)

"Ett tips
om en annorlunda valkampanj kan vi förmedla från Åland, där det blir lagtingsval i höst. Det är den moderata kandidaten Wille Valve som utmanar sina kandidatkolleger att ställa upp på frivilligarbete. Valve föregår med gott exempel, och meddelar i en insändare i Nya Åland att han redan har arbetat åtta timmar, han bokför noga vad han har gjort, krattat algsörja i två timmar, klippt gräset vid ett daghem, sex timmar. Han anmäler sig också som frivillig till allt från "hungerdagsarbete och klädpackning till medling på medlingsbyrån". Visst låter det präktigt när han dessutom tänker göra studiebesök för att möta dem som arbetar med vattenrening eller hållbar energi, men tanken är ju god. Om Valve är en god kandidat får de åländska väljarna avgöra, men att ställa upp och hjälpa till med ett och varje är ju alltid värt att uppmuntra. Frågan är om Wille Valve fortsätter med sina allmännyttiga insatser efter valet" (VN den 11.9.2011, s. 14)

Ingen är gladare än jag om politiker i Västra Nyland låter sig inspireras av detta inför följande kommunal- eller riksdagsval. Frivilligarbetet får mig att må förbaskat bra och flera undersökningar ger stöd för att du faktiskt mår bättre om du gör lite frivilligarbete varje vecka. Det är ett bra tillfälle för oss lagtingskandidater att visa att vi menar allvar med att vi vill göra Åland till en bättre plats. Jag vill för min del visa hur mycket det går att göra med frivilligarbete och varför det kan vara bra för samhället att minnas en rik tredje sektor som en en stor rikedom. Fortsätter jag med samhällsnyttiga insatser efter valet? Ja! Jag fortsätter med frivilligarbetet. Skulle kännas märkligt att inte göra det. Ända sen jag satte min fot i Jomala FBK:s oljemarinerade garage har jag haft ett engagemang för frivilligarbetet. Har därefter varit ungdomsledare i brandkåren, berättat om hungerdagen för högstadieklasser och gått igenom humanitärrättsutbildningar för att kunna dra kurser. Det har liksom blivit lite av en vana.

Nu till Kantarellen för mer frivilligarbete!

Skärgårdstankar

Nu har vi besökt alla åländska skärgårdskommuner. Några intryck:

De sex skärgårdskommunerna är olika. Kökar är inte Brändö, Sottunga går inte att jämföra med Föglö eller Vårdö. På sätt och vis har Geta och Jomala har mera gemensamt än vad två skärgårdskommuner har, bara för att det går en landsväg rakt in till stan från bägge. Det här betyder att vi behöver ta extra hänsyn till skärgårdskommunerna i varje samhällsreform. Ett tankeexperiment: Att slå ihop eller samordna alla faståländska kommuner till en gemensam, ny kommunal nivå skulle kunna ge flera direkta fördelar för utbildnings-, social- och miljösektorn. För en skärgårdskommun ser det annorlunda ut. Delvis ser man samma problem med att ens ärende kan avgöras av en socialnämnd, där en eller fem grannar sitter med. Men vad gäller samordningsvinsterna för servicen finns det invändningar.

Skärgården har särskilda behov, och dessa basbehov behöver garanteras för att en samhällsreform ska kunna bli en framgång i skärgården. En viktig pusselbit finns i att förbättra kommunikationerna i skärgården. Om inte vettiga kommunikationer finns, så är det svårt att alls prata samordningsvinster. Om det däremot finns vägbankar och en vajerfärja till skolan, då kan man börja diskutera. Vi Moderater vill på lång sikt investera 150-170 miljoner euro för att bygga kortrutt, vägbankar och vajerfärjor. Vi ser detta som en viktig pusselbit i att långsiktigt vända befolkningsminskningen som alla skärgårdskommuner utom Vårdö brottas med.

Flera skärgårdsbor har också lyft fram att de som arbetar i skärgården, t.ex. på skärgårdsfärjorna, borde betala skatt i skärgårdskommunerna. En av kommundirektörerna vi diskuterade med vill införa socialskyddsavdrag för företagen i skärgården, för att uppmuntra till företagande. Mycket av förslagen handlar om att få befolkningen att öka, för att uppnå en "självbärande massa". Det här är saker jag noga kommer att begrunda.

Allmänt taget har det gjort gott att besöka skärgårdskommunerna. Det känns inte som att ens perspektiv blivit mindre. Skärgårdsturnén har gett ovärderliga kontakter, input och insikter. För att hela det offentliga på Åland ska kunna dra åt samma håll räcker det inte med att skärgårdens kommundirektörer då och då besöker Mariehamn. Det skulle nog göra gott för många landskapspolitiker och -tjänsteman att arbeta i skärgården, eller bara förlägga fler möten till skärgårdskommunerna.

Fattig-Åland

Idag har jag stått öga mot öga med det fattiga Åland. De människor som faller mellan två stolar, mellan två system, eller som kanske inte ens finns enligt systemen. Det var en rätt omskakande upplevelse. Det finns fattiga människor på Åland, men redan där tar likheterna slut. Det är mycket olika människor: En del har så stora mentala problem att de har noll koll på sina liv, men ändå inte så stora problem att de anses vara till fara för sig själv eller sin omgivning. Så finns det människor som, av olika orsaker, är fullständigt ointegrerade i det åländska samhället. Somliga finns inte ens i systemen, andra har inte kommit in i dem för de begriper inget av dem. Vad kan vi politiker göra? Åtminstone dessa saker:

* Vi måste se till att vuxenpsykiatrin funkar. Vårt åländska samhälle har förändrats mycket de senaste åren och behovet av vuxenpsykiatriska tjänster är större än någonsin. Idag kan det hända att du får en tid efter 10 veckor om du beställer en från ÅHS. Det är inte OK. Som föreningen Reseda r.f. skrev i en insändare kan den psykiska vården ofta vara den avgörande skillnaden mellan en arbetsför och en sjukpensionär. Psykiatrin kan också lotsa vidare människor till andra tjänster, t.ex. kvinnovåldsjouren, Rädda barnen och medlingsbyrån. Jag kommer att göra ett studiebesök på ÅHS vuxenpsykiatri för att få en så klar bild som möjligt av läget, får återkomma till denna fråga.

* Det finns idag ett skriande behov av integrering. Det är ännu inget genomgripande samhällsproblem, men det finns några fullkomligt "integrationsfria" områden. Det finns människor som bor som i en bubbla och har minimal eller ingen kontakt med Åland utanför. Den senaste tiden har många av våra politiker ropat efter en ny integreringslag. Det är av största vikt att det här blir en bra, verklighetsförankrad lag som kan stöda människor att inkluderas i det åländska samhället.

* Då jag arbetade på medlingsbyrån återkom ofta förslaget om en vuxenlots, som skulle kunna stödja vuxna med olika problem att hitta tillbaka till samhället eller lotsa dem till den tjänsten de behöver. Om man har en lindrig mental störning kanske det är för mycket begärt att man ska kunna begripa FPA-blanketter eller fylla i utkomststöd. Hela vårt samhälle är uppbyggt kring den "upplyste medborgaren", inte kring dom som famlar omkring. Dessa "vuxenlotsar" finns egentligen redan idag i våra kommuner och kallas för socialarbetare. Här har jag inget konkret förslag ännu. Det känns frestande att säga att vi kavlar upp ärmarna och söker EU-stöd för vuxenlotsar. Problemet med EU-stöd är att det är tidsbundet till en mandatperiod och stödpengarna tar slut. Däremot kan det finnas ett frö till lösning i att samla alla socialarbetare under ett, åländskt tak (en socialkommun, tex. ) där t.ex. 5 av de 15 socialarbetarna är "vuxenlotsar" i praktiken.

Det var allt för idag. Dagens erfarenheter var rätt tunga, men jag skulle aldrig vilja vara utan dem.

Riv gränshindren!

Prova att ladda ner en film från svenska SF Anytime eller beställa IKEA-möbler över nätet från svenska IKEA, så stöter du på dem: gränshindren. Man kanske rycker på axlarna och tänker att det är skattegränsen igen. Men en stor del av hindren har inget med skattegränsen att göra. Varför krävs svenskt personnummer för att få betala för en film på nätet, till exempel?

Det handlar om både svåra och enkla saker: Nationellt uppdelad upphovsrättslagstiftning, olikheter i nationella rättssystem – och att man bara alltid gjort någonting på ett visst sätt. En del av gränshindren arbetar EU för att riva, för att stärka den inre marknaden. Men ett imponerande arbete har också utförts av nordiska gränshindersforum. Jag vill att nästa landskapsregering kopplar ett aktivt grepp om gränshindren och har som mål att riva så många gränshinder som möjligt. Åland har mycket kunskap i ämnet och hög trovärdighet. Det vi behöver är mer aktivitet. Vi är inte unika i världen: Också Tornedalingarna och Sydtyrolarna får känna av att det finns en gräns. Skillnaden är att vår självstyrelse ger oss flera redskap för att riva hindren. Låt oss använda dem!

Känner du till fler gränshinder? Tveka inte att mejla wvalve@gmail.com

Med vänlig hälsning,
Wille Valve (M)

P.S: Efter potatisplockningen har jag nu 13 timmar frivilligt arbete.

Skärgårdsturnén fortsätter

På fredag-lördag är det Sottunga, Kökar och Vårdö som står på tur. Om du vill träffas och göra Åland lite bättre, så går det bra här:

Sottunga: Utanför Sottunga Andelshandel på fredag 10.30-12.00.
Kökar: Utanför Kökarboden på fredag 15:00-17:00. Är på Kökar också under kvällen, nås på 040-596 2929.
Vårdö: Utanför Wårdö Handels Ab på lördag 11.30-14:00

Välkommen att berätta vad som är viktigt för dig!

En dag på potatisåkern

Det var väckning klockan 7:00 i morse. Kvart i åtta ringde bonden och berättade att det nog inte blir nån potatisplockning under förmiddagen då det ösregnade. Första insikten var alltså hur viktigt det är med rätt väder. Vid 12-tiden hade det klarnat, så då var det bara att klättra in i en potatisplockare. Potatisen rasslade upp på bandet och så gällde det att var flink i fingrarna och snabbt plocka bort allt som såg grönt ut, skumt ut eller hade larvhål. I takt med att potatisplockaren skumpade åt alla håll, lite som till sjöss fast på åker.

Potatisen skulle sen vidare till Orkla-ägda Chips i Saltvik. Efter några tömningar i container kom en man och hämtade potatisarna - och då fick vi svart på vitt hur tidigare potatisplockningar lyckats. Mycket bra med att plocka bort alla gröna potatisar och stenar, men lite-lite färre "larvpotatisar" kunde det vara. Direkt feedback.

Kvalitetskontrollen går i praktiken till så att chipsen tar ett prov på ca 100-150 potatisar från en container och utvärderar dem. Dessutom låter man en annan andel stå tills det nästan ruttnar för att testa andra kvaliteter. Chipsen betalar för alla potatiser som är större än ett ägg. De som är mindre betalar man inte för, men tar emot ändå. Ju mindre potatisarna är i skörden, desto mindre kul för den som skördar, alltså. "Vi får ju vara glada att Orkla vill vara här", kommenterade en medhjälpare på potatisbandet. Värsta parasiten som kan drabba en potatisodling är Coloradobaggen: "Det finns på fastlandet och vi vill inte ha det hit". Värsta fördomen? Att bönder inte behöver jobba men har det bra ändå. Bönder behöver nämligen jobba - mycket.

Så hur var själva jobbet? Påminde lite om ett Nintendo-spel: 200 poäng för grön potatis, 100 för sten, 300 för larv. Och så räknas det ihop när det är "Game Over". Fast 5 timmar i sträck då med 1 st kafferast och mycket jord som flyger omkring. Detta gör flera av våra bönder i 4 veckor i sträck under skördetid, med förbehåll för vädrets makter. Hårt arbete i längden. Trots det är det inte omöjligt att det finns en och annan upplevelseturist som skulle betala för att få plocka potatis en dag med en bonde. Men återigen, vädrets makter kan göra det knepigt att garantera upplevelsen.

Blev dock intresserad av hur byråkratin för en potatisåker ser ut - kan bli ett studiebesök också på näringsavdelningen.

Nu totalt 13 timmar frivilligt arbete.

Häng med på en annorlunda valkampanj

Inför lagtingsvalet 2011 utmanar jag alla kandidater att också lägga lite tid på frivilligarbete. Jag har hittills krattat och lämnat krattor vid simstränder i Mariehamn och Jomala så att även andra ska kunna kratta bort algsörjan från stränderna (2 timmar) och klippt gräsmattan runt Överby dagis (6 timmar). Jag kommer att plocka potatis med en Finströmbonde (ca 5 timmar) för att öka min förståelse för jordbrukarnas villkor och anmäler mig som frivillig inför allt från hungerdagsarbetet och klädpackning till medling på medlingsbyrån. Därtill tänker jag göra studiebesök för att möta människorna som arbetar med t.ex. vattenrening, hållbar energi, och omsorg. Mindre reklam i postlådorna, mera förståelse för den åländska vardagen.

Vi lagtingskandidater kan redan idag arbeta för ett lite bättre Åland. Vill du träffas för att göra Åland lite bättre kan du ta kontakt på wvalve@gmail.com eller 040-596 2929. Du kan följa med arbetet på www.wille.ax eller genom att gilla ”Wille till lagtinget” på Facebook!

Wille Valve (M)
Hittills: 8 timmar frivilligarbete

P.S. Enligt arbetshälsoinstitutet gör 2 timmar frivilligarbete i veckan dig dessutom friskare, gladare och ökar din livslängd

Ambitiösare arbete för en ren Östersjö

Under nästa mandatperiod vill vi Moderater lägga kraft på en aktivare och ambitiösare miljöpolitik, där Åland ställer höga krav och är ett föredöme för andra. Vi tror att Åland kan bli ett centrum för miljökunnande och att det kan öppna upp nya affärsmöjligheter. Några förslag:

• Åland kunde oftare stå värd för Östersjömöten och sammanföra centrala aktörer kring Östersjön. Vi har utrymmen, kunnande och andra resurser för detta.
• Åland bör arbeta för ett internationellt avtal som förbjuder all svartvattentömning i Östersjön.
• Fiskodlingarna står för en överväldigande del av Ålands fosforutsläpp. Landskapsregeringens mål bör vara utsläppsfria fiskodlingar. Landbaserat är OK, men inte den enda lösningen.
• Vi har många husvagnsgäster som tycker det är för komplicerat att tömma sina avloppstankar på Åland. Detta bör göras enkelt och smidigt.
• Vi bör uppmuntra till ren teknologi, gärna i samarbete med Högskolan på Åland och med rederinäringen. PAF-medel kan vikas till en professur i miljöteknik.
• Vi vill fortsätta arbetet för att Åland inkluderas i inmatningstarifferna för vindkraft, så att vi i större skala kan börja exportera vindkraft över Finlandskabeln.

Vi har arbetat för att ta fram Ålands mest ambitiösa miljöprogram. Vi är öppna för samarbete och mest bara glada om det kommer bättre förslag från andra partier om hur vi effektivt kunde arbeta för en friskare Östersjö.

Vårt miljöprogram hittar du här.

Hur du röstar utomlands

Är du ålänning bosatt utanför landskapet? I lagtingsvalet kan du inte rösta på Finlands beskickningar utomlands eller Finlands sjömanskyrka. Du kan endast rösta per brev hemifrån före den 11 oktober genom att fylla i det här formuläret: http://www.val.ax/blanketter/bilaga10.pdf

Jag vill göra det enklare att rösta utanför Åland. En röst på mig i lagtingsvalet hjälper mig att arbeta för att du ska kunna rösta elektroniskt, var som helst i världen.

Flera idéer från idélådan (Pommern sjunker!)

Dagens "Palaver i parken" gav många intressanta möten och bjöd på en gedigen skörd i idélådan:
- "Pommern sjunker! Flera sjöinspektörer har observerat Pommerns dåliga skrov, nitarna är rostiga invändigt och plåtarna är dåliga. Pommern måste upp på dock, annars är det en tidsfråga innan Pommern sjunker. När vi väl fått upp Pommern på land kan vi ansöka om World Heritage-pengar externt." Tack för tipset! Kommer att följa upp detta. Det kan också behandlas i samband med ombyggnaden av sjöfartsmuséet. Finns det något vi politiker inte vill se så är det nog Pommern som sjunker...
- "Se till att det byggs fler hissar till äldreboende. På fastlandet kan man få 60% stöd. Jag bor i 3:e våningen och har det SVÅRT." Jag kommer att ta initiativ till en kartläggning av var det behövs mera hissar och hur landskapsregeringen kan stöda detta. Behoven måste beaktas i varje nybygge av äldreboenden. Äldreomsorgen är viktig för oss moderater, och de äldre blir bara fler på holmen.
- "Registrera alla moderater på www.viva.ax ;)" Har registrerat mig på www.viva.ax. För att öka incitamentet för andra moderater att registrera sig har jag postat en miljöinsändare på viva-sidan för hållbar utveckling. Den moderat som redan nu vill veta vilka åtgärder jag kommer att föreslå i partiets namn får registrera sig på www.viva.ax.
- "Hur ska vi förbättra kompetensen bland våra folkvalda, gällande exempelvis lagstiftning (Ål-Fin)"? Intressant fråga. Vi väljer ju inte folkvalda bara för kompetensens skull, utan för att den folkvalda har en bra värdegrund, som funkar som kompass då beslut fattas. Förbättrad kompetens behövs. Jag skrev idag under kampanjförklaringen 1 Åland-1 planet (finns också på Facebook), där punkt 2 kräver mera utbildning i miljöfrågor till lagtingsledamöterna. Någon kunde säga att det egentligen är tjänstemännen som ska stå för kompetens, utses på basis av meriter och säkerställa att beslut håller en god kvalitet. Men det räcker inte. I den komplexa verklighet vi lever i idag, med t.ex. miljölagstiftning från EU, Finland och Åland behövs det uppdatering också av lagtingsledamöternas kunskap. Det bör skapas incitament för lagtingsledamöterna att utbilda sig i svåra samhällsfrågor. Inom rimlighetens gränser, naturligtvis. Inga dräneringskurser i Las Vegas, men gärna t.ex. föreläsning om vad som kunde finnas i en åländsk förvaltningslag (ordnades i Åbo 2007)

Våld i nära relationer

Socialdemokraterna Ann Eriksson och Frida Halvorsen-Eriksson skrev en insiktsfull insändare om våld i nära relationer. Som medlingsansvarig på Ålands medlingsbyrå brottades jag mycket med samma frågor som Ann och Frida tar upp: Hur blottlägger man en grundläggande ojämställdhet i en relation, där den ena utövar stark psykisk kontroll över den andra? Frågan är grundläggande för att en medling alls ska vara meningsfull: I en relation där den ena är underordnad och beroende av den andra är tumregeln inom medling att medlingen bör avbrytas och man sänder ärendet tillbaka till polisen eller åklagaren.

Ann och Frida tar också upp mångfalden. Samhällsservicen utgår ifrån att våldet handlar om en man som misshandlar en kvinna, vilket det också är i strax över 90 % av fallen. Alla stödfunktioner landskapet idag erbjuder bygger på att hjälpa kvinnor som blir slagna och män som slås. Så finns det dessutom de ca 4-5 % där kvinnor misshandlar män, och samkönade par. Landskapet behöver alltså mera mångfald i stödfunktionerna för att bemöta detta. Under nästa mandatperiod kunde landskapsregeringen med fördel uppdatera de tjänster som köps in för att mota våld i nära relationer.

Erfarenheter från skärgården

Igår åkte tre muntra moderater på skärgårdsturné till Kumlinge för att ordna möte på ungdomsföreningens hus Vikingalid. Vi hade bullat upp med kravmärkta bananer, kaffe och bulla. Reklam om evenemanget på andelshandeln. Det blev ett visst antiklimax då inte en enda en kumlingebo dök upp. Vi pratade ändå skärgårdsfrågor med ungdomsföreningens representant.

Betydligt bättre gick det på m/s Ejdern när vi åkte över till Föglö. Här fanns gott om människor som var pigga på att diskutera politik, både på vägen till och från Kumlinge. Det blev en intressant debatt som kretsade mycket kring skärgårdstrafiken och landskapsregeringens personalpolitik. Många verkar gilla idén med kortruttrafik i skärgården, en ansåg t.o.m. att det borde ha införts för länge sen.

På Föglö stod vi med bord utanför Föglöbutiken. Det flöt på fint så länge som butiken var öppen. Fick många idéer att lägga bakom örat. Tror det är otroligt nyttigt att höra vad skärgårdsborna tycker och tänker, så att man inte går och väver in sig i en trygg kokong av vad fastålänningarna tycker är rimligt och riktigt. Jag ser fram emot att besöka de andra skärgårdskommunerna. Nästa fredag blir det Sottunga och Kökar.