Tal vid öppning av lågtröskelmottagningen för barn och unga, 28.9.2023

Varmt välkomna!

Jag tänkte prata lite om Snuffes pyramid, känner ni till den? Snuffes pyramid är ju en lite ovanlig pyramid. Pyramidens topp är stark och utgörs av BUPen, men basnivån är skör och bräcklig. I många år har vi därför diskuterat vikten av att stärka pyramidens bas, så att våra unga direkt får den hjälp de behöver, vid en tidpunkt då de behöver. Så att toppen av pyramiden (BUP) inte överbelastas och pressas ihop.

Ännu tydligare blev behovet av förebyggande åtgärder under pandemin, då Hälsa i skolan-undersökningarna tydligt visade att en alltför stor del av våra ungdomar befann sig i en alltför dyster verklighet.  

Och idag gör vi det äntligen! Idag stärker vi pyramidens bas, vi stärker det förebyggande arbetet genom att inrätta lågtröskelmottagning vid ÅHS. Det är fint och det är betydelsefullt att vi idag har kommit så här långt.

Från och med 2 oktober finns bokningsbara tider, de finns tillgängliga för dig som är ung på telefonnummer 533999. Du kan kontakta dygnet runt, också på kvällen och sen blir du uppringd. Vägledning utan pekpinnar är mottot. Ingen remiss behövs.

Frågan är förstås vad detta kostar, allt har ju som bekant en prislapp. Svaret är  70.000 mer per år i ÅHS-driften. Detta är en omorganisering av primärvården, med en förstärkning som – ungefär - motsvarar årskostnaden för en tjänst. Detta tål att upprepas: Förebyggande arbete kan ALLTID räknas hem. Detta kan vara ÅHS’ bäst investerade pengar – någonsin.

Vad är då viktigt med tanke på framtiden? Jo, några saker:

1)      Vi ska jobba tillsammans! Lågtröskelmottagningen, boost, polisen, kuratorer. Vi är inte separata boxar, vi arbetar tillsammans! Tillsammans lotsar vi våra unga på rätt, alldeles särskilt de som ”ramlat mellan stolarna”.

2)      Lågtröskelverksamheten ska utvärderas och utvecklas. Tröskeln ska vara låg att ta kontakt också per chat, håll tröskeln låg bör vara mottot när vi utvecklar denna viktiga verksamhet.

Till sist vill jag säga tack. Det är många människor som jobbat stenhårt med detta under lång tid. Många som har stått på sig. Och det var bra att ni gjorde det. Sträck på er, känn stolthet. Det ni gjort och det ni gör är viktigt.

Tack för ordet. Och håll tröskeln låg!

Insändare: Den som är satt i skuld är inte fri!

Den som är satt i skuld är inte fri!

Martin Bergman (s) kritiserar i en öppen insändare moderaternas politiska mål om ett skuldfritt Åland - vårt arv till nästa generation. 

Vi moderater ser överlag optimistiskt på Ålands möjligheter, om vi förstår att ta tillvara dem. Att landskapet idag är skuldfritt är en stor möjligheter jämfört med t.ex. finska staten som sitter med 143 miljarder i skuld. År 2021 betalade finska staten ”bara” 776 miljoner euro i ränta, i år kostar räntorna 2,6 miljarder euro. Ur finansminister Purras färska budget framgår att för nästa år blir räntenotan 3,2 miljarder euro. Det får förstås konsekvenser på annat håll: Vården i Österbotten ska t.ex. spara nästan hundra miljoner på tre år vilket motsvarar en hel ÅHS-budget.

Detta är 3,2 miljarder i ränta som hade kunnat användas till att beta av ”de andra skulderna” som Bergman beskriver i sin insändare, miljöskuld, social skuld och så vidare. I stället går 3,2 miljarder euro till bankränta och Finland lyfter ännu mera lån för att kunna betala. Ohållbart var bara förnamnet.

På Åland har vi ett bättre utgångsläge. Vi har ett underskott, men vi är skuldfria och har en likviditet på 55 miljoner euro tack vare engångsintäkter. Dessa pengar kommer dock att smälta bort om vi inte långsamt och kontrollerat börjar styra in skutan i en lite mera hållbar riktning. Vi behöver undvika kostnadsdrivande reformer och vi ska inte kopiera finländska reformer rakt av, vi behöver ha modet att ta fram lösningar som passar bäst för Åland. Vi måste undvika lån till drift. Lån till investeringar som minskar kostnader och miljöskuld kan accepteras.  

Det andra fokusområdet handlar om att få företagen att växa. Ju flera lönsamma företag vi har desto mer ekonomiskt utrymme har vi för att bygga ett tryggt Åland. För att stärka företagens lönsamhet vill vi arbeta för flera avgångar till & från Åland, hålla skattetrycket så lågt som möjligt, möjliggöra kontrollerad vindkraftsetablering som gynnar Åland, erbjuda BusinessLab på engelska och mycket mer som vi beskriver i programmet ”Vi tror på Åland!”

Wille Valve

Länk till Martin Bergmans insändare. 

Tal vid Östersjökonferensen i Berlin den 29.8.2023: Gör Östersjön rent igen!

Dear chairs, esteemed colleagues

I would like to thank the expert speakers för providing very useful information on the topic.

And especially thank to Mr. Christoph Humborg för his very clear message on the environmental state of the Baltic Sea, pointing out the necessity of continued nutrient reductions. This must not necessarily be a pessimistic debate – we, the legislative assemblys of the Baltic Sea region – have made tremendous success in reducing the outlet of nutrients since the 1980’s.

Unfortunately, there are stil lsome ”old sins” lurking in the depths of the Baltic, so change will be slow. But we CAN DO it! And if not we, then at least our children & grand children will be able to harvest the benefits of a healthy sea  

In the drafting committee, we had a discussion on what actually the words ”joint efforts” do mean. Do these words mean something or do they mean nothing? In this case they have clearly meant something. But let’s not relax, we still have a very important job to do. We need to step up for the Baltic Sea.

Let’s fill the words ”joint efforts” with even more content, resolve and economic muscles.

Let’s make the Baltic Sea great again.

Översättning till svenska: 

Ärade talmän, värderade kolleger, 

Jag vill tacka dagens experter för väldig nyttig information på ämnet. 

Ett särskilt tack går till Christoph Humborg för hans kristallklara budskap om Österjöns miljötillstånd och för att han underströk behovet av att fortsätta minska näringsutsläppen i Östersjön. Det här behöver dock inte nödvändigtvis vara en pessimistisk debatt. Vi, Östersjöns lagstiftande församlingar, har haft betydande framgångar i att minska näringsutsläppen sedan 80-talet. 

Tyvärr finns fortfarande en del gamla synder som lurar i Östersjöns djup så förändringen kommer att vara långsam. Men vi KAN göra det! Och om inte vi, så får åtminstone våra barn och barn skörda frukterna av dessa framgångar - ett friskt hav. 

I resolutionsutskottet hade vi en diskussion om vad orden "gemensamma ansträngningar" egentligen betyder. Betyder de något, eller betyder de inget? I det här fallet har orden helt klart betytt något. Men låt oss inte slappna av, vi är på rätt väg men vi har ett väldigt viktigt jobb att göra. Vi måste höja ambitionsnivån för Östersjöarbetet. 

Låt oss göra tillsammans göra Östersjön rent igen!

Vad vinner vi på att lämna EU?

I tre insändare har företrädare för Obunden Samling framhållit EU-utträde som vägen framåt för Åland. En naturlig fråga blir förstås: Vad vinner Åland på ett EU-utträde? Finns det något alls att vinna för Åland?

Vi börjar med det uppenbara: Åland ligger geografiskt mitt i EU. Vi är beroende av handel till EU, samtliga båt- och flygförbindelser går till EU-hamnar och EU-flygfält. Färöarna, Grönland och de brittiska öarna ligger en bra bit ut i EU:s utkant, det gör inte vi. Norge anses vara så beroende av all handel med EU att landet frivilligt satt ikraft EU-reglering, utan att ha något inflytande över det. För Ålands del kan vi kallt räkna med att all (!) EU-lagstiftning kvarstår vid ett EU-utträde, till de delar det rör sig om riksbehörighet. Övrig EU-lagstiftning lär vi vilja behålla för att fortsätta kunna fortsätta handla med Finland och Sverige. ”Vinsten” består alltså inte i att vi slipper EU-lagstiftning, den kvarstår då vi kommer att vara mer EU-beroende än Norge. Så vad är vinsten för Åland med ett EU-utträde?

Blir det mindre byråkrati för företagen av att lämna EU? Här är det värt att studera handeln med de områden som idag är helt utanför EU. Ett EU-utträde innebär med säkerhet att gränsen både österut och västerut blir ”hårdare”. Det skatteundantag vi har idag betyder att Åland står utanför EU:s skatteunion. Vid ett EU-utträde kompletteras detta med att vi dessutom står utanför EU:s tullunion. Räkna med hård gräns öster- och västerut. Och mera byråkrati för åländska företag, troligen bom i Grisslehamn.  

Skulle ett EU-utträde öka ålänningarnas frihet att t.ex. resa? Jag ser ärligt talat inte hur. En färisk vän berättade att många färingar idag har två pass, ett färiskt och ett danskt. Dubbla pass är inget tecken på smidighet, minskad byråkrati eller ökad frihet. Man kan också ta ett annat exempel: jämför avgifterna vid universiteten för studeranden från EU och utanför EU. Det är en radikal nackdel för områden som står utanför EU och särskilt för områden utan egna universitet. I en av de obundna insändarna nämns djurskyddsregler. Ska vi alltså gå ut ur EU för att kunna införa slappare djurskyddsregler?Verkligen?  

Då har jag inte ens nämnt den åländska förlusten av inflytande. Vid ett EU-utträde kan Åland självfallet inte längre ha ett ministerråd anställt inne i Finlands EU-representation. Den åländska flaggan avlägsnas från ”Finreppen” och hissas (kanske) vid egna, dyrare lokaler med fler anställda. Vi kan inte längre ta tillvara Ålands intressen såsom i samband med NATO-anslutningen. En till nackdel är att vi blir avskurna från informationsflödet om kommande lagstiftning och måste lägga mer resurser på att bevaka vad som kommer, vilket också färingarna, grönlänningarna och andra externa aktörer gör idag.

Vi bör gå i motsatt riktning! Komplettera det åländska EU-medlemsskapet med den sista ”pusselbiten” som saknas: En egen åländsk europaparlamentariker och fler möjligheter att påverka vår vardag. En mera osynlig skattegräns, inte en till tullgräns.  

Frihet är det bästa ting. Vi äger enligt grundlagsutskottet vår frihet att utträda ur EU. Det är inte nödvändigtvis bra att göra det.  

Wille Valve (MSÅ)

P.S: De Obundnas partisekreterare bjöd för ett tag sen in till poddebatt om politiska frågor. Jag kommer gärna och debatterar konsekvenserna av ett EU-utträde för åländska småbarnsfamiljer, t.ex. i form av färre arbetsplatser, mer byråkrati i vardagen och mycket mer.

Sitt still i båten! (Festtal vid Nationella veterandagsfirandet i Mariehamn den 27.4.2023)

 

Värderade talman, lantråd, landshövding, stadsfullmäktiges ordförande, stadsstyrelsens ordförande, festdeltagare och arrangörer. Veteraner!

Vi firar idag Nationella veterandagen, i ett fritt och lyckligt land. Världens lyckligaste land för sjätte året i rad. På andra världskrigets ruiner har vi tillsammans byggt ett land med hög social rörlighet, ett land där var och en kan vara sin egen lyckas smed och ett land med hög nivå av frihet. Det är kanske inte ett land där vi skrattar oss igenom livet, men det är ett land med tillit och trygghet, tilltro till myndigheterna, till vår egen kapacitet och vår egen moraliska kompass.

Det här är inte illa, men vägen hit var inte spikrak och helt logisk, vägen framåt för vår nation kommer inte heller att vara varken spikrak eller helt logisk.

I starkt minne har jag en diskussion med min mormor Berit. Vi pratade om landets umbäranden under vinterkriget, fortsättningskriget och lapplandskriget. När hon plötsligt utbrast: Men, var det värt det? I mitt tycke då en konstig fråga – var det värt det? Vill vi ha detta land, eller föredrar vi surkål, åsiktsförtryck och kleptokrati? Lite karikerat.

Men min mormor fortsatte prata: Hon räknade upp namnen på alla de som dog eller försvann i hennes klass. Dom var många och dom stod henne nära, nu fanns dom bara i minnet, på sin höjd på marmortavlor. Hade vi kunnat undvika kriget, hade vi kunnat hålla kvar ens några av våra nära och kära? Jag blev tyst. Efter en tankepaus svarade jag, att det mycket sannolikt var värt det. Vi har ett slags facit: Titta på Baltikum. Estland och Finland hade ungefär samma levnadsstandard före andra världskriget, jämför sen Estland och Finland 1991, efter 47 år av kommunism. I Estland fanns det Estlandssvenskar före 1940, vill vi veta vad som hade hänt med finlandssvenskarna – studera vad som hände med Estlandssvenskarna. Före andra världskriget ansågs Finland höra till ”de baltiska staterna”, efter det ansågs vi höra till Norden. Vårt rätta hem. Så mitt svar är: Det var värt det, det var värt att försvara friheten – det ser vi tydligare än någonsin år 2023.

Det för mig till tanken: Vad skulle min hälsning till mina barn och barnbarn vara, om jag nu visste att jag inte har länge kvar. Min hälsning skulle vara sitt still i båten! Varför det? Det finns två saker som skapar en trygg framtid: Ett trovärdigt försvar och ett moraliskt övertag. Det finns bara en sak som kan hota detta, det är vår egen känsla av otrygghet. Vår båt är stark, men vi själva kan sätta den i gungning. 

Vi är idag starkt präglade av den 24 februari 2022. Rysslands angrepp på Ukraina, med all den otrygghet vi kan känna vid blotta tanken på detta väpnade angrepp. Det är nu dags för vår kollektiva tanke och känsla att kliva ett år framåt i tiden, till den 4 april 2023. Dagen då Finland och det demilitariserade Åland trädde in som fullvärdiga medlemmar i försvarsalliansen NATO.

Det här är en mycket positiv förändring för Ålands och Finlands säkerhet. Det finns nämligen ingen starkare säkerhet än NATOs artikel 5, den övertrumfar EU:s gemensamma säkerhetsgarantier, bilaterala försvarsavtal och - med all respekt - det svensk-finska samarbetet.

Att vi är tryggare än någonsin var ett av budskapen från President Niinistö vid riksmötets öppnande för två veckor sedan. Han sade ungefär så här:

”Jag vill påpeka att [Ålands ställning] är stabilare nu än kanske någonsin: en aggressionshandling gentemot Åland skulle vara en krigsförklaring mot Nato. Det är klart att landskapets situation ägnas särskild uppmärksamhet i Natos gemensamma försvarsplanering.”

Det påstås ibland felaktigt att Åland skulle vara en ”blank fläck” i Finlands försvar. Självklart är Åland inte det. Försvarsmakten har ett tydligt uppdrag att försvara också Åland, försvarsmakten har planer för detta. Det är nu hög tid att lita till vår egen kapacitet och de planerna – sitt still i båten.

Nå, men hur är det Ålands demilitarisering då, borde vi inte skrota den eller luckra upp den lite? Mitt korta svar på det är ”nej”. Mitt långa svar är att Ålands demilitarisering finns inskrivna i ett antal internationella fördrag som Finland slutit. Det höjs nu röster för att Finland borde skrota fredsfördraget från 1940 för att slippa konsulatet, säga upp Ålandskonventionen med alla signatärmakter. 

Detta vore enligt min mening sällsynt obegåvat.

Att säga upp hela 1940 års fördrag innebär rent praktiskt att Finland plötsligt står utan internationellt erkänd landsgräns. Att tappa både gräns och moraliskt övertag samtidigt är mycket dåligt.

Vi serverar dessutom Rysslands ledare moraliska argument på - silverbricka:

-        I väst är dom lika goda kålsupare som vi, inte heller dom bryr sig om internationella fördrag – det är makt som avgör, inte rätt.

-        Och där ser man hur militariserat Finland blev av att gå med i NATO, nu säger dom upp fredsfördragen på löpande band och militariserar Åland.  Det var ju det vi sade hela tiden.

Kunde man då inte säga upp en liten del av 1940 års fördrag då? Jo! Det kan man, men internationella fördrag funkar så här att du omgående öppnar upp för motparten att ha synpunkter om du vill ta bort en del av ett fördrag. Du öppnar också upp för att motparten kan tycka att hela fördraget måsta skrotas, för din lilla förändring omintetgör hela avtalet. Den som vill fördjupa sig i denna fråga kan läsa en förtjänstfull artikel av herrarna Koskenniemi och Scheinin i Helsingin Sanomat.

Vår riksdagsledamot svarade mycket klokt och jordnära på frågan om vi borde skrota demilitariseringen. Skrota demilitariseringen? Då vinner ju Putin.

Så, vad ska vi då göra med tanke på framtiden? Några tips på vägen kommer här. För det första igen: Sitt still i båten, dra ett djupt andetag. Vi kommer att få se en del provokationer under kommande år, det ligger i tiden att testa samhällena – försöka se om det går att hitta sprickor i världens lyckligaste land som kan göras större.  

Sen några konkreta råd till nästa finländska regering. Att ägna sig åt frågan om skrotande eller inskränkande av demilitariseringen kan bara FÖRSVAGA vår säkerhet. Så, vad förstärker då vår kollektiva säkerhet? Jo:

-         1) Lägg allt tillgängligt krut nu på att få Sverige med i NATO, Sveriges NATO-medlemsskap är en mycket viktig del av framtidens NATO-Finland och NATO-Åland.

-         2) Lägg återstoden av krutet på att bygga världens starkaste civila beredskap. Det finns just nu en stark vilja på Åland att bidra till vår gemensamma säkerhet, använd detta unika läge till att stärka säkerheten ytterligare tillsammans med de åländska myndigheterna, med respekt för internationella fördrag.

Jag kan inte nog betona vikten av respekt för internationella fördrag. När Finland 1939 stod ensamt mot en övermäktig angripare hade Finland ett moraliskt övertag, i form av att Finland hade hedrat sina internationella överenskommelser. Det var detta övertag som gjorde att Sovjetunionen kastades ut ur Nationernas Förbund, det var detta övertag som ledde till att västländerna började planera en räddningsexpedition som anses ha förkortat vinterkriget.

Så kom ihåg. Ett trovärdigt försvar. Hedra internationella överenskommelser. Och sitt still i båten.  

Tack för ordet.

550 gånger tack

Riksdagsvalet är över och jag är nöjd. Konkurrensen var stenhård, 14 medkandidater däribland en omåttligt populär, sittande riksdagsledamot. Men det gick bra: 550 ålänningar valde att lägga sin röst på mig, jag fick tredje mest kandidatröster och rösterna räckte till för att bli ersättare under mandatperioden 2023-2027 vilket också var målet. 

När jag studerade valresultatet lite närmare hittade jag några till glädjeämnen: Jag hör till de få kandidater som hade röstare i samtliga Ålands 16 kommuner (De andra var Mats, Nina och Marcus) och faktum är att valet gick så bra för mig och Sandra Listherby att listan "För Åland" hade vunnit också om man "plockat bort" någon av de tre kandidaterna på listan. 

Så det går inte att uttrycka det på nåt annat sätt än att det gick bra och jag är tacksam för det. Ödmjukt tacksam för det förtroende som ni nu har visat och jag kommer att vara startklar för riksdagen under 2023-2027, ifall det skulle behövas. 

550 gånger tack! 

En valhälsning

En valhälsning till dig som funderar på hur du ska rösta på söndag

 

Möt mig här

 - Imorgon lördag 11-12 på påskmarknaden med andra moderater.

- Imorgon lördag 13-14 på Maxinge.

Du kan också ringa mig på 040-596 2929 ifall du vill diskutera eller kontrollera nåt före du röstar. Du kan också ringa under söndagen, men då kommer jag inte att göra någon kampanj, av respekt för valfriden - bara svara i telefon.

Sist men inte minst: Rösta på söndag! Då är det du som bestämmer.

Stärk domstolsväsendet!

Stärk domstolsväsendet

I februari 2010 prickades Finland av Europeiska människorättsdomstolen för långa behandlingstider i landets domstolar. Den gången handlade ärendet om en tvist om försäljning av jordområden. I sin helhet tog processen åtta år och två månade!. Sedan 2010 har antal rättsfall stadigt ökat, antal brottsmål var 2010 17500, år 2021 var antal brottsmål uppe 26400. Enligt domarförbundet har inte bara antal ärenden ökat, också ärendens komplexitet har ökat. Allt oftare finns en internationell dimension och EU-rätt måste tillämpas.

De överlånga handläggningstiderna har flera negativa effekter för Finland, men den främsta handlar om vanlig mänsklig anständighet. Handläggningstiderna leder till att människor tappar tilltron till rättsstaten. Den leder till att barn tappar tilltron till hela vuxenvärlden. Och den leder till att Finland tappar dramatiskt i konkurrenskraft. Vi kan inte ha det så här. Det finns en till dimension: För att Finland – och Åland – ska vara attraktiva för etablering av t,ex, storskaliga energisatsningar, så går det inte att ha årslånga handläggningstider för besvär. Vi bör inte heller rucka på medborgarnas besvärsrätt, rätten att kunna besvära sig mot varje beslut och detaljplan. Då finns det bara en lösning: Mer resurser till domstolsväsendet.

Domstolsverket visar på denna punkt med hela handen: Domstolarna behöver permanent öka sin finansiering med 30 miljoner euro plus 8 miljoner euro för att ”beta av” köerna som uppstått under pandemin. Denna summa är en spottstyver sett i ett större sammanhang och sett till de utmaningar Finland kommer att ha med statsskulden.Som riksdagsledamot kommer jag att jobba för att Domstolsverket får 38 miljoner för att domstolsväsendet ska fungera normalt, på ett förtroendeingivande sätt. Med rimliga handläggningstider.

 

Wille Valve (MSÅ)

Riksdagskandidat

Vi hörs på radion!

Bild med bra kontakter: Samlingspartiets sommarmöte på Åland, här fiskeresa tillsammans med riksdagsledamöterna Antti Häkkänen och Pia Kauma

Under de kommande dagarna kommer du att kunna höra några av mina valbudskap på radiostationerna SteelFM, Mix Megapol och Rockklassiker.

Ifall du missat valbudskapen och vill höra dem ändå, så kan du lyssna på dem här! 

Rösta på Wille-1

Rösta på Wille-2

Tal om organdonation, Ålands krematorie- och minneslundsförenings möte den 18.3.2023.

Varmt välkomna,

Vem som helst, såväl gammal som ung kan insjukna i en sjukdom där en organtransplantation är enda möjliga behandlingen. Också nyfödda barn kan behöva transplantationer.

I Finland väntar idag 550 personer på ett nytt organ, och det råder ständig brist på organ för transplantation. Varje år avlider - tyvärr -  5–10 procent. 25-50 människor på grund av att man inte lyckades hitta något lämpligt organ i tid.

Transplantationsorganen kommer oftast från hjärndöda donatorer. Organen från en avliden person rädda upp till sex personers liv. Det finns för få organdonatorer. Lyckligtvis kan också friska och myndiga personer donera en njure till anhörig eller närstående.

Enlig finländsk lag är alla idag organdonatorer som inte uttryckligen motsätter sig donation. Detta system brukar kallas för ”opt out” ,det finns också i många andra länder och det har fördelar i form av fler organdonatorer och i form av betydligt mindre byråkrati för läkare och vårdpersonal.  

Två intressanta jämförelseobjekt är länderna Tyskland och Österrike – två länder med liknande kultur och ekonomisk utveckling men där Tyskland fortsätter tillämpa en opt-in-strategi och har en samtyckesprocent på 12%, medan Österrike tillämpar samma grundprincip som Finland, opt-out, och har en samtyckesprocent på 99,98%. För mig som politiker råder det ingen tvekan om vilket grundsystem som är att föredra för att rädda så många liv som möjligt. På Åland tillämpar vi i praktiken det finländska opt-out regelverket och från min horisont sett ser det ut att fungera så bra som det kan. På ÅHS’-sidan finns både god vilja och beredskap för att ta tillvara organ. Själva transplantationen äger dock rum utanför Åland.

Det finns förstås etiska frågeställningar som både läkare och lagstiftare möter. Dessa handlar t.ex. om tillgången på organ – att en hjärndöd patient kan donera organ anses nästan självklart, men hur är det med en hjärtdöd under vissa omständigheter? Den etiskt sätt ”enklaste” frågeställningen handlar om handel med organ, den fördöms av i princip alla internationella organisationer och läkarförbund. Det finns skäl att påminna om den sista delen av ordet organdonation – donation.

Jag vill avsluta dessa inledningsord med att konstatera att organdonation är en livsviktig fråga och jag vill tacka arrangörerna, Ålands krematorie- och minneslundsförening för initiativet och Rauli Lehtinen för hans envishet.

Tack.  

 

 

Vi stöder Wille!

Vi stöder Wille!

Vi undertecknade vill uttrycka vårt stöd för Wille Valves kandidatur i riksdagsvalet. Ministererfarenheten, goda EU-kontakter, uthållighet och förmåga att bygga långsiktiga relationer behövs. Han har gedigna språkkunskaper, en vilja att utveckla Ålands självstyrelse och försvara svenska språkets ställning.

 
Wille kommer att kunna inleda arbetet utan startsträcka och vår uppfattning är att han väl kommer att bevaka Ålands intressen i riksdagen.

Roger Jansson, Harriet Lindeman, Annette Holmberg-Jansson, Fredrik Karlström, Tage Silander, Mika Nordberg, Susanne Fagerström, Erik Schütten, John Hilander, Mia Schütten, Håkan Strömmer, Axel Gripenberg, Tony Salminen, Daja Rothberg, Tom Forsbom, Annika Eriksson, Tomas Boedeker, Anna-Lena Groos, Björn Geelnard, Eva Dahlén,  Kaj Dahlén, Ulrica Lindström och K-G Eriksson. 

Stärk jämställdheten!

 

Finland är tyvärr fortfarande det näst mest våldsamma landet i Europa för kvinnor. Var tredje kvinna i Finland har upplevt våld från sin nuvarande eller tidigare partner. Sittande regering förtjänar dock beröm för att ha lyft flera viktiga jämställdhetsfrågor på den politiska agendan, framför allt det könsrelaterade våldet mot kvinnor. Också reformen av sexualbrottslagstiftningen och skärpningen av besöksförbudslagstiftningen var steg i rätt riktning under mandatperioden. Det är viktigt att nästa regering har minst samma höga ambitionsnivå.

En fråga som uppmärksammats betydligt mindre handlar om ekonomisk jämställdhet. I Sverige har Pensionsmyndigheten infört ett smidigt sätt att, för den som vill, föra över pension till sin partner. Den som har lägre inkomst eller arbetar deltid en längre tid, riskerar att få en lägre pension. Den som tjänar mest kan då välja att föra över framtida pensionsrätt till den som riskerar att få en lägre pension. Du väljer själv under hur lång tid överföringen ska gälla och överföringen upphör automatiskt vid skilsmässa. Också i Finland borde det vara möjligt att dela lika på framtida, intjänad pension. Som riksdagsledamot kommer jag att jobba för att göra det möjligt. Jämställdhet är en fråga om frihet – frihet från förtryck, ekonomisk frihet och frihet är som bekant det bästa ting.

Wille Valve (MSÅ)

Riksdagskandidat.

Avskaffa arvsskatten

Arvsskatten så som den tillämpas idag upplevs ofta som djupt orättvis. För det första handlar det om att beskatta pengar som redan är beskattade många gånger om. Allt arbete inkomstbeskattas, all vinst beskattas med minst 30%.  Det är t.ex. inte ovanligt att ärva fast egendom, men inga pengar. Då tvingas den som ärver antingen att sälja egendomen eller ta lån för att kunna betala arvsskatten.

Arvsskattens allvarligaste samhällseffekt är dock på familje- och småföretags generationsväxling. Företag lägger ner sin verksamhet, avvecklas och flyttar utomlands på grund av arvsskatten. Nästa finländska regering måste föra en företagsvänlig politik, där avskaffandet av arvsskatt ingår.

I Sverige avskaffade en enhällig riksdag arvs- och gåvoskatten 2004. Svenska regeringen konstaterade då att ”Arvs- och gåvoskatten upplevs inte som rättvis”. Detta var anledningen till att hela riksdagen – från Vänsterpartiet till Moderaterna – ställde sig bakom regeringens förslag att ta bort arvs- och gåvoskatten.

Svenskt näringsliv konstaterade 14 år senare: ”Skatten bidrog med mindre än två promille av de totala skatteintäkterna men var ytterst komplicerad att hantera – både för skattebetalare och myndigheter” och ”Sedan arvs-, gåvo- och förmögenhetsskatterna avskaffats har Sverige återfått status som stabil hemvist för företagande och ägande.”

Ett avskaffande av arvsskatten sporrar inte bara Finlands BNP, det ger oss också ett rättvisare samhälle. Livsverk kan föras vidare och sporra också nästa generation till entreprenörsskap. Det ger stärker Finlands attraktionskraft, framtidstro, möjligheterna för våra företag att fortsätta utvecklas. Gör också Finland till en stabil hemvist för företagande och ägande.

En röst på kandidat nummer 8 kommer att vara en röst för att avskaffa arvsskatten.

Wille Valve (MSÅ)

Riksdagskandidat

Rädda Östersjön

I somras upplevde Åland både värme och rikliga algblomningar, vilket gjorde att det på många ställen var omöjligt att simma. Dessa återkommande algblomingar gör att Åland tappar i attraktionskraft, på lång sikt hotar det också turistföretagandet. Våra barn och barnbarn har rätt att få leka i friska vattendrag. Östersjöns vattenkvalitet är en fråga som jag som kommer att prioritera som riksdagsledamot.

Som ordförande för lagtingets delegation i Östersjökonferensen BSPC har det varit viktigt att se till att det i BSPC:s Östersjöresolution varje år funnits ett krav om att alla medlemsstater minskar på sina fosfor- och kväveutsläpp, denna målsättning har sedan blivit bindande för Östersjöstaternas regeringar som måste redovisa vilka åtgärder de vidtagit. I början var lagtingets delegation ensamma om att föreslå minskade fosfor- och kväveutsläpp som mål, på senare tid har vi börjat få stöd också från Tyskland. Finns det en vilja så finns det väg. 

I kommande finländska regeringsprogram måste ingå starka skrivningar om förbättrad vattenkvalitet genom minskning av näringsutsläppen. Dessa måste också följas upp med resurser och åtgärder i budget. En sak som påverkar algblomingen är givetvis värmen:  Vi behöver bromsa klimatförändringarna. Vi som ställer upp på listan ”För Åland” kommer att arbeta för Finland som klimatneutralt samhälle 2035. För att nå målet om klimatneutralt samhälle behöver vi nästa regering bästa möjliga förutsättningar för all fossilfri energiproduktion.

Till sist: Fler miljötoppmöten till Åland, kanske särskilt under den tid som algblomingen är som värst. Att se problemet med egna ögon gör intryck. Åland kommer att få möjligheten att stå värd för hela BSPC-konferensen år 2025 i augusti. Den som blir min efterträdare i Ålands BSPC-delegation får alltså både möjlighet att bli viceordförande för Östersjökonferensen under år 2024 och gott om möjligheter att invotera politiska arbetsgrupper till Åland.  Manegen är nu krattad för att än fler Östersjöparlamentariker ska få insikter i hur det står till med Östersjöns miljö.

Wille Valve (MSÅ) ,

Kandidat i riksdagsvalet

Ren energi i riksdagen!

I nästa regeringsprogram kommer att ingå ambitiösa mål för att stegvis göra Finland oberoende av elimport, därefter omvandla Finland till en exportör av ren, fossilfri energi. Detta är en stor möjlighet också för Åland, de vindkraftssatsningar som nu planeras kommer att göra Åland till storexportör av energi. Åland kommer alltså att kunna bidra till att stärka Finlands försörjningsberedskap, uppnå Finlands klimatmål och stärka företagens konkurrenskraft. För att vi ska kunna nå dit finns det några viktiga saker som behöver komma in i nästa regeringsprogram:

·       Fördela mer resurser till Justitieministeriet för att förkorta domstolarnas alltför långa handläggningstider. Medborgarnas besvärsrätt skall tryggas, men handläggningen av besvär måste kunna ske inom rimlig tid, det vinner alla på.

·       Ge energiproduktionen en stabil driftsmiljö genom att avskaffa administrativa överlappningar. Detta behöver knappast någon lagändring, det bör räcka med att ministerierna förtydligar riktlinjer.

·       Påminna om att storskaliga projekt för ren el bör uppmuntras med måttliga skatter och avgifter. Havsbaserade vindkraftsprojekt är kostnadsintensiva på grund av att det finns ett omfattande forskningsbehov.

Elen som produceras är bara råvaran. Av den kan man göra så mycket mer för att förflytta samhället framåt för att nå klimatmålen 2035 i alla sektorer. Gröna energikluster leder till nya företagsetableringar, innovation och arbetstillfällen: Grön tillväxt.

Den åländska energiproduktionen kommer att vara en av mina hjärtefrågor som åländsk riksdagsledamot, vi ska tillsammans skapa bästa möjliga förutsättningar för ren energiproduktion i Finland, så ock på Åland.

Wille Valve (MSÅ)

Riksdagskandidat

Gör självstyrelsen stark igen!

Självstyrelsen och ålänningarnas makt att råda över oss själva är bland det värdefullaste vi har. Det är svårt att föreställa sig att vi skulle ha samhällsservice som en egen polis eller ett eget BB utan självstyrelsen. Under pandemin visade självstyrelsen sin styrka, då Åland använde den beslutsmakt som fanns för att göra vardagen så uthärdlig som möjligt för medborgarna. Utan självstyrelsen hade också vår näringspolitik sett mycket annorlunda ut vi hade knappast haft en arbetslöshet på 4% eller så goda kommunikationer som vi har idag.  

Sedan Finlands grundlag antogs 2000 har Ålands lagting tappat beslutsmakt. Några exempel på detta beskrivs i boken Att sätta självstyrelsens gränser av Ida Jansson. Det tydligaste exemplet var då Högsta domstolen ansåg att lagtinget inte kan besluta om kommunal rösträtt, trots att lagtinget uttryckligen bestämmer om kommunala val enligt självstyrelselagen. Detta är i sak fel och kan upplevas som förvirrande för medborgarna. 

 

Att skapa en modern självstyrelselag är viktigt, men lika prioriterat är att täppa till fortsatt behörighetsläckage. Det behövs en precisering av grundlagens första kapitel (statsskickets grunder) som specifikt bör nämna den åländska lagstiftningsmakten, det måste vara tydligt att lagstiftningsmakten är delad – inte delegerad. Denna brist har också noterats av professorn i statsförfattningsrätt Antero Jyränki med anledning av att Finlands EU-medlemsskap fördes in i grundlagen 2011. EU-medlemsskapet innebär, precis som Ålands självstyrelse en inskränkning av grundlagens suveränitetsprincip. Genom självstyrelselagen har ju grundlagsstiftaren rent faktiskt begränsat sina lagstiftningsbefogenheter på Åland.   

 

Genom att lagstiftningsmakten uttryckligen nämns i grundlagens första kapitel blir självstyrelsens gränser skarpare och tydligare för medborgarna. Låt oss täta de läckor vi känner till när vi bygger självstyrelsens nya hus, annars lär det nya huset snabbt se ut som det gamla. 

 

Wille Valve (MSÅ)

Kandidat i riksdagsvalet på listan ”För Åland”

Företagarna först!

Företagarna är Ålands hjärta, det är företagen som bakar den ”kaka” som det offentliga Åland sen fördelar i form av välfärd. Ett starkt Åland har attraktionskraft, många företagare och låg arbetslöshet. Som riksdagsledamot kommer jag att sätta företagarna i främsta rummet: Vi måste ge åländska företagare fler möjligheter till internationalisering och stärka flygförbindelserna österut. Att få ordning på Finlands statsskuld och se till att det alltid lönar sig att arbeta är två andra viktiga förutsättningar för världens bästa företagarklimat.

En särskilt viktig uppgift är att göra skattegränsen så osynlig som möjligt. Det är i Finlands riksdag & regering som skattegränsen kan förenklas.  Redan 1997 framhöll riksdagens statsutskott att de reformer som skattegränsen för med sig bör genomföras så smidigt som möjligt. Mellan hösten 2021 och våren 2022 lyckades landskapsregeringen genomdriva en del förenklingar i en högnivåarbetsgrupp tillsammans med riksmyndigheterna. Mandattiden för den gruppen gick dock ut i mars 2022. Det är nu av största vikt att vi fortsätter hålla trycket uppe och det är därför riksdagsvalet är viktigt.

Nästa finländska regeringsprogram behöver innehålla skrivningar som förpliktar finansministeriet, tullen och skatteförvaltningen att sätta sig ner runt gemensamt bord med landskapsregeringen för att definiera var problemen finns och vilka lösningarna är. Vi måste arbeta oss tillbaka till det som var det uttryckliga målet: En så smidig skattegräns som möjligt.

Många åländska företag befinner sig just nu i ett svårt läge. De har varken råd eller tid med krångel som hämmar varuutbyte och försäljning. Vi behöver därför jobba bort fler hinder för att göra det möjligt för de åländska företagen att fortsätta växa. För mig som riksdagsledamot är en av de viktigaste uppgifterna att få rätsida på skattegränsen.

Wille Valve ,

Kandidat i riksdagsvalet på listan ”För Åland”

 

Källa: Uppnådda och föreslagna förenklingar vad gäller förtullning och skattegränshandeln, senast uppdaterat 4.4.2022.

https://www.regeringen.ax/nyheter/uppnadda-foreslagna-forenklingar-vad-galler-fortullning-skattegranshandeln

Jag ställer upp i riksdagsvalet

Först och främst: Tack för förtroendet för medlemmarna i Moderat Samling att bli partiets kandidat i riksdagsvalet 2023. Jag kommer att ställa upp på listan ”För Åland” tillsammans med Mats Löfström och Sandra Listherby. Listan är, som i tidigare val, ett samarbete mellan Moderat Samling för Åland, Åländsk center och Liberalerna.

Varför ställer jag då upp i riksdagsvalet? I första hand för Ålands företagare. Ibland får man intrycket att skattegränsen på nåt sätt skulle vara åländsk behörighet, men skatter och tullfrågor hör till riksdagen. I nästa mandatperiods regeringsprogram måste ingå en målsättning om att skattegränsen ska tillämpas så obyråkratiskt som möjligt. Det skulle ge ett tydligt rättesnöre för tullen och finansministeriet för hur regelverket ska tillämpas. Potentialen i åländska företag kan frigöras och finländska myndigheter kan börja ägna sig andra saker. Det är också viktigt att vara en ”vakthund” i riksdagen och se till att åländska företag inte går miste om möjligheter. En stor del av kampanjen kommer att gå ut på att möta åländska företagare och höra om de hinder som behöver undanröjas för att de åländska företagen ska kunna växa, ring mig på 040-596 2929 om du vill bjuda in mig.

Förutom företagen så kommer topp 3 att vara självstyrelsen och energifrågorna. Under kampanjen kommer jag att presentera förslag på hur självstyrelsen kunde stärkas under nästa mandatperiod. I riksdagen kommer jag att arbeta för bästa möjliga förutsättningar för fossilfri energiproduktion, i hela landet.

En av de största frågorna som Ålands näste riksdagsledamot kommer att möta handlar om statsskulden. I riksdagen kommer jag att arbeta för att begränsa Finlands skuldsättning, det behövs en bred överenskommelse mellan riksdagspartierna om det. Det finns tre områden jag vill lägga mer resurser på: Avskaffa arvsskatten till förmån för en överlåtelseskatt av svensk modell, riktade resurser till justitieministeriet för att förkorta domstolarnas överlånga behandlingstider och arbetet för en renare Östersjö. Under resans gång kommer jag att berätta mer om vilka initiativ som behövs och varför.

Så, varför är det värt att lägga sin röst på mig?

Sex års ministererfarenhet och Nordiska rådet gör att jag har goda nätverk i de finländska partierna och ministerierna. Skulle beteckna mig som en slitstark politiker som sätter en heder i att göra ett gott jobb.

Gör mig förstådd på svenska, finska engelska och ryska. Ibland något språk till. Finns det en Wille så finns det en väg.

Tack för din uppmärksamhet.

Om sak och person

En fråga som engagerat mycket på ÅHS är LOVe, ett webbaserat test för kunskap i läkemedelsbehandling. Testverktyget har kritiserats av många skäl, bl.a. på grund av bristfällig svenska i själva testet. Det är bra att frågan adresseras. Det finns inget som säger att vi måste ha just detta verktyg, det går att ändra. Och man måste fritt kunna kritisera saker som skaver.

Men denna bloggpost kommer inte att handla om LOVe (kommer en skild insändare om det), utan om något mycket mindre kärleksfullt.  

Det finns en sak som lämnat en obehaglig bismak, ett personligt drev mot hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD) . I en del kommentarer och postningar om LOVe dök det upp mindre smickrande text om "familjen XXXX" och "klanen XXXXXX". Under de senaste veckorna har jag sen mött påståenden om att hälso- och sjukvårdsdirektören anställt sin man, sin son och ägnat sig åt att handplocka ledningsgruppsmedlemmar. Det är så pass grova anklagelser att jag förstås har en skyldighet att sätta mig in i det och kolla upp om det stämmer. 

Kort version: Det stämmer inte. 

Längre version: Två familjemedlemmar till HSD jobbar sedan länge på IT-avdelningen. HSD har ingen som helst beslutsmakt över vem IT-chefen anställer, det skulle strida mot ÅHS' reglemente. Inte heller påståendena om handplockning tål nån närmare granskning, det är styrelsen som anställer alla medlemmar i ledningsgruppen. 

I min värld är det OK att kritisera dåliga beslut eller osund förvaltningskultur och jag är förstås tacksam för dem som hör av sig i förtroende. Också i min yrkesroll ingår att ställa HSD till svars. Det är nånting jag och styrelsen bör göra med jämna mellanrum och med möjligast gott omdöme.  

Men när det gäller familjen - allas familjer, inte bara HSD:s - så är det för mig som att en viss gräns passeras. Då måste det verkligen finnas torrt på fötterna och åtminstone grundläggande fakta behöver stämma. 

Åland är ett litet samhälle och det är inte ovanligt att hela familjer flyttar till Åland. Det finns arbetsplatser där familjemedlemmar jobbar i samma organisation. Det är inte alltid som familjemedlemmarna själva ens är bekväma med det eller tycker det är optimalt, men valmöjligheterna kanske inte alltid finns om man vill leva här med sin familj.

Som ö-nation har vi den extra svårigheten att vissa kompetenser är svåra att matcha. Det är inte alltid sagt att alla i familjen ens hittar ett jobb inom sin expertis. Därför är det "hemåt" om alla arbetsföra i en familj lyckas hitta ett jobb som de har färdigheter till och kan känna sig hemma. Familjen är för många en källa till kraft och trygghet, det värsta som finns kan vara när det förbyts i det motsatta.

Det är sånt som kan få vem som helst att tappa sugen och lämna vår ö-nation. Det i sin tur försvagar oss som arbetsgivare och det leder inte till att vi gör bättre rekryteringar. 

Viktigast av allt: Alla inom ÅHS har rätt att slippa drev och nerrivande skitsnack. Kritisera gärna sak, men låt bli den personliga sfären så långt det bara går.