Min bror är lite av en turgubbe, men det här tar nog priset. När han tog några spadtag i en stor jordhög på hans och hans sambos tomt, dök dom här knölarna upp.
Det liknar väldigt mycket tryffelbilden som finns i engelskspråkiga Wikipedia. Om inte detta är tryffel, så måste det vara någon nära släkting (Traffel? ;). Det mest intressanta är nog att knölarna påträffades i blandskog, med till övervägande del barrträd. Vad tror du - är detta tryffel? Har DU påträffat tryffel i de åländska skogarna förut? Känner du igen arten?
måndag 30 juni 2008
lördag 28 juni 2008
Semester
En bild säger mer än tusen ord. Så här har semestern sett ut de senaste dagarna. Igår var det lite vedkapning, lunch, mera vedkapning, och efter middagen jordskottning med min bror och svägerska på deras tomt. Mycket praktik, lite teori.
Det är inte så tokigt som det ser ut - man får träning, ved till vintern och en massa frisk luft. Skön omväxling till att skriva texter, dessutom. Ålands Radio finns med, både i hörselskydden och på magen. På måndag vid 9-tiden sitter jag i studion hos Ålands Radio och pratar lite om Röda korsgymnasiet Red Cross Nordic United World College (RCNUWC), tillsammans med August Bonds som den nya åländska eleven vid gymnasiet heter.
P.S: Det finns också en åländsk hemsida för RCNUWC. Den riktar sig till dig som är 16-17 år och tycker att det här med att ta studenten i ett internationellt gymnasium kunde vara intressant.
torsdag 26 juni 2008
FRA ser dig...
Ett hett ämne i den svenska bloggosfären just nu är FRA-lagen. Och med rätta. I och med lagen, som träder i kraft den 1 januari 2009, kommer Sverige att få den mest omfattande officiella signalspaningen i kabelnätet i Västeuropa, menar David Lindahl, forskningsingenjör vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) - ett gäng som brukar veta vad de pratar om.
Den mest förekommande motiveringen har varit att det behövs för att förhindra internationell terrorism, och visst - det är oerhört viktigt. MEN: är det verkligen en bra idé att lägga så mycket känslig information i händerna på en enda myndighet? Det är sist och slutligen människor det handlar om - vanliga människor som får otroligt mycket information i sina händer. Vanliga människor som kan frestas att använda den fel.
Nu har dessutom Europaparlamentets utskott för kultur och utbildning röstat för ett, om möjligt, ännu värre förslag - om att registrera och kontrollera bloggare. Om det här går igenom i parlamentet går alltså EU in för att begränsa yttrandefriheten kraftigt, i förlängningen i hela världen. I många diktaturstater är anonymitet en förutsättning för att någon över huvudtaget ska våga blogga - och det gäller också frispråkiga bloggar i friare länder. Namn- och bildtvång skulle ta kål på en hel fantastisk flora av bloggar som spirat upp överallt på nätet.
Den mest förekommande motiveringen har varit att det behövs för att förhindra internationell terrorism, och visst - det är oerhört viktigt. MEN: är det verkligen en bra idé att lägga så mycket känslig information i händerna på en enda myndighet? Det är sist och slutligen människor det handlar om - vanliga människor som får otroligt mycket information i sina händer. Vanliga människor som kan frestas att använda den fel.
Nu har dessutom Europaparlamentets utskott för kultur och utbildning röstat för ett, om möjligt, ännu värre förslag - om att registrera och kontrollera bloggare. Om det här går igenom i parlamentet går alltså EU in för att begränsa yttrandefriheten kraftigt, i förlängningen i hela världen. I många diktaturstater är anonymitet en förutsättning för att någon över huvudtaget ska våga blogga - och det gäller också frispråkiga bloggar i friare länder. Namn- och bildtvång skulle ta kål på en hel fantastisk flora av bloggar som spirat upp överallt på nätet.
onsdag 25 juni 2008
Boktips: al-Qaida och vägen till 11 september
Det är sällan man möter en bok som har både bredd och djup, som är både underhållande och som man känner att har bidragit till ens förståelse av omvärlden. Lawrence Wrights al-Qaida och vägen till 11 september är just en sådan bok.
Det första man lägger märke till är att typsnitt, upplägg och källor ser ut på exakt samma sätt som Simon Sebag Montefiores förtjänstfulla biografi om Stalin. Verkar lovande. Montefiore har faktiskt lite samma grepp som Wright - de kan båda oväntat göra rätt intima djupdykningar i huvudpersonen som får läsaren att haja till och inse att också de bara är människor, med med- och motgångar, bättre och sämre dagar, styrkor och svagheter.
Stilgreppet är intressant också på ett annat sätt - författaren lyckas flera gånger med konststycket att samtidigt vara sakligt torr och skaka om läsaren. Läsaren får lära sig flera begrepp som är centrala för en förståelse av den islamiska världen - taqqiya, fitna och maghrib, bara för att ta några exempel. Särskilt makabert är hur författaren skildrar lärostrider inom själva organisationen al-Qaida - allvarliga diskussioner om vem och vilka, och på vilka grunder det är rätt att ta andra människors liv.
Sammanfattningsvis är det en viktig, faktapäckad och ögonöppnande bok - kan inte annat än rekommendera den - och rikta ett varmt tack till dem som gav den i födelsedagspresent!
Det första man lägger märke till är att typsnitt, upplägg och källor ser ut på exakt samma sätt som Simon Sebag Montefiores förtjänstfulla biografi om Stalin. Verkar lovande. Montefiore har faktiskt lite samma grepp som Wright - de kan båda oväntat göra rätt intima djupdykningar i huvudpersonen som får läsaren att haja till och inse att också de bara är människor, med med- och motgångar, bättre och sämre dagar, styrkor och svagheter.
Stilgreppet är intressant också på ett annat sätt - författaren lyckas flera gånger med konststycket att samtidigt vara sakligt torr och skaka om läsaren. Läsaren får lära sig flera begrepp som är centrala för en förståelse av den islamiska världen - taqqiya, fitna och maghrib, bara för att ta några exempel. Särskilt makabert är hur författaren skildrar lärostrider inom själva organisationen al-Qaida - allvarliga diskussioner om vem och vilka, och på vilka grunder det är rätt att ta andra människors liv.
Sammanfattningsvis är det en viktig, faktapäckad och ögonöppnande bok - kan inte annat än rekommendera den - och rikta ett varmt tack till dem som gav den i födelsedagspresent!
tisdag 24 juni 2008
Byggnadspolitik
Kom just hem från Jomala kommuns kommunfullmäktigemöte, där delgeneralplan för Sviby och Torp har behandlats. Ärendet behandlades rätt snabbt, även om delgeneralplaner som sådana nog är rätt snåriga ärenden.
Fullmäktigeledamöterna fick hem en karta med en massa färger och bokstavskombinationer, med detaljerade beskrivningar om vad man får och inte får göra på områdena. Bifogat fanns en halv centimeter tjock pappersbunt med besvär mot planen och sedan områdesarkitektens ställningstagande till vart och ett av besvären. Sedan har kommunstyrelsen tagit ställning till områdesarkitektens ställningstagande, men kommunstyrelsens ställningstaganden har (av förklarliga och praktiska skäl) inte till alla delar noterats i den färggranna, bifogade kartan. Så för att en normal fullmäktigeledamot ska kunna greppa hela ärendet skulle man behöva minst 4 timmar självstudier, gärna med någon från kommunstyrelsen som handledare.
Observera att det här inte är någon kritik mot Jomala kommuns arbete - styrelsen har gjort ett gott och sakligt arbete och noga satt sig in i varje besvär och motiverat sina bedömningar. Det som jag här reflekterar kring är väl närmast hela principen med delgeneralplaner, som Fredrik Karlström (Ob) lite var inne på under sammanträdet.
Det finns en god sida för kommuninvånarna med generalplaner: man kan vara säker på vad som gäller. Men om den är allt för reglerande och kompliceras, så måste folk söka en massa undantag för att få bygga på sin mark - och när allt blir en enda stor in casu-bedömning kan ingen riktigt vara säker på vad som gäller. Idealet vore en plan med friare ramar, kanske färre kategorier och framför allt - lättbegriplig. Men jag måste medge att jag inte har någon patentlösning på det här. Om någon läsare sitter inne med den, så är det bara att vänligen plita ner som kommentar till detta inlägg ;)
I alla tider har maktens boning odlat ett krångligt språk som kan ta tid att begripa, men när det börjar bli på gränsen för vad beslutsfattarna kan ta in, så börjar det bli lite av ett demokratiproblem.
Fullmäktigeledamöterna fick hem en karta med en massa färger och bokstavskombinationer, med detaljerade beskrivningar om vad man får och inte får göra på områdena. Bifogat fanns en halv centimeter tjock pappersbunt med besvär mot planen och sedan områdesarkitektens ställningstagande till vart och ett av besvären. Sedan har kommunstyrelsen tagit ställning till områdesarkitektens ställningstagande, men kommunstyrelsens ställningstaganden har (av förklarliga och praktiska skäl) inte till alla delar noterats i den färggranna, bifogade kartan. Så för att en normal fullmäktigeledamot ska kunna greppa hela ärendet skulle man behöva minst 4 timmar självstudier, gärna med någon från kommunstyrelsen som handledare.
Observera att det här inte är någon kritik mot Jomala kommuns arbete - styrelsen har gjort ett gott och sakligt arbete och noga satt sig in i varje besvär och motiverat sina bedömningar. Det som jag här reflekterar kring är väl närmast hela principen med delgeneralplaner, som Fredrik Karlström (Ob) lite var inne på under sammanträdet.
Det finns en god sida för kommuninvånarna med generalplaner: man kan vara säker på vad som gäller. Men om den är allt för reglerande och kompliceras, så måste folk söka en massa undantag för att få bygga på sin mark - och när allt blir en enda stor in casu-bedömning kan ingen riktigt vara säker på vad som gäller. Idealet vore en plan med friare ramar, kanske färre kategorier och framför allt - lättbegriplig. Men jag måste medge att jag inte har någon patentlösning på det här. Om någon läsare sitter inne med den, så är det bara att vänligen plita ner som kommentar till detta inlägg ;)
I alla tider har maktens boning odlat ett krångligt språk som kan ta tid att begripa, men när det börjar bli på gränsen för vad beslutsfattarna kan ta in, så börjar det bli lite av ett demokratiproblem.
Röjarhelg
På basis av föregående inlägg skulle man kunna tro att jag haft en riktig röjarhelg. Och det blev det också, men inte i stan, utan på landet. Fast jag ska ta händelserna i rätt ordning.
Under föregående vecka har jug grunnat på om det är förkylning eller allergi som drabbat mig. På fredag drog jag slutligen slutsatsen att det är både och, och började intensivbehandla med Vila, Vitlök, Vätska och Vitaminer + Clarityn. Behandlingen pågick under hela midsommarhelgen och kampanjen måste betecknas som framgångsrik, eftersom jag på söndagen började känna mig frisk som en nötkärna. Så frisk att jag kunde vara min brors & hans svägerskas tomt hela följande dag och röja, bära bort kvistar och klyva stockar. Så visst blev det lite röjande i alla fall..!
Under föregående vecka har jug grunnat på om det är förkylning eller allergi som drabbat mig. På fredag drog jag slutligen slutsatsen att det är både och, och började intensivbehandla med Vila, Vitlök, Vätska och Vitaminer + Clarityn. Behandlingen pågick under hela midsommarhelgen och kampanjen måste betecknas som framgångsrik, eftersom jag på söndagen började känna mig frisk som en nötkärna. Så frisk att jag kunde vara min brors & hans svägerskas tomt hela följande dag och röja, bära bort kvistar och klyva stockar. Så visst blev det lite röjande i alla fall..!
torsdag 19 juni 2008
Midsommar!!!
Detta inlägg tillägnas alla som någonsin sjungit, uppträtt eller på annat sätt deltagit i musikteatern Katrina. Låt oss begrunda Sören Lillkungs ord i midsommarvisan, vers 2:
"Att få uppleva midsommartiden,
vilken lycka för Nordens folk!
Ur vår trasa fruktan är vriden,
där som ljuset har ljuset till tolk!"
För övrigt är jag singel, 28 år och midsommaren är här.
Så bli inte förvånad om det inte kommer blogginlägg på ett litet tag ;)
"Att få uppleva midsommartiden,
vilken lycka för Nordens folk!
Ur vår trasa fruktan är vriden,
där som ljuset har ljuset till tolk!"
För övrigt är jag singel, 28 år och midsommaren är här.
Så bli inte förvånad om det inte kommer blogginlägg på ett litet tag ;)
onsdag 18 juni 2008
Midsommarstången
Idag invigdes midsommarstången på flygfältet. Själva invigningen var ett stort ögonblick av flera orsaker. Det är åländska företagare och organisationer som sponsorerat medel till midsommarstången - åländska företagare som genom sin donation gjort en välgärning för kulturen, turismen och sin hembygd. För det andra har kommunens nya kultursekreterare tagit aktiv del i projektet genom att bland annat kontakta företagen - Jomala kommuns kulturverksamhet går med andra ord på ytterligare en cylinder. En annan glädjande sak har varit flygfältets och Finnavias aktiva roll i projektet. Det finns människor som lagt ner stora mängder egen tid på projektet. Sen ska vi inte glömma klass 4A och 4B i Vikingaåsens skola som hjälpt Per-Olof Jansson med att binda löven till midsommarstången.
Från och med nu kommer alla som anländer till flygfältet att se den urgamla, åländska fruktbarhetssymbolen. De kan konstatera att våra förfäder hade humor - redan de visste nämligen att kultur framför allt ska vara KUL.
Från och med nu kommer alla som anländer till flygfältet att se den urgamla, åländska fruktbarhetssymbolen. De kan konstatera att våra förfäder hade humor - redan de visste nämligen att kultur framför allt ska vara KUL.
söndag 15 juni 2008
Snörvel
I början av veckan började det lite med att halsen kändes sträv och jag började känna mig hängig på jobbet. Mina arbetskompisar peppade dock mig, bjöd på Finrexin, Burana och uppmanade mig att dricka mycket, tvätta händerna och tänka positivt. Det funkade bra ungefär fram till torsdag eftermiddag, då jag blev tvungen att åka hem och bädda ner mig för att återfå min lekamliga hälsa.
Fredag var jag på jobb igen, sedan på 50 årsfest. Lördag morgon var snörvlandet och hostandet i full gång igen. Idag började en nära släkting tro att det måste vara fråga om någon allergi, så nu har jag provat med Clarityn - men av det blev jag bara ltröttare. Snörvlandet fortsätter och huvudet känns som en växande, fuktig kork.
I och för sig är jag i gott sällskap - alla mina arbetskompisar snörvlar också på, så det är väl bara att hålla ut i fyra arbetsdagar till. Kan knappt tro det - nästa veckas tisdag (den 17 juni) blir jag 28 år gammal, och på torsdag får jag mitt livs första semester!
Fredag var jag på jobb igen, sedan på 50 årsfest. Lördag morgon var snörvlandet och hostandet i full gång igen. Idag började en nära släkting tro att det måste vara fråga om någon allergi, så nu har jag provat med Clarityn - men av det blev jag bara ltröttare. Snörvlandet fortsätter och huvudet känns som en växande, fuktig kork.
I och för sig är jag i gott sällskap - alla mina arbetskompisar snörvlar också på, så det är väl bara att hålla ut i fyra arbetsdagar till. Kan knappt tro det - nästa veckas tisdag (den 17 juni) blir jag 28 år gammal, och på torsdag får jag mitt livs första semester!
lördag 14 juni 2008
Möjlighet för åländska 17-åringar
Lagtinget första tilläggsbudget blev något av en politisk thriller. Den hade verkligen ingen rak väg igenom lagtinget och särskilt miljöbilspremien blev en het potatis.
Den enskilda punkt i tilläggsbudgeten som gläder mig mest är punkt 46.17.05:
Utgifter för åländska studerande i Norden (F). Tack vare ett anslag på 12.000 kommer en åländsk 17-åring att i höst kunna inleda sina gymnasiestudier vid Röda korsgymnasiet RCNUWC på Norges västkust. Jag är glad för jag vet att det finns ett intresse bland åländska ungdomar för att studera på RCNUWC. Jag vet hur viktigt det kan vara för en åländsk 16-17-åring att få komma bort från holmen - prova sina vingar, vidga sina vyer och lära sig mer om sina färdigheter. Men jag är särskilt glad över att utbildningsminister Britt Lundberg (c) tagit sig tiden att sätta sig in i ärendet och sedan föreslagit att antagningsfrekvensen ska omprövas. En ny studerande ska nu alltså antas varje år - dvs. Åland får samma representation som Färöarna och Grönland har på skolan.
P.S: Den första tilläggsbudgeten för 2008 med alla tillhörande bilagor hittar du på den här sidan. Sök på "tilläggsbudget" så kommer den som första sökresultat.
Den enskilda punkt i tilläggsbudgeten som gläder mig mest är punkt 46.17.05:
Utgifter för åländska studerande i Norden (F). Tack vare ett anslag på 12.000 kommer en åländsk 17-åring att i höst kunna inleda sina gymnasiestudier vid Röda korsgymnasiet RCNUWC på Norges västkust. Jag är glad för jag vet att det finns ett intresse bland åländska ungdomar för att studera på RCNUWC. Jag vet hur viktigt det kan vara för en åländsk 16-17-åring att få komma bort från holmen - prova sina vingar, vidga sina vyer och lära sig mer om sina färdigheter. Men jag är särskilt glad över att utbildningsminister Britt Lundberg (c) tagit sig tiden att sätta sig in i ärendet och sedan föreslagit att antagningsfrekvensen ska omprövas. En ny studerande ska nu alltså antas varje år - dvs. Åland får samma representation som Färöarna och Grönland har på skolan.
P.S: Den första tilläggsbudgeten för 2008 med alla tillhörande bilagor hittar du på den här sidan. Sök på "tilläggsbudget" så kommer den som första sökresultat.
fredag 13 juni 2008
Datorer, datorer, datorer...
Att det varit en liten paus i bloggandet har denna gång inget att göra med sommarens ankomst, eller livssituationen: det har helt enkelt inte funnits någon vettig dator eller bredband att blogga med på ett tag. Efter att ha varit på en föreläsning om datasäkerhet bestämde jag mig för att blåsa ur hårddisken på hemdatorn för att få den att gå snabbare. Framgången var begränsad, så under ett besök i Helsingfors passade jag på att köpa en ny bärbar hemdator.
Gick helt enkelt in på Stockmanns dataavdelning och frågade efter en "bra bärbar dator", varvid jag omedelbart blev ledd till Macintosh-hyllan. - Bra, sa jag. - Nu vet jag att du och jag tänker lika. Men vilken är den bästa bärbara PC:n? Efter ett långt parlamenterande om vad datorn skulle användas och av vem, blev slutresultatet en HP Pavilion dv6000. Och under den mycket korta tid som den varit i användning (mest surfande och ordbehandling) har den fungerat mycket smidigt och snabbt.
Finns det några andra åsikter om vilket märke som har de bästa bärbara PC:na?
Gick helt enkelt in på Stockmanns dataavdelning och frågade efter en "bra bärbar dator", varvid jag omedelbart blev ledd till Macintosh-hyllan. - Bra, sa jag. - Nu vet jag att du och jag tänker lika. Men vilken är den bästa bärbara PC:n? Efter ett långt parlamenterande om vad datorn skulle användas och av vem, blev slutresultatet en HP Pavilion dv6000. Och under den mycket korta tid som den varit i användning (mest surfande och ordbehandling) har den fungerat mycket smidigt och snabbt.
Finns det några andra åsikter om vilket märke som har de bästa bärbara PC:na?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)