tisdag 24 juni 2008

Byggnadspolitik

Kom just hem från Jomala kommuns kommunfullmäktigemöte, där delgeneralplan för Sviby och Torp har behandlats. Ärendet behandlades rätt snabbt, även om delgeneralplaner som sådana nog är rätt snåriga ärenden.

Fullmäktigeledamöterna fick hem en karta med en massa färger och bokstavskombinationer, med detaljerade beskrivningar om vad man får och inte får göra på områdena. Bifogat fanns en halv centimeter tjock pappersbunt med besvär mot planen och sedan områdesarkitektens ställningstagande till vart och ett av besvären. Sedan har kommunstyrelsen tagit ställning till områdesarkitektens ställningstagande, men kommunstyrelsens ställningstaganden har (av förklarliga och praktiska skäl) inte till alla delar noterats i den färggranna, bifogade kartan. Så för att en normal fullmäktigeledamot ska kunna greppa hela ärendet skulle man behöva minst 4 timmar självstudier, gärna med någon från kommunstyrelsen som handledare.

Observera att det här inte är någon kritik mot Jomala kommuns arbete - styrelsen har gjort ett gott och sakligt arbete och noga satt sig in i varje besvär och motiverat sina bedömningar. Det som jag här reflekterar kring är väl närmast hela principen med delgeneralplaner, som Fredrik Karlström (Ob) lite var inne på under sammanträdet.

Det finns en god sida för kommuninvånarna med generalplaner: man kan vara säker på vad som gäller. Men om den är allt för reglerande och kompliceras, så måste folk söka en massa undantag för att få bygga på sin mark - och när allt blir en enda stor in casu-bedömning kan ingen riktigt vara säker på vad som gäller. Idealet vore en plan med friare ramar, kanske färre kategorier och framför allt - lättbegriplig. Men jag måste medge att jag inte har någon patentlösning på det här. Om någon läsare sitter inne med den, så är det bara att vänligen plita ner som kommentar till detta inlägg ;)

I alla tider har maktens boning odlat ett krångligt språk som kan ta tid att begripa, men när det börjar bli på gränsen för vad beslutsfattarna kan ta in, så börjar det bli lite av ett demokratiproblem.

Inga kommentarer: