När jag läste budgeten för 2008 fanns det en detalj som gjorde mig aningen besviken. På punkten om Utgifter för åländska studerande i Norden (46.17.05) står det även detta år:
"Av anslaget avses ca 25.000 euro för finansiering av utbildningskostnaderna för en studerande från Åland per år på den tvååriga utbildningen vid Red Cross United World College i Norge. Till utbildningen antas en studerande från Åland vartannat år."
Red Cross United World College är ett rödakorsgymnasium i Norge som grundades 1995. Gymnasiet har 200 elever och ungefär 80 olika nationaliteter. Åland var aktivt med från första början och vid öppningsfestligheterna 1995 närvarade representanter både från dåvarande landskapsregeringen och åländska Röda Korset. Åland räknas som ett eget land på gymnasiet. Utbildningen är studieförberedande och motsvarar de två sista åren på Ålands lycéum. Den som genomgått utbildningen får en I.B.-examen, som motsvarar en finländsk studentexamen.
Under åren 1995-2004 finansierade Ålands landskapsregering en ny åländsk studerande varje år, precis som Färöarnas och Grönlands hjemmestyren gjorde. Landskapsregeringen betalde ungefär 48.000 € för två åländska elever varje år. Elevernas familjer fick själva betala en summa på ungefär 2400 € per år för utbildningen.
Skrivningen i 2003 års budget såg ut så här:
"Anslaget används också vid betalning för två studerande vid United World College i Norge."
År 2004 började landskapsregeringen plötsligt sända endast en ny elev vart annat år. Jag skulle önska att Åland återigen började skicka en ny elev varje år, av följande orsaker:
- Det ger varje år möjligheten för en internationellt intresserad 17-årig ålänning att få en god gymnasieutbildning, skaffa sig ett världsomspännande nätverk av vänner över hela världen och lära sig umgås med andra kulturer.
- Åland är idag det enda Nordiska landet som skickar en ny elev endast vart annat år. Både Färöarnas och Grönlands hjemmestyren har ansett projektet så viktigt att de alltid finansierat minst en ny elev varje år - ibland till och med 4 elever under samma år. Det finns en del mycket fattiga områden som skickar en elev vart annat år (t.ex. Tjetjenien och Kuba), men detta är mer undantag än regel.
- Det finns 12 UWC-skolor runtom i världen med samma koncept. Röda korsgymnasiet i Norge är det enda Nordiska UWC-gymnasiet och det nordiska inslaget är starkt. Alla skolans 200 elever genomgår obligatorisk kurs i 'Nordic Studies', där de får lära sig om bland annat åländsk självstyrelse och demilitarisering. Ålands närvaro på just denna skola är således viktig.
- De åländska elever som varit på skolan har, efter avslutade studier, återvänt till Åland. Idag jobbar en på Crosskey, en är verksamhetsledare för Föreningen Norden på Åland och en jobbar på Ålandsbanken. Två är politiskt aktiva - en liberal och en Fs:are. Detta är anmärkningsvärt om man jämför med eleverna från Färöarna: nästan ingen har återvänt efter att ha gått i RCNUWC.
- 1995-2003 betalade Åland ungefär 48.000 € per år för två åländska elever vid RCNUWC. Denna summa användes inte bara till de åländska elevernas studier, mat och logi, utan också i förlängningen till att finansiera mindre bemedlade elevers studier (t.ex. från Rwanda). Den svenska regeringen har av denna orsak tidigare betraktat utbetalningarna till Red Cross Nordic United World College som ett slags bistånd (snart kommer det dock att höra till utbildningsdepartementet). Man kunde med fördel använda PAF-medel för ändamålet.
- De åländska elever som varit på skolan har genomgående fått beröm för sina studiefärdigheter, särskilt från skolans svensklärare.
- ...och slutligen - det är för en GOD SAK. Det är en skola som grundats i samarbete med Norges Röda Kors. Norska Röda korset konstaterade i en rapport förra året att man är nöjd med hur samarbetet med skolan har förlöpt och att man kommer att fortsätta med det.
Jag hoppas på en tilläggsbudget med texten:
"Av anslaget avses ca 50.000 euro för finansiering av utbildningskostnaderna för två studerande från Åland per år på den tvååriga utbildningen vid Red Cross United World College i Norge. Till utbildningen antas en ny studerande från Åland varje år."
Under 2007-2009 studerar Hanna Malmberg från Enklinge vid RCNUWC.
Jag hoppas att Åland kommer att kunna skicka en elev också för 2008-2010.
lördag 27 oktober 2007
FS, Härskarpartiet
Rubrikvalet lockar säkert en och annan politisk meningsmotståndare till skratt, om man betänker resultaten från lagtingsvalet. Men om man tittar på resultaten från kommunalvalen tonar en annan bild fram. Fs höll ställningarna i både Jomala och Lemland. I Mariehamn seglade Fs upp som valvinnare, största parti och trolig övertagare av ordförandeklubban.
Jämför man röstetalen i valen kan man konstatera att ca 1400 röstade på en Fs:are i lagtingsvalet, medan över 2000 lade sin röst på en Fs:are i kommunalvalen. Det finns alltså en stor grupp väljare där ute som valde att ge sitt förtroende till Fs i kommunalvalet, men inte i lagtingsvalet. Varför blev det så? Här har vi Fs:are någonting att fundera på fram tills nästa val.
Jämför man röstetalen i valen kan man konstatera att ca 1400 röstade på en Fs:are i lagtingsvalet, medan över 2000 lade sin röst på en Fs:are i kommunalvalen. Det finns alltså en stor grupp väljare där ute som valde att ge sitt förtroende till Fs i kommunalvalet, men inte i lagtingsvalet. Varför blev det så? Här har vi Fs:are någonting att fundera på fram tills nästa val.
Kommunalvalsresultat!
Nu har jag fått de slutgiltiga kommunalvalsresultaten från Jomala. Byråsekreterare Margaretha Henriksson skickade ett mejl om att jag blivit förste ersättare för FS i Jomala - brev och kungörelse är på kommande. Här är resultaten för FS:
Antal röster
72 Jansson Dennis (fs)
65 Strand Jörgen (fs)
50 Jansson Christian (fs)
30 Valve Wille (fs)
28 Skogberg Sture (fs)
20 Geelnard Björn (fs)
12 Lundberg Fredrik (fs)
8 Andersson Carina (fs)
5 Henriksson Catharina (fs)
5 Nikula Ninna (fs)
Sammanlagt: 295
Dennis, Jörgen och Christian kom alltså in i fullmäktige och jag blev med 30 röster förste ersättare för FS i Jomala. FS höll ställningarna och är röstmässigt tredje största partiet, efter Centern och Liberalerna.
Jag får bocka och tacka för Jomalabornas förtroende. Det här innebär att jag i praktiken kommer att ha en del att göra inom Jomala kommun framöver - det räcker med att någon av Dennis, Jörgen eller Christian hamnar i styrelsen, så sitter jag plötsligt i fullmäktige. Socialdemokraternas valresultat förtjänar en liten extrakommentar.
Antal röster
149 Aaltonen Carina (s)
19 Lindholm Birger (s)
18 Höglund Leif (s)
16 Eriksson Jessica (s)
12 Sjölund Anne (s)
11 Nyberg Kjell (s)
8 Ålund Sophia (s)
[ + 8 kandidater till]
Här kan man notera att socialdemokraterna, utan Carina Aaltonens röster, skulle ha haft ungefär lika många röster som Framtidslistan och högst en plats, i jämförelse med dagens tre platser.
Antal röster
72 Jansson Dennis (fs)
65 Strand Jörgen (fs)
50 Jansson Christian (fs)
30 Valve Wille (fs)
28 Skogberg Sture (fs)
20 Geelnard Björn (fs)
12 Lundberg Fredrik (fs)
8 Andersson Carina (fs)
5 Henriksson Catharina (fs)
5 Nikula Ninna (fs)
Sammanlagt: 295
Dennis, Jörgen och Christian kom alltså in i fullmäktige och jag blev med 30 röster förste ersättare för FS i Jomala. FS höll ställningarna och är röstmässigt tredje största partiet, efter Centern och Liberalerna.
Jag får bocka och tacka för Jomalabornas förtroende. Det här innebär att jag i praktiken kommer att ha en del att göra inom Jomala kommun framöver - det räcker med att någon av Dennis, Jörgen eller Christian hamnar i styrelsen, så sitter jag plötsligt i fullmäktige. Socialdemokraternas valresultat förtjänar en liten extrakommentar.
Antal röster
149 Aaltonen Carina (s)
19 Lindholm Birger (s)
18 Höglund Leif (s)
16 Eriksson Jessica (s)
12 Sjölund Anne (s)
11 Nyberg Kjell (s)
8 Ålund Sophia (s)
[ + 8 kandidater till]
Här kan man notera att socialdemokraterna, utan Carina Aaltonens röster, skulle ha haft ungefär lika många röster som Framtidslistan och högst en plats, i jämförelse med dagens tre platser.
Specialdefekter
Gårdagens Sibeliuskonsert hade lite fler specialeffekter än vad vi räknat med - strömmen gick, brandalarmet gick igång, brandkåren kom och vi fick utrymma kyrkan mitt under konserten. Ännu när strömmen gick såg det ut som en planerad effekt, avsedd att ge violinsolot lite extra pondus, men när brandalarmet gick igång började det bli svårt att låtsas som att det var en del av programmet. Vår dirigent Caj-Gustav fick verkligen visa att han är improvisationernas mästare - alla sånger framfördes som planerat, även om publikens led mot slutet hade tunnats ut något.
I början av konserten var nämligen kyrkan fullsatt (!), men mot slutet, efter alla prövningar, var bara hälften kvar. De andra i Mariehamns Kvartetten skröt om att det minsann alltid brukar hända grejer när MK ska uppträda - ta bara rökmaskinen som satte igång brandalarmet i Stadshuset, och så vidare...
I början av konserten var nämligen kyrkan fullsatt (!), men mot slutet, efter alla prövningar, var bara hälften kvar. De andra i Mariehamns Kvartetten skröt om att det minsann alltid brukar hända grejer när MK ska uppträda - ta bara rökmaskinen som satte igång brandalarmet i Stadshuset, och så vidare...
torsdag 25 oktober 2007
Sibeliuskonsert 19:00 Mariehamns kyrka
Kommunalvalsresultaten från Jomala dröjer ännu, men som tur är finns det också annat i livet att göra.
I morgon, fredagen den 26.10 kl. 19:00 deltar vi i Mariehamns Kvartetten i en Sibeliuskonsert i Mariehamns kyrka:
konsert, servering och UNICEF-kort för 13,00 €
Konserten anordnas till förmån för UNICEF.
Medverkande är: Annika Sjölund, sopran
Andreas Nyberg, violin
Fabian Dahlström, presentation
Mariehamns Kvartetten
och dirigent Kaj-Gustav Sandholm.
Om du vill komma i rätt stämning innan konserten, läs nedanstående dikt:
Finlandia kom till när seklet grydde.
Sibelius är full av skaparnit!
Nationen föds, men symfonier brydde
hans sinne, hugget ur ett block granit
Nu kan vi se vad hans musik betydde.
Ibland är klangen mörk - mer svart än vit
är svanen i hans Lemminkäinensvit,
liksom den långa tystnad dit han flydde.
Den sista symfonin fick nummer sju,
men den han aldrig skrev skall inte dömas.
Vi minns den ton som lever här och nu.
Hans violinskonsert skall aldrig glömmas.
Det är musik vi ännu gör till vår,
fast han har varit död i femtio år.
(Evander)
I morgon, fredagen den 26.10 kl. 19:00 deltar vi i Mariehamns Kvartetten i en Sibeliuskonsert i Mariehamns kyrka:
konsert, servering och UNICEF-kort för 13,00 €
Konserten anordnas till förmån för UNICEF.
Medverkande är: Annika Sjölund, sopran
Andreas Nyberg, violin
Fabian Dahlström, presentation
Mariehamns Kvartetten
och dirigent Kaj-Gustav Sandholm.
Om du vill komma i rätt stämning innan konserten, läs nedanstående dikt:
Finlandia kom till när seklet grydde.
Sibelius är full av skaparnit!
Nationen föds, men symfonier brydde
hans sinne, hugget ur ett block granit
Nu kan vi se vad hans musik betydde.
Ibland är klangen mörk - mer svart än vit
är svanen i hans Lemminkäinensvit,
liksom den långa tystnad dit han flydde.
Den sista symfonin fick nummer sju,
men den han aldrig skrev skall inte dömas.
Vi minns den ton som lever här och nu.
Hans violinskonsert skall aldrig glömmas.
Det är musik vi ännu gör till vår,
fast han har varit död i femtio år.
(Evander)
måndag 22 oktober 2007
TACK!
Jag fick 31 röster i lagtingsvalet - inte illa för att vara första gången. Hur det gick i Jomalavalet vet vi först imorgon.
Jag vill rikta ett varmt TACK till:
-alla de 31 väljare som gav mig förtroendet i lagtingsvalet.
-alla mina fantastiska arbetskompisar som var och en på sitt speciella sätt stött mig under kampanjandet.
-Till Lillan och alla andra Fs:are som lagt ner sin själ och fritid för det gemensamma kampanjander. Ni är guld värda.
-min familj och mina vänner för alla kreativa idéer, hjälp och förståelse, i med- och motgång.
-min bror som av egen fri vilja tejpade kandidatnummer 22 på sin bil. Det känns stort ;)
Så vad händer nu? Jag kommer att kavla upp ärmarna och fortsätta att vara aktiv inom Fs - ända fram tills nästa val. Det känns som att jag har någonting att tillföra och det verkar finnas 31 röster till där ute som tycker likadant.
Det förpliktar och sporrar.
Alla Fs:are som läser detta inlägg vill jag påminna om vad som står på vårt plakat utanför Sittkoffs: VI BLICKAR MOT FRAMTIDEN!
Jag vill rikta ett varmt TACK till:
-alla de 31 väljare som gav mig förtroendet i lagtingsvalet.
-alla mina fantastiska arbetskompisar som var och en på sitt speciella sätt stött mig under kampanjandet.
-Till Lillan och alla andra Fs:are som lagt ner sin själ och fritid för det gemensamma kampanjander. Ni är guld värda.
-min familj och mina vänner för alla kreativa idéer, hjälp och förståelse, i med- och motgång.
-min bror som av egen fri vilja tejpade kandidatnummer 22 på sin bil. Det känns stort ;)
Så vad händer nu? Jag kommer att kavla upp ärmarna och fortsätta att vara aktiv inom Fs - ända fram tills nästa val. Det känns som att jag har någonting att tillföra och det verkar finnas 31 röster till där ute som tycker likadant.
Det förpliktar och sporrar.
Alla Fs:are som läser detta inlägg vill jag påminna om vad som står på vårt plakat utanför Sittkoffs: VI BLICKAR MOT FRAMTIDEN!
söndag 21 oktober 2007
Tankar vid Arken och kyrkan
I natt var det väckning 02:00, på med FS-jackan och ut till Arken med fyra tappra FS-lagtingskandidater. Uppdrag: dela ut hembakta bullar och mjölk åt det hemåtvändande nattfolket.
Bullarna och mjölken var en stor hit. Särskilt minns jag en kille med rätt grym uppsyn som kom ut ur Arken. Hans ansikte sprack upp i ett stort och brett, pojkaktigt leende när han i sin hand fick en bulle som bakats av omsorgsminister Harriet Lindeman (Fs).
De som säger att inget vettigt kommer ur onyktras munnar får nog tänka om lite. Sällan har jag hört så många politiska djupsinnigheter som i detta sällskap. Eller vad sägs om;
- "Försöker ni påverka oss som redan e påverkade o därför lättpåverkade"
- "Är det här våra skattpengar som kommer tillbaka som bullar nu?" (Svar: Nej - det var 100% frivilligt partiarbete)
- "Varför får inte jag åka gratis taxi när en del får åka gratis buss?" (Svar: Mycket bra fråga. Det undrar vi inom FS också)
En av dörrvakterna var grymt imponerad och konstaterade "Fatta vilka legender ni är som kommer me bulla o mjölk klockan 4 på natten..!"
Idag på förmiddagen besökte jag för första gången på länge Jomala kyrka, där det var barngudstjänst. Efter kyrkobesöket började jag fundera på hur vårt val nästan upphöjts till någon slags religiös högtid. Jag menar, det har skrivits hur många tidningsledare som helst om valet, där demokratin upphöjts till ett absolut och okränkbart värde, nästan heligt. Samtidigt har vi karnevalsstämning på stan med musik, olika färgade jackor, lustiga hattar och frikostigt utdelande av presenter till höger och vänster. Håll med om att det börjar bli lite spooky när Camilla Gunell (s) på sin blogg skriver att det är "två dagar kvar till dopparedagen" och Nina Fellman utlyser "valfrid" i Nya Åland... ;)
Det är nu fem timmar röstetid kvar. Det är nu det avgörs vilka det är som kommer att leda Åland i fyra år till. Det känns stort.
Bullarna och mjölken var en stor hit. Särskilt minns jag en kille med rätt grym uppsyn som kom ut ur Arken. Hans ansikte sprack upp i ett stort och brett, pojkaktigt leende när han i sin hand fick en bulle som bakats av omsorgsminister Harriet Lindeman (Fs).
De som säger att inget vettigt kommer ur onyktras munnar får nog tänka om lite. Sällan har jag hört så många politiska djupsinnigheter som i detta sällskap. Eller vad sägs om;
- "Försöker ni påverka oss som redan e påverkade o därför lättpåverkade"
- "Är det här våra skattpengar som kommer tillbaka som bullar nu?" (Svar: Nej - det var 100% frivilligt partiarbete)
- "Varför får inte jag åka gratis taxi när en del får åka gratis buss?" (Svar: Mycket bra fråga. Det undrar vi inom FS också)
En av dörrvakterna var grymt imponerad och konstaterade "Fatta vilka legender ni är som kommer me bulla o mjölk klockan 4 på natten..!"
Idag på förmiddagen besökte jag för första gången på länge Jomala kyrka, där det var barngudstjänst. Efter kyrkobesöket började jag fundera på hur vårt val nästan upphöjts till någon slags religiös högtid. Jag menar, det har skrivits hur många tidningsledare som helst om valet, där demokratin upphöjts till ett absolut och okränkbart värde, nästan heligt. Samtidigt har vi karnevalsstämning på stan med musik, olika färgade jackor, lustiga hattar och frikostigt utdelande av presenter till höger och vänster. Håll med om att det börjar bli lite spooky när Camilla Gunell (s) på sin blogg skriver att det är "två dagar kvar till dopparedagen" och Nina Fellman utlyser "valfrid" i Nya Åland... ;)
Det är nu fem timmar röstetid kvar. Det är nu det avgörs vilka det är som kommer att leda Åland i fyra år till. Det känns stort.
lördag 20 oktober 2007
Nr. 22 - ett gott val
Jag hoppas att ni som läser denna blogg kommer att ha röstat på söndag. Jag hoppas då att ni har gjort ett gott val.
Det här är mitt sista inlägg före valdagen, så jag vill sammanfatta varför jag tror att jag är ett bra val:
Jag bryr mig, tar reda på och lyssnar. Jag känner att jag har har en hel del att ge vårt landskap och jag är beredd att hårt arbeta och samarbeta för de frågor som jag tagit upp under denna valrörelse:
- Möjlighet för alla Ålands gymnasiestuderande att läsa fördjupade ämnen också på andra åländska gymnasier.
- Ett rättvist studiestöd, snäppet bättre än i riket.
- Ett totalförbud mot utsläpp av latrin i Östersjön
- Ökad användning av miljöbilar.
- En långsiktigt hållbar och värdig äldreomsorg på Åland.
- En väl fungerande drogpolitik.
- Införande av barnomsorgspeng för ökad valfrihet inom barnomsorgen.
- Övertagande av beskattningen från riket, gärna i två steg.
Jag tror att hela lagtinget skulle må bra av att få in lite yngre människor som tänker i nyare banor. Jag hoppas att jag får ditt förtroende i valet. Jag ska förvalta det väl.
Ha en skön helg!
Wille Valve
Det här är mitt sista inlägg före valdagen, så jag vill sammanfatta varför jag tror att jag är ett bra val:
Jag bryr mig, tar reda på och lyssnar. Jag känner att jag har har en hel del att ge vårt landskap och jag är beredd att hårt arbeta och samarbeta för de frågor som jag tagit upp under denna valrörelse:
- Möjlighet för alla Ålands gymnasiestuderande att läsa fördjupade ämnen också på andra åländska gymnasier.
- Ett rättvist studiestöd, snäppet bättre än i riket.
- Ett totalförbud mot utsläpp av latrin i Östersjön
- Ökad användning av miljöbilar.
- En långsiktigt hållbar och värdig äldreomsorg på Åland.
- En väl fungerande drogpolitik.
- Införande av barnomsorgspeng för ökad valfrihet inom barnomsorgen.
- Övertagande av beskattningen från riket, gärna i två steg.
Jag tror att hela lagtinget skulle må bra av att få in lite yngre människor som tänker i nyare banor. Jag hoppas att jag får ditt förtroende i valet. Jag ska förvalta det väl.
Ha en skön helg!
Wille Valve
fredag 19 oktober 2007
Medis & MISE
En sak som diskuterades förvånansvärt lite under kommunalvalsdebatten igår var Medis och MISE.
Jag ska kort berätta om vad jag tycker om dessa två åländska samhällsfenomen:
Medis - i landskapets regi
Medis behöver en nyordning. Kommunerna, som idag samarbetar om Medis, har grävt ner sig i sina skyttegravar och skyller på varandra. Jag vill se ett Medis som är öppet för hela den åländska befolkningen, på lika villkor för alla - samma pris för kursen, oberoende av i vilken kommun du bor och god geografisk spridning på kurserna. Medis fungerar inte bra när inte alla ålänningar inte kan stilla sin bildningshunger, instrumentspelande barn stängs ute från sina träningar, en Sundsbo kan få ett nekande besked bara för att han/hon är från Sund. Vad gäller Medis avgifter, så är det rimligt att det kostar lite, eftersom det är en investering i dig själv - men kostnaden ska hållas på en rimlig nivå.
MISE - kvar hos kommunerna.
Jag tycker inte att MISE ska finnas i landskapets regi. MISEs verksamhet ska helst finnas så nära kommunerna som möjligt. På senare tid har det dessutom kommit positiva signaler från de politiker som arbetar med MISE, om att förändringar i prissättningen av avfall är på gång - prissättning enligt hur mycket avfall som produceras. Sophanteringen är någonting som i första hand kommunerna ska sköta, inte en minister i Ålands landskapsregering - däremot ska vi självklart fortsätta att aktivt ställa krav på MISE så att vi får det att fungera så bra som möjligt.
Jag ska kort berätta om vad jag tycker om dessa två åländska samhällsfenomen:
Medis - i landskapets regi
Medis behöver en nyordning. Kommunerna, som idag samarbetar om Medis, har grävt ner sig i sina skyttegravar och skyller på varandra. Jag vill se ett Medis som är öppet för hela den åländska befolkningen, på lika villkor för alla - samma pris för kursen, oberoende av i vilken kommun du bor och god geografisk spridning på kurserna. Medis fungerar inte bra när inte alla ålänningar inte kan stilla sin bildningshunger, instrumentspelande barn stängs ute från sina träningar, en Sundsbo kan få ett nekande besked bara för att han/hon är från Sund. Vad gäller Medis avgifter, så är det rimligt att det kostar lite, eftersom det är en investering i dig själv - men kostnaden ska hållas på en rimlig nivå.
MISE - kvar hos kommunerna.
Jag tycker inte att MISE ska finnas i landskapets regi. MISEs verksamhet ska helst finnas så nära kommunerna som möjligt. På senare tid har det dessutom kommit positiva signaler från de politiker som arbetar med MISE, om att förändringar i prissättningen av avfall är på gång - prissättning enligt hur mycket avfall som produceras. Sophanteringen är någonting som i första hand kommunerna ska sköta, inte en minister i Ålands landskapsregering - däremot ska vi självklart fortsätta att aktivt ställa krav på MISE så att vi får det att fungera så bra som möjligt.
Valspurten igång!
Nu är valspurten definitivt igång.
Under kvällen kommer jag, Sture Skogberg och Jörgen Strand att vara vid Sparhallen, besvara frågor och, givetvis, prata politik. Imorgon är det Sittkoffs, stan och några lite mer överraskande ställen också.
Det ska vara kul att välja!
Under kvällen kommer jag, Sture Skogberg och Jörgen Strand att vara vid Sparhallen, besvara frågor och, givetvis, prata politik. Imorgon är det Sittkoffs, stan och några lite mer överraskande ställen också.
Det ska vara kul att välja!
Ännu mer TV - SVT
På vägen in på jobbet blev jag hejdad av SVT som gör ett inlägg till Rapport i kväll - om Åland. De undrade mest om vad vi riktigt tycker om hemspråksundervisning och om det "språkliga trycket". Syftet med utfrågningen verkade närmast vara förberedande - kameran var inte påslagen ännu. Det lär med andra ord komma ett ganska intressant inslag om Åland ikväll 20:30.
torsdag 18 oktober 2007
Bra unga FS:are i Mariehamn
Igår vid Sparhallen kom frågan upp om det finns några bra kandidater att rösta på i stan. Om jag skulle ha rösträtt i Mariehamn, så skulle jag troligen ha lagt min röst på någon av FS' unga kandidater. FS har i år en otroligt stark lista med många bra unga kandidater i Mariehamns stadsfullmäktigeval. Bara för att ge några exempel:
- Johan Karlsson, kandidat 562 i Mariehamn. Engagerar sig för att alla Mariehamns unga ska få meningsfull sysselsättning på fritiden. Johans presentationssida
- Victoria Sundberg, kandidat 573 i Mariehamn. Frisinnad Samverkans vicordförande. Alltid påläst och med bred kännedom om de flesta politikområden. Victorias blogg
- Petri Carlson, kandidat 549 i Mariehamn. Har ett starkt engagemang för miljöbilar och flera förslag på hur vi ska få igång miljövänlig trafik på Åland. En av få åländska politiker som lyft upp faktumet att Mariehamns stad idag dras med en skuld på häpnadsväckande 30 miljoner euro och att vi kanske borde göra någonting åt det. Petris blogg
Rösta in en ung FS:are och sänk medelåldern i stadsfullmäktige!
P.S: Jag är uppriktigt sagt lite förvånad över att varken Ålandstidningen, Nya Åland eller Radio Åland tagit upp Mariehamns stads ofantliga skuld under valrörelsen...
- Johan Karlsson, kandidat 562 i Mariehamn. Engagerar sig för att alla Mariehamns unga ska få meningsfull sysselsättning på fritiden. Johans presentationssida
- Victoria Sundberg, kandidat 573 i Mariehamn. Frisinnad Samverkans vicordförande. Alltid påläst och med bred kännedom om de flesta politikområden. Victorias blogg
- Petri Carlson, kandidat 549 i Mariehamn. Har ett starkt engagemang för miljöbilar och flera förslag på hur vi ska få igång miljövänlig trafik på Åland. En av få åländska politiker som lyft upp faktumet att Mariehamns stad idag dras med en skuld på häpnadsväckande 30 miljoner euro och att vi kanske borde göra någonting åt det. Petris blogg
Rösta in en ung FS:are och sänk medelåldern i stadsfullmäktige!
P.S: Jag är uppriktigt sagt lite förvånad över att varken Ålandstidningen, Nya Åland eller Radio Åland tagit upp Mariehamns stads ofantliga skuld under valrörelsen...
onsdag 17 oktober 2007
TV-debatt på fredag
På fredag blir det TV-debatt i stadshuset. Debatten kommer som utgångspunkt att handla om kommunalvalet, men ramarna är tämligen fria, så vi kommer att prata en hel del landskapsangelägenheter också.
Temat är "Såta vänner - goda grannar?" och fem till sex politiker vardera från Mariehamn, Jomala och Lemland kommer att delta. Jag representerar Fs i Jomala. Programmet går ut i etern på fredagen den 19 oktober klockan 20.00 över Smedsböle, MCA, IPTV och de största antennföreningarna. Debatten repriseras flera gånger under lördagen 20 oktober, dock inte över Smedsböle.
Temat är "Såta vänner - goda grannar?" och fem till sex politiker vardera från Mariehamn, Jomala och Lemland kommer att delta. Jag representerar Fs i Jomala. Programmet går ut i etern på fredagen den 19 oktober klockan 20.00 över Smedsböle, MCA, IPTV och de största antennföreningarna. Debatten repriseras flera gånger under lördagen 20 oktober, dock inte över Smedsböle.
Åländsk skattebehörighet
I dagens Tidningen Åland talas det om att landshövding Lindbäck "kastar in ännu en brandfackla i valdebatten" och konstaterar att "Åland är tärande". Det kan finnas anledning att ge en liten kommentar till detta.
För det första är Turunen-rapporten som modell inte helt oomstridd. För det andra har variationerna från år till år varit stora - om vi skulle tillämpa Turunen-modellen över lång tid skulle vi se att Åland en del år också varit "närande". För det tredje är klumpsumman i år exceptionellt stor, eftersom finska staten sålt en massa statliga bolag, varvid Åland alltid får sin del av det influtna kapitalet.
Anledningen till att vi i FS vill ta över beskattningen har främst att göra med att dagens finländska beskattningssystem inte riktigt är anpassat för den åländska verkligheten som domineras av sjöfart, småföretagande och tjänstesektor. Med egen beskattningsbehörighet skulle vi kunna beskatta på ett sätt som bättre är anpassat till åländska förhållanden, utveckla näringslivet och därmed bredda skattebasen.
För min del väntar jag på att få höra mer om ÅSUB:s simuleringar och vad de har att säga om ett åländskt skatteövertagande. Naturligtvis ska vi inte ta över beskattningen om alla utredningar vi gör pekar på att det är en dålig idé. Rätten till beskattning är dock mer regel än undantag bland autonomier i Europa, och vad gäller dagens åländska beskattningsrätt, har riksdagsman Gunnar Jansson (lib) på ett träffande sätt beskrivit den som mera teoretisk än reell eftersom den "kan tillämpas bara utöver alla andra skatter och avgifter som andra för på oss".
För det första är Turunen-rapporten som modell inte helt oomstridd. För det andra har variationerna från år till år varit stora - om vi skulle tillämpa Turunen-modellen över lång tid skulle vi se att Åland en del år också varit "närande". För det tredje är klumpsumman i år exceptionellt stor, eftersom finska staten sålt en massa statliga bolag, varvid Åland alltid får sin del av det influtna kapitalet.
Anledningen till att vi i FS vill ta över beskattningen har främst att göra med att dagens finländska beskattningssystem inte riktigt är anpassat för den åländska verkligheten som domineras av sjöfart, småföretagande och tjänstesektor. Med egen beskattningsbehörighet skulle vi kunna beskatta på ett sätt som bättre är anpassat till åländska förhållanden, utveckla näringslivet och därmed bredda skattebasen.
För min del väntar jag på att få höra mer om ÅSUB:s simuleringar och vad de har att säga om ett åländskt skatteövertagande. Naturligtvis ska vi inte ta över beskattningen om alla utredningar vi gör pekar på att det är en dålig idé. Rätten till beskattning är dock mer regel än undantag bland autonomier i Europa, och vad gäller dagens åländska beskattningsrätt, har riksdagsman Gunnar Jansson (lib) på ett träffande sätt beskrivit den som mera teoretisk än reell eftersom den "kan tillämpas bara utöver alla andra skatter och avgifter som andra för på oss".
tisdag 16 oktober 2007
Fs goes Sparhallen!
I morgon, onsdag, från 18:30 och framåt kommer ett gäng Fs:are från Jomala och Mariehamn att dra en liten kampanj vid Sparhallen, så hjärtligt välkomna att ställa kluriga frågor - både om kommunalvalet och lagtingsvalet.
Äldreomsorgsdebatten i lagtinget
Gårdagens debatt om äldreomsorg var antagligen en av valets bästa debatter. Intressant nog var de flesta lagtingspartier mycket eniga om vad som är problemet (pensionärer under fattigdomsgränsen) och vad som kan vara lösningen (särskilt utkomststöd eller annan lösning som inte påverkar beskattningen).
Jag fastnade för en sak som May Flodin sa: "Den som inte själv har varit gammal och haft krämpor har svårt att förstå det själv hur det är". Jag kan tro henne. Jag har en nackskada från en 10 år gammal cykelolycka som gör att nacken krånglar ibland... om jag tar det gånger tio och sprider ut det överallt i kroppen, så är jag troligen fortfarande inte i närheten av hur det är att bli gammal och få krämpor
En sak som stärkt min empati för långtidssjuka är att jag har en släkting som blivit allvarligt sjuk. Jag har följt systemet under en längre tid och konstaterat att man blir bra omhändertagen på Åland, köerna är korta och personalen effektiv. MEN varje förändring i och/eller brist på personal, vårdresurser eller apparatur gör vårdsystemet sårbart och att patienten känner sig utsatt.
Jag har sett att det finns en del att förbättra i vår vård, inte minst vad gäller byråkrati, vilket också togs upp på äldreomsorgsdebatten.
Jag fastnade för en sak som May Flodin sa: "Den som inte själv har varit gammal och haft krämpor har svårt att förstå det själv hur det är". Jag kan tro henne. Jag har en nackskada från en 10 år gammal cykelolycka som gör att nacken krånglar ibland... om jag tar det gånger tio och sprider ut det överallt i kroppen, så är jag troligen fortfarande inte i närheten av hur det är att bli gammal och få krämpor
En sak som stärkt min empati för långtidssjuka är att jag har en släkting som blivit allvarligt sjuk. Jag har följt systemet under en längre tid och konstaterat att man blir bra omhändertagen på Åland, köerna är korta och personalen effektiv. MEN varje förändring i och/eller brist på personal, vårdresurser eller apparatur gör vårdsystemet sårbart och att patienten känner sig utsatt.
Jag har sett att det finns en del att förbättra i vår vård, inte minst vad gäller byråkrati, vilket också togs upp på äldreomsorgsdebatten.
Rättelse om Fs och promillegräns
Det var några elever på Yrkesskolan som blev förvånade när jag i gårdagens valutfrågning sa att majoriteten i Fs tycker att nuvarande promillegräns för att framföra ett fordon på land är bra som den är.
Jag utgick felaktigt från att promillegränsen redan har sänkts på Åland, men när jag kollade upp saken hos polisen visade det sig att endast promillegränsen för roderfylla har sänkts till 1,0 promille. Promillegränsen för att framföra en bil på vägen är fortsättningsvis 0,5 promille på Åland och detta tycker en del av Fs:arna, bland annat jag, att är för högt.
Det här motiverar jag med att redan en person med 0,2-0,5 promille i blodet kan ha svårigheter med att köra bil. Ett annat argument är att en så hög gräns som 0,5 promille inbjuder till att dricka och sätta sig bakom ratten, medan 0,2 promille i praktiken skulle innebära att man inte blandar alkohol och körning. Till sjöss tycker jag att gränsen kunde sänkas något, förslagsvis till 0,5 promille.
Jag utgick felaktigt från att promillegränsen redan har sänkts på Åland, men när jag kollade upp saken hos polisen visade det sig att endast promillegränsen för roderfylla har sänkts till 1,0 promille. Promillegränsen för att framföra en bil på vägen är fortsättningsvis 0,5 promille på Åland och detta tycker en del av Fs:arna, bland annat jag, att är för högt.
Det här motiverar jag med att redan en person med 0,2-0,5 promille i blodet kan ha svårigheter med att köra bil. Ett annat argument är att en så hög gräns som 0,5 promille inbjuder till att dricka och sätta sig bakom ratten, medan 0,2 promille i praktiken skulle innebära att man inte blandar alkohol och körning. Till sjöss tycker jag att gränsen kunde sänkas något, förslagsvis till 0,5 promille.
måndag 15 oktober 2007
Intensiv dag
Idag är en intensiv dag.
Den började 9:00 med valutfrågning på Yrkesskolan - mycket intressant sådan. Just nu är jag i skarven mellan två debatter - 13:00 börjar en debatt om äldreomsorgen på lagtinget. Det kommer att bli några extra timmar arbete och så avslutas dan med en 5 km länk på motionsspåret vid Vikingahallen med en kompis.
Jag börjar gilla debatter. Efter varje debatt har jag lite samma känsla som efter ett vinterbad - lugn och klar i sinnet, men lite upplyft liksom. Jag kan varmt rekommendera både och!
Den började 9:00 med valutfrågning på Yrkesskolan - mycket intressant sådan. Just nu är jag i skarven mellan två debatter - 13:00 börjar en debatt om äldreomsorgen på lagtinget. Det kommer att bli några extra timmar arbete och så avslutas dan med en 5 km länk på motionsspåret vid Vikingahallen med en kompis.
Jag börjar gilla debatter. Efter varje debatt har jag lite samma känsla som efter ett vinterbad - lugn och klar i sinnet, men lite upplyft liksom. Jag kan varmt rekommendera både och!
söndag 14 oktober 2007
Pensionspoäng för barnomsorgspeng
Jag och min svägerska Cia, som snart ska bli mamma, satt och pratade politik över en kopp kaffe. Cia tyckte att barnomsorgspengen var ett jättebra initiativ, men hon undrade om man får pensionspoäng för det. Jag ringde upp vår ordförande Johan Ehn (Fs), som klargjorde att "det ska man få, enligt vårt förslag". Tanken är att barnomsorgspengen ska vara pensionberättigande genom att kommunen tecknar någon form av grupp-pensionsförsäkring för dem som får barnomsorgspeng. Men här finns ett undantag: om man väljer barnomsorgspeng och ett privat barnomsorgsalternativ, så
kommer inte barnomsorgspengen att vara pensionsgrundande, fast då har man möjlighet att arbeta normalt och den vägen tjäna in pension.
En annan blivande mamma undrade vad tanken riktigt är bakom ett så generöst bidrag som barnomsorgspengen. Svaret är: att ge föräldrar större valfrihet inom barnomsorgen. Barnomsorgspengen är nog generös, men enligt våra beräkningar blir den ändå billigare än en kommunal barnomsorgsplats (strax över 1000€/månad), så det är ett samhällsekonomiskt försvarbart bidrag. I ljuset av att befolkningen på Åland växer så det knakar, så kommer den kommunala barnomsorgen också framledes att behövas, även om en del av befolkningen skulle välja barnomsorgspengen.
P.S: Det här är en otroligt spännande vecka. Då menar jag inte bara valet, utan att jag kan bli farbror till en liten pojke vilken dag som helst nu! :D
kommer inte barnomsorgspengen att vara pensionsgrundande, fast då har man möjlighet att arbeta normalt och den vägen tjäna in pension.
En annan blivande mamma undrade vad tanken riktigt är bakom ett så generöst bidrag som barnomsorgspengen. Svaret är: att ge föräldrar större valfrihet inom barnomsorgen. Barnomsorgspengen är nog generös, men enligt våra beräkningar blir den ändå billigare än en kommunal barnomsorgsplats (strax över 1000€/månad), så det är ett samhällsekonomiskt försvarbart bidrag. I ljuset av att befolkningen på Åland växer så det knakar, så kommer den kommunala barnomsorgen också framledes att behövas, även om en del av befolkningen skulle välja barnomsorgspengen.
P.S: Det här är en otroligt spännande vecka. Då menar jag inte bara valet, utan att jag kan bli farbror till en liten pojke vilken dag som helst nu! :D
Jordbruk och miljö
Igår ville en väljare på stan diskutera hållbar utveckling - han frågade om Frisinnad Samverkans syn på EU-stöden till bönderna. FS' grundsyn är att våra åländska bönder idag behöver EU-bidragen för att kunna konkurrera på lika villkor med andra bönder inom EU. Om man skulle avskaffa EU-bidragen, så skulle vi inte ha några lokala bönder eller lokalt producerad mat kvar.
"Men kan man inte ställa miljökrav på EU-bidragen? Den politiker som löser den här gåtan kommer jag att rösta på", konstaterade han kort.
När jag kollade upp saken, så visade det sig att 70% av EU-bidragen till bönderna redan idag är kopplade till miljömål. Vi på Åland har i teorin möjlighet att lokalt skärpa miljökraven ytterligare (det går inte emot EG-rätten), men då skulle vi i praktiken försätta våra bönder i en sämre situation än andra bönder inom EU. Men kan man inte höja miljökraven utan att det försämrar böndernas möjligheter att konkurrera med andra bönder? Jo, det finns faktiskt utrymme för det. Till exempel: när man odlar på vissa delar av åkrarna rinner närsalter lättare ut i vattnet - om man kunde nyttja de här åkerdelarna på något annat sätt och erbjuda bönderna någon form av kompensation för det, så skulle vi kunna åstadkomma en del. Det är med andra ord fullt möjligt att genom lokala beslut minska på utsläppen av närsalter, men det vore bra om vi kunde åstadkomma det i hela EU. Inte heller detta är någonting omöjligt år 2007 - det visar inte minst B7-mötet på Åland och EG-kommissionens närvaro där. Ekologi är inne i hela EU just nu, så det är fullt realistiskt att få EU-staterna med på skärpta miljökrav för jordbruket - miljökrav som inte ska försämra böndernas möjligheter till ett konkurrenskraftigt jordbruk.
"Men kan man inte ställa miljökrav på EU-bidragen? Den politiker som löser den här gåtan kommer jag att rösta på", konstaterade han kort.
När jag kollade upp saken, så visade det sig att 70% av EU-bidragen till bönderna redan idag är kopplade till miljömål. Vi på Åland har i teorin möjlighet att lokalt skärpa miljökraven ytterligare (det går inte emot EG-rätten), men då skulle vi i praktiken försätta våra bönder i en sämre situation än andra bönder inom EU. Men kan man inte höja miljökraven utan att det försämrar böndernas möjligheter att konkurrera med andra bönder? Jo, det finns faktiskt utrymme för det. Till exempel: när man odlar på vissa delar av åkrarna rinner närsalter lättare ut i vattnet - om man kunde nyttja de här åkerdelarna på något annat sätt och erbjuda bönderna någon form av kompensation för det, så skulle vi kunna åstadkomma en del. Det är med andra ord fullt möjligt att genom lokala beslut minska på utsläppen av närsalter, men det vore bra om vi kunde åstadkomma det i hela EU. Inte heller detta är någonting omöjligt år 2007 - det visar inte minst B7-mötet på Åland och EG-kommissionens närvaro där. Ekologi är inne i hela EU just nu, så det är fullt realistiskt att få EU-staterna med på skärpta miljökrav för jordbruket - miljökrav som inte ska försämra böndernas möjligheter till ett konkurrenskraftigt jordbruk.
lördag 13 oktober 2007
Om att ställa miljökrav
Jag är inte någon större vän av överstatlighet, MEN när det gäller miljöfrågor så tycker jag att EU nog kunde få mer att säga till om - det är nämligen endast på den internationella nivån som vi på riktigt kan göra någonting för miljön. Genom mellanstatligt samarbete och överstatliga standarder.
På Åland har Britt Lundberg (c) visat att man faktiskt kan åstadkomma en del med aktivt lobbande - under sommaren pratade hon med den svenske miljöministern om problemet med att det är fritt fram för rikssvenska småbåtar att släppa ut sin latrin i Östersjön. Miljöministern tyckte inte att ett totalförbud var realistiskt, men han var beredd att sträcka sig till "förbudszoner", till exempel kring Mälaren. Jag menar att ett totalförbud mot utsläpp av latrin i Östersjön är fullt realistiskt och jag är beredd att jobba vidare med denna fråga.
Ett totalförbud mot latrinutsläpp i Östersjön var på agendan redan under B7-mötet på Åland. Närvarande på mötet var också en representant för EG-kommissionen som nogsamt antecknade synpunkter, bland annat om ett totalförbud mot latrinutsläpp. Ju fler sådana här internationella möten som Åland kan anordna, närvara i och framföra sina synpunkter i, desto bättre!
Slutligen är det otroligt viktigt att vi ställer miljökrav på oss själva, för endast då kan vi med trovärdighet ställa miljökrav på andra. Ett sätt är att alla nyanskaffningar av landskapets och kommunens bilar i framtiden är miljöbilar eller s.k. flexi-fuel-bilar.
En riktigt trevlig lördagskväll åt er alla!
På Åland har Britt Lundberg (c) visat att man faktiskt kan åstadkomma en del med aktivt lobbande - under sommaren pratade hon med den svenske miljöministern om problemet med att det är fritt fram för rikssvenska småbåtar att släppa ut sin latrin i Östersjön. Miljöministern tyckte inte att ett totalförbud var realistiskt, men han var beredd att sträcka sig till "förbudszoner", till exempel kring Mälaren. Jag menar att ett totalförbud mot utsläpp av latrin i Östersjön är fullt realistiskt och jag är beredd att jobba vidare med denna fråga.
Ett totalförbud mot latrinutsläpp i Östersjön var på agendan redan under B7-mötet på Åland. Närvarande på mötet var också en representant för EG-kommissionen som nogsamt antecknade synpunkter, bland annat om ett totalförbud mot latrinutsläpp. Ju fler sådana här internationella möten som Åland kan anordna, närvara i och framföra sina synpunkter i, desto bättre!
Slutligen är det otroligt viktigt att vi ställer miljökrav på oss själva, för endast då kan vi med trovärdighet ställa miljökrav på andra. Ett sätt är att alla nyanskaffningar av landskapets och kommunens bilar i framtiden är miljöbilar eller s.k. flexi-fuel-bilar.
En riktigt trevlig lördagskväll åt er alla!
fredag 12 oktober 2007
Kampanjen tar fart...
Nu börjar det hända grejer. Idag besökte jag Sittkoff och jag har väl aldrig sett så många Fs:are samlade på samma plats! Ett myller av diskussioner, både interna och med väljare.
Imorgon ska vi träffas i Sittkoff klockan 10 för att dra kampanj under dagen. På måndag blir det valutfrågning på Yrkesskolan. På basis av förhandsinformationen lär det bli en hel del Struktur 07, vårfågeljakt, snus, miljöfrågor och lite motorbana. Jag fick också en inbjudan till en äldreomsorgsdebatt med socialdemokraterna på måndag, men tyvärr krockade det med ett möte på jobbet.
Riktigt intressant blir det nästa helg. Jag tänker inte avslöja alla ställen där det kommer att dyka upp Fs:are, men så mycket kan jag säga att kul kommer det att bli!
Imorgon ska vi träffas i Sittkoff klockan 10 för att dra kampanj under dagen. På måndag blir det valutfrågning på Yrkesskolan. På basis av förhandsinformationen lär det bli en hel del Struktur 07, vårfågeljakt, snus, miljöfrågor och lite motorbana. Jag fick också en inbjudan till en äldreomsorgsdebatt med socialdemokraterna på måndag, men tyvärr krockade det med ett möte på jobbet.
Riktigt intressant blir det nästa helg. Jag tänker inte avslöja alla ställen där det kommer att dyka upp Fs:are, men så mycket kan jag säga att kul kommer det att bli!
Upp med den! (studiepenningen)
"Upp med den!" var en kampanj av uppretade finländska studerande som fick ordentlig fart under 2006. Bakgrunden var att studiepenningen inte hade höjts i Finland sedan 1992 (den sänktes dock 1995). Regeringen försökte trixa med att bland annat höja lite på studielånet och meddela att man "höjt studiestödet". Det här retade naturligtvis bara upp de finländska studerandena ännu mer. "Upp med den!" gav slutligen resultat när den blågröna regeringen meddelade att man höjer studiestödet med 15 % från och med den 1.1.2008.
En av kampanjens förkämpar, Otto Andersson, skrev för några dagar sedan på min facebook-sida att det verkar som om jag driver en egen "Upp med den!"-kampanj på Åland. Det stämmer. Jag tog upp en höjning på Fs' första valmöte, det togs sedan med i Fs' valprogram. Efter det fick Fs de andra partierna med sig i landskapsregeringen och nu har också oppositionen börjat omfatta idén om en höjd studiepenning.
Att höja studiepenningen kostar givetvis landskapet, men det måste få göra det. Vi kan inte ha ett studiestöd som är sämre än i riket - det gör Åland till en oattraktiv plats att studera på och sänder ut helt fel signaler om hur mycket utbildning uppskattas. Vi vill ju dessutom locka unga människor TILL Åland, inte uppmuntra dem att skriva sig på annan ort för att kunna bedriva studier.
Det här är en fråga som jag kommer att kämpa för. Om ni röstar på mig så får alla som studerar - om det så är på Medis, ett gymnasium eller en högskola - en kontaktperson i lagtinget och en förkämpe för rättvisa studievillkor åt alla!
UPP MED DEN!
En av kampanjens förkämpar, Otto Andersson, skrev för några dagar sedan på min facebook-sida att det verkar som om jag driver en egen "Upp med den!"-kampanj på Åland. Det stämmer. Jag tog upp en höjning på Fs' första valmöte, det togs sedan med i Fs' valprogram. Efter det fick Fs de andra partierna med sig i landskapsregeringen och nu har också oppositionen börjat omfatta idén om en höjd studiepenning.
Att höja studiepenningen kostar givetvis landskapet, men det måste få göra det. Vi kan inte ha ett studiestöd som är sämre än i riket - det gör Åland till en oattraktiv plats att studera på och sänder ut helt fel signaler om hur mycket utbildning uppskattas. Vi vill ju dessutom locka unga människor TILL Åland, inte uppmuntra dem att skriva sig på annan ort för att kunna bedriva studier.
Det här är en fråga som jag kommer att kämpa för. Om ni röstar på mig så får alla som studerar - om det så är på Medis, ett gymnasium eller en högskola - en kontaktperson i lagtinget och en förkämpe för rättvisa studievillkor åt alla!
UPP MED DEN!
torsdag 11 oktober 2007
För barnomsorgspeng
I ett debattinlägg i Tidningen Åland (10.10.2007) bekymrar sig Inger Matsson (s) över Fs’ barnomsorgspeng, eftersom den skulle utgöra en ”kvinnofälla”, samtidigt som hon hyllar den kommunala barnomsorgen som ”generös, välfungerande och trygg”. Om det hade varit så att Fs varit inne för att avveckla den kommunala barnomsorgen, så skulle jag ha förstått insändaren – men nu handlar det om att Frisinnad samverkan vill bredda valmöjligheterna. Den ”generösa, välfungerande och trygga” barnomsorgen finns kvar, vi vill bara ge föräldrarna ett till alternativ. Om det passar din livssituation, så kan du välja barnomsorgspengen, om inte så finns den kommunala barnomsorgen kvar.
Barnomsorgspengen är könsneutral, Åland är bäst i Finland på att ta ut pappaledighet, och - handen på hjärtat – om du är småbarnspappa med möjlighet att stanna hemma med din 3-4 åring, skulle du då inte ta chansen att spendera lite mer tid med ditt barn?
Barnomsorgspengen är könsneutral, Åland är bäst i Finland på att ta ut pappaledighet, och - handen på hjärtat – om du är småbarnspappa med möjlighet att stanna hemma med din 3-4 åring, skulle du då inte ta chansen att spendera lite mer tid med ditt barn?
För näringsrätten
Från liberalt håll har man de senaste dagarna fått höra att den åländska näringsrätten ska avskaffas, luckras upp, reformeras och dessutom bevaras. Allt från samma parti.
Inom Fs är vi tämligen enade om att vi ska ha kvar näringsrätten, men vi kan tänka oss att luckra upp den genom att t.ex. ta bort kravet på två tredjedelars majoritet av ålänningar med hembygdsrätt i styrelsen. Vi är inte främmande för att reformera näringsrätten, men många av oss tycker att det är ett bra redskap att ha kvar i verktygslådan inför framtiden.
Vi har haft en hel del motgångar inom EU de senaste åren (snuset, vårfågeljakten) och vi har ännu inte säkrat en plats i EU-parlamentet. Är detta då rätt ögonblick att kasta bort en av de få verktyg vi har kvar sen EU-inträdet? En annan sak är att vi utan näringsrätten saknar möjlighet att säga "nej tack" till t.ex. en matvarukedja med annat verksamhetsspråk än svenska (t.ex. finska), med fackbestämmelser, regler och kommunikation inåt & utåt på ett annat språk. Och slutligen, har vi ett rikt företagarliv på Åland som vi inte vill slå undan benen på genom att slå upp dörren för utländska jättar som i en handvändning skulle kunna konkurrera ut en hel sektor inom den privata sfären.
Inom Fs är vi tämligen enade om att vi ska ha kvar näringsrätten, men vi kan tänka oss att luckra upp den genom att t.ex. ta bort kravet på två tredjedelars majoritet av ålänningar med hembygdsrätt i styrelsen. Vi är inte främmande för att reformera näringsrätten, men många av oss tycker att det är ett bra redskap att ha kvar i verktygslådan inför framtiden.
Vi har haft en hel del motgångar inom EU de senaste åren (snuset, vårfågeljakten) och vi har ännu inte säkrat en plats i EU-parlamentet. Är detta då rätt ögonblick att kasta bort en av de få verktyg vi har kvar sen EU-inträdet? En annan sak är att vi utan näringsrätten saknar möjlighet att säga "nej tack" till t.ex. en matvarukedja med annat verksamhetsspråk än svenska (t.ex. finska), med fackbestämmelser, regler och kommunikation inåt & utåt på ett annat språk. Och slutligen, har vi ett rikt företagarliv på Åland som vi inte vill slå undan benen på genom att slå upp dörren för utländska jättar som i en handvändning skulle kunna konkurrera ut en hel sektor inom den privata sfären.
De Obundnas äldredebatt
Igår kväll anordnade de Obundna en äldredebatt på Sittkoffs. Det var nog en av valrörelsens mera udda inslag. Medierna lyste fullständigt med sin frånvaro - inga tidningar, ingen radio. Om man räknar in debattanterna så var antalet medverkande strax under 20. Debatten rörde sig med förvånansvärt små avvikelser inom ramarna för landskapsregeringens "Slutrapport från arbetsgruppen med uppdrag att utreda äldreomsorgen" från 2006 - sammanslagning av hemtjänst och hemsjukvård till hemvård, närståendevården som träder i kraft år 2009 och så vidare.
Inte så konstigt egentligen - med tanke på att 90% av alla närvarande var politiker som själva ställer upp i lagtingsvalet.
Det enda som avvek från rapporten Ray Söderholms enträgna fråga till partierna om varför det inte finns ett pensionärsparti och Cita Nylund (Ob) som verkade vara öppen för nya idéer inom äldreomsorgen, samtidigt som hon varnade för effekterna av omfattande privatisering. Här håller jag med: privata omsorgsalternativ är bra, eftersom det kan fungera som ett komplement till den vård och omsorg vi har idag. Kommunerna kan vid behov köpa in tjänster och omsorgstagare får större valfrihet. Privata entreprenörer kan ge nya perspektiv, lösningar och verksamhetssätt, men privata lösningar utgör ändå inte någon universalmedicin för dagens äldreomsorg.
Mot slutet konstaterade Sune Alén (lib) att mediaövervakningen hade varit helt annan om det hade varit ungdomsfrågor på agendan. Han har en poäng. Jag är mycket glad över att ungdomsfrågorna - studiestödet, studerandeboende och hälsovården - har klättrat så högt upp på agendan inför årets val, men när en debatt om äldreomsorg lockar så här lite publik och ingen media alls, så blir man en smula fundersam. Vi står ju trots allt inför en av de största demografiska förändringar som vårt samhälle någonsin varit med om...
Inte så konstigt egentligen - med tanke på att 90% av alla närvarande var politiker som själva ställer upp i lagtingsvalet.
Det enda som avvek från rapporten Ray Söderholms enträgna fråga till partierna om varför det inte finns ett pensionärsparti och Cita Nylund (Ob) som verkade vara öppen för nya idéer inom äldreomsorgen, samtidigt som hon varnade för effekterna av omfattande privatisering. Här håller jag med: privata omsorgsalternativ är bra, eftersom det kan fungera som ett komplement till den vård och omsorg vi har idag. Kommunerna kan vid behov köpa in tjänster och omsorgstagare får större valfrihet. Privata entreprenörer kan ge nya perspektiv, lösningar och verksamhetssätt, men privata lösningar utgör ändå inte någon universalmedicin för dagens äldreomsorg.
Mot slutet konstaterade Sune Alén (lib) att mediaövervakningen hade varit helt annan om det hade varit ungdomsfrågor på agendan. Han har en poäng. Jag är mycket glad över att ungdomsfrågorna - studiestödet, studerandeboende och hälsovården - har klättrat så högt upp på agendan inför årets val, men när en debatt om äldreomsorg lockar så här lite publik och ingen media alls, så blir man en smula fundersam. Vi står ju trots allt inför en av de största demografiska förändringar som vårt samhälle någonsin varit med om...
måndag 8 oktober 2007
För en värdig äldreomsorg
När Ålandstidningen genomförde sin Ungt Val-undersökning, klättrade studiestödet högt upp på listan över heta frågor. Inte konstigt, eftersom det inte höjts på åtminstone 10 år (men priserna har nog gått upp).
Äldreomsorgen fanns inte med bland frågorna, men också den skulle troligen ha hamnat i toppen hos de unga - för de unga bryr sig om långt mer än sitt studiestöd: de vill att mamma, pappa, mor- och farföräldrarna ska ha en värdig ålderdom - om det så är hemma, i serviceboende eller på åldringshem. Dessutom kommer vi ju alla att åldras. Om inte vi klarar av att se till att vi har en god äldreomsorg idag - hur ska då våra barn och barnbarn klara det? En snabb titt på ÅSUB:s statistik visar att vi som idag är kring 25 år står inför rätt så stora utmaningar.
I juni 2006 kom en omfattande slutrapport från en arbetsgrupp med uppdrag att utreda äldreomsorgen på Åland. Den här rapporten kommer troligen att vara det viktigaste dokumentet för den åländska äldreomsorgen under flera år framöver. Grundidén är 90%-målet: år 2020 ska 90% av alla äldre över 75 år ha möjlighet att bo i eget hem, bland annat tack vare ett generöst och ändamålsenligt stöd för närståendevårdare.
Detta verkar vid första titten vara realistiskt, eftersom siffran för hela Finland var 89,9 % år 2004. Det totala antalet äldre kommer dock att vara mycket större år 2020 och därför betyder 90%-målet i praktiken att ett mycket större antal äldre ska klara av att bo hemma med antingen närståendevård eller hemvård (sammanslagning av hemtjänst och hemsjukvård). Det här innebär att kommunernas utgifter, för t.ex. hemtjänst kommer att skjuta i höjden under de följande 20 åren. Många kommuner har, klokt nog, redan nu börjat lägga undan pengar för att kunna hålla en god kvalitet på äldreomsorgen i framtiden.
En viktig punkt i rapporten handlar om att hemtjänst och hemsjukvård borde fås att samarbeta, så att kommunens och ÅHS:s insatser i den äldres hem uppfattas som en enda helhet. Skräckexemplet finns i Sverige, där kommuner och landsting inte kan komma överens om vad som riktigt hör till vem - här är det viktigt att insatserna uppfattas som en enda helhet: "det allmänna". Rapporten föreslår att serviceteam med en från hemtjänsten och en från hemsjukvården kunde inrättas - i vissa fall skulle det räcka med en person. Här finns ännu en hel del organisationsfrågor att lösa. Serviceteamen skulle göra det mycket tydligare för omsorgstagaren och spara en del resurser, om man bara praktiskt kan få det att fungera.
Jag har egentligen bara ett enda tips till framtida utredare av äldreomsorgen på Åland: försök att få en extern person att göra utredningen på objektiv grund - så kommer resultaten att få ännu större genomslagskraft och hjälpa oss att skapa en värdig ålderdom för alla.
Rätten till ett värdigt liv ska finnas livet ut!
Äldreomsorgen fanns inte med bland frågorna, men också den skulle troligen ha hamnat i toppen hos de unga - för de unga bryr sig om långt mer än sitt studiestöd: de vill att mamma, pappa, mor- och farföräldrarna ska ha en värdig ålderdom - om det så är hemma, i serviceboende eller på åldringshem. Dessutom kommer vi ju alla att åldras. Om inte vi klarar av att se till att vi har en god äldreomsorg idag - hur ska då våra barn och barnbarn klara det? En snabb titt på ÅSUB:s statistik visar att vi som idag är kring 25 år står inför rätt så stora utmaningar.
I juni 2006 kom en omfattande slutrapport från en arbetsgrupp med uppdrag att utreda äldreomsorgen på Åland. Den här rapporten kommer troligen att vara det viktigaste dokumentet för den åländska äldreomsorgen under flera år framöver. Grundidén är 90%-målet: år 2020 ska 90% av alla äldre över 75 år ha möjlighet att bo i eget hem, bland annat tack vare ett generöst och ändamålsenligt stöd för närståendevårdare.
Detta verkar vid första titten vara realistiskt, eftersom siffran för hela Finland var 89,9 % år 2004. Det totala antalet äldre kommer dock att vara mycket större år 2020 och därför betyder 90%-målet i praktiken att ett mycket större antal äldre ska klara av att bo hemma med antingen närståendevård eller hemvård (sammanslagning av hemtjänst och hemsjukvård). Det här innebär att kommunernas utgifter, för t.ex. hemtjänst kommer att skjuta i höjden under de följande 20 åren. Många kommuner har, klokt nog, redan nu börjat lägga undan pengar för att kunna hålla en god kvalitet på äldreomsorgen i framtiden.
En viktig punkt i rapporten handlar om att hemtjänst och hemsjukvård borde fås att samarbeta, så att kommunens och ÅHS:s insatser i den äldres hem uppfattas som en enda helhet. Skräckexemplet finns i Sverige, där kommuner och landsting inte kan komma överens om vad som riktigt hör till vem - här är det viktigt att insatserna uppfattas som en enda helhet: "det allmänna". Rapporten föreslår att serviceteam med en från hemtjänsten och en från hemsjukvården kunde inrättas - i vissa fall skulle det räcka med en person. Här finns ännu en hel del organisationsfrågor att lösa. Serviceteamen skulle göra det mycket tydligare för omsorgstagaren och spara en del resurser, om man bara praktiskt kan få det att fungera.
Jag har egentligen bara ett enda tips till framtida utredare av äldreomsorgen på Åland: försök att få en extern person att göra utredningen på objektiv grund - så kommer resultaten att få ännu större genomslagskraft och hjälpa oss att skapa en värdig ålderdom för alla.
Rätten till ett värdigt liv ska finnas livet ut!
söndag 7 oktober 2007
Förhandslyssning
Förhandsröstningen inleddes igår. Här är en förhandslyssning --- på valreklamen som kommer att gå på SteelFm, Soft FM och Rix FM - olika kanal på olika dagar. Alla ni som är nyfikna men förhindrade att lyssna på radio kan klicka på spelaren nedan.
Hemspråk - för eller emot?
En annan diskussion igår på Sittkoff handlade om hemspråksundervisningens vara eller icke-vara. En väljare undrade varför Fs motsätter sig hemspråksundervisning. Jag svarade att vi inte är emot hemspråksundervisning som sådant, men vi är ganska skeptiska gentemot den svenska hemspråksmodellen, eftersom den visat sig vara en tunggrodd offentligt finansierad apparat som inte ens levererar det den var tänkt för. Vi har också vissa betänkligheter vad gäller de danska erfarenheterna. Det här innebär inte att vi sluter våra ögon för allt som har med hemspråk att göra.
Ta lille Andrew, 10 år till exempel. Han har engelska hemifrån och tycker det är rätt så tråkigt att sitta på de grundläggande engelskalektionerna på 4:an. Vore det inte bättre för honom om han fick börja läsa böcker på engelska och diskutera dem med en lärare på engelska? Eller Kave, 11 år som har både engelska och farsi hemifrån, men vars föräldrar önskar att han skulle lära sig behärska farsi. Om det finns en lärare på Åland som kan undervisa i farsi, varför inte låta honom ta lektioner?
Vi efterlyser alltså olika sätt att förverkliga individuellt anpassade lösningar inom den redan existerande undervisningen, i stället för att lägga på en stor, extra "klump" ovanpå den redan befintliga undervisningen. Jag tror att de flesta partier håller med om att språk är en rikedom, både för individen och för samhället i stort - men att staden skulle åläggas en skyldighet att se till att alla med annat modersmål än svenska ska få hemspråksundervisning känns inte särskilt rimligt.
Om du tycker att lagstadgad skyldighet att erbjuda hemspråksundervisning länns som en långsökt tanke, ta då en titt här...
Ta lille Andrew, 10 år till exempel. Han har engelska hemifrån och tycker det är rätt så tråkigt att sitta på de grundläggande engelskalektionerna på 4:an. Vore det inte bättre för honom om han fick börja läsa böcker på engelska och diskutera dem med en lärare på engelska? Eller Kave, 11 år som har både engelska och farsi hemifrån, men vars föräldrar önskar att han skulle lära sig behärska farsi. Om det finns en lärare på Åland som kan undervisa i farsi, varför inte låta honom ta lektioner?
Vi efterlyser alltså olika sätt att förverkliga individuellt anpassade lösningar inom den redan existerande undervisningen, i stället för att lägga på en stor, extra "klump" ovanpå den redan befintliga undervisningen. Jag tror att de flesta partier håller med om att språk är en rikedom, både för individen och för samhället i stort - men att staden skulle åläggas en skyldighet att se till att alla med annat modersmål än svenska ska få hemspråksundervisning känns inte särskilt rimligt.
Om du tycker att lagstadgad skyldighet att erbjuda hemspråksundervisning länns som en långsökt tanke, ta då en titt här...
lördag 6 oktober 2007
Fs och välfärden -ökad valfrihet.
Det blev flera intressanta diskussioner i Sittkoff idag - en av dem rörde Fs' syn på välfärdssamhället i bred bemärkelse. Under de senaste dagarna har en del socialdemokrater använt rätt så konstig argumentation i debatten - att vi på något sätt skulle vara ute efter att demontera välfärdssamhället, till exempel genom barnomsorgspengen. Det är vi inte. De flesta Fs-are betraktar välfärdssamhället som någonting i grunden gott, till och med som en konkurrensfördel i förhållande till andra regioner. Vi kan dock inte blunda för att systemet kan vara rätt så stelt och oflexibelt ibland.
Vi kan ta barnomsorgspengen som exempel: den handlar inte om att minska på den existerande barndagvården - den handlar om att ge människorna alternativ. Du kan välja den redan existerande barndagvården, men om det passar din livssituation bättre så kan du välja omsorgspengen i ställlet (det har talats om ett belopp på 700 €/månaden).
Ökad valfrihet ser vi också på sikt som ett sätt att frigöra resurser för att ta hand om andra, större utmaningar som vårt välfärdssamhälle står inför - jag tänker då främst på äldreomsorgen. En del har framfört argumentet att barnomsorgspengen skulle kunna leda till att dagis i Mariehamn står tomma, men med den statistiska befolkningsboom som vi idag har på Åland, så lär nog dessa utrymmen komma till användning. Ett annat argument som hörts från vänsterkanten är att barnomsorgspengen skulle vara en "kvinnofälla". Här gäller det att komma ihåg att vi pratar om barn i två-treårsåldern och uppåt. Om man får ett belopp på t.ex. 700€ i månaden, varför skulle man då inte som man utnyttja möjligheten att stanna hemma med sina barn?
Jag skulle i alla fall kunna tänka mig att nappa på det.
Det ska vara tryggt att leva!
Vi kan ta barnomsorgspengen som exempel: den handlar inte om att minska på den existerande barndagvården - den handlar om att ge människorna alternativ. Du kan välja den redan existerande barndagvården, men om det passar din livssituation bättre så kan du välja omsorgspengen i ställlet (det har talats om ett belopp på 700 €/månaden).
Ökad valfrihet ser vi också på sikt som ett sätt att frigöra resurser för att ta hand om andra, större utmaningar som vårt välfärdssamhälle står inför - jag tänker då främst på äldreomsorgen. En del har framfört argumentet att barnomsorgspengen skulle kunna leda till att dagis i Mariehamn står tomma, men med den statistiska befolkningsboom som vi idag har på Åland, så lär nog dessa utrymmen komma till användning. Ett annat argument som hörts från vänsterkanten är att barnomsorgspengen skulle vara en "kvinnofälla". Här gäller det att komma ihåg att vi pratar om barn i två-treårsåldern och uppåt. Om man får ett belopp på t.ex. 700€ i månaden, varför skulle man då inte som man utnyttja möjligheten att stanna hemma med sina barn?
Jag skulle i alla fall kunna tänka mig att nappa på det.
Det ska vara tryggt att leva!
fredag 5 oktober 2007
Fs goes Sittkoff
I morgon (lördag) klockan 11 och framåt kommer vi att vara ett gäng Fs-are som står i Sittkoff och delar ut valbudskap & valprylar. Ni lär nog känna igen oss - vi har alla Fs-loggan någonstans. Alla intresserade är hjärtligt välkomna att prata politik eller helt andra saker..!
torsdag 4 oktober 2007
Satsa på flera alternativa energikällor
Här är en förhandstitt på en insändare som skickats till Ålandstidningen igår kväll. Man kunde ännu tillägga att en Finlandsförbindelse är en rätt så dyr investering, så det förutsätter att extraordinarie stats- eller motsvarande anslag beviljas för projektet.
Satsa på flera alternativa energikällor
Fasta Ålands energiförsörjning är idag beroende av en enda kabel – Sverigekabeln. Ett besök på Kraftnät Åland AB:s joursida pekar på flera fall där elförsörjningen från Sverige strulat. Detta är för det mesta inget att oroa sig för eftersom vi har reservkraftverk på Åland, men under kalla vintermånader kan vi få problem som griper in i alla ålänningars vardag.
Kraftnät Ålands beskrivning av reservkraftsituationen på Åland år 2007 talar sitt tydliga språk:
”Om ett kabelhaveri sker vintertid då kylan är stark så blir belastningen på elnätet kraftig. Först blir det ett elavbrott för större delen av Åland.”
Längre ner i dokumentet listar Kraftnät Åland besparingsåtgärder för de åländska hushållen om Sverigekabeln havererar när det är riktigt kallt – minska på ventilationen, slå av motorvärmare, släck belysningen och så vidare. Åland är energimässigt sårbart vintertid.
Elpriset i Sverige är idag tämligen högt, medan man i Finland bygger kraftverk som aldrig förr. Det här tyder på att elpriserna på Östra sidan av skiftet långsiktigt är på väg neråt – en Finlandsförbindelse skulle göra Åland mindre beroende av en enda försörjningskälla och även löna sig på sikt.
I landskapsregeringens strategidokument för energifrågor 2007-2010 betonas att vindkraften kunde ökas till 70%. Detta är mycket bra, men med vindkraft har man ibland mer energi och ibland, när det är stiltje, har man mindre. Med förbindelsen österut kunde vi i framtiden exportera vår gröna el när vi har för mycket av den och importera relativt billig el när vi har för litet av den.
Jag kommer att jobba för att Åland får en stabilare elförsörjning och för att vi satsar på flera olika alternativa energikällor – inte bara på vindkraft. En väl diversifierad lokal energiproduktion och minskat beroende av en enda kabel är vad Åland behöver för att klara framtidens ökande energibehov.
Wille Valve (Fs)
Nr. 22
www.wille.ax
Satsa på flera alternativa energikällor
Fasta Ålands energiförsörjning är idag beroende av en enda kabel – Sverigekabeln. Ett besök på Kraftnät Åland AB:s joursida pekar på flera fall där elförsörjningen från Sverige strulat. Detta är för det mesta inget att oroa sig för eftersom vi har reservkraftverk på Åland, men under kalla vintermånader kan vi få problem som griper in i alla ålänningars vardag.
Kraftnät Ålands beskrivning av reservkraftsituationen på Åland år 2007 talar sitt tydliga språk:
”Om ett kabelhaveri sker vintertid då kylan är stark så blir belastningen på elnätet kraftig. Först blir det ett elavbrott för större delen av Åland.”
Längre ner i dokumentet listar Kraftnät Åland besparingsåtgärder för de åländska hushållen om Sverigekabeln havererar när det är riktigt kallt – minska på ventilationen, slå av motorvärmare, släck belysningen och så vidare. Åland är energimässigt sårbart vintertid.
Elpriset i Sverige är idag tämligen högt, medan man i Finland bygger kraftverk som aldrig förr. Det här tyder på att elpriserna på Östra sidan av skiftet långsiktigt är på väg neråt – en Finlandsförbindelse skulle göra Åland mindre beroende av en enda försörjningskälla och även löna sig på sikt.
I landskapsregeringens strategidokument för energifrågor 2007-2010 betonas att vindkraften kunde ökas till 70%. Detta är mycket bra, men med vindkraft har man ibland mer energi och ibland, när det är stiltje, har man mindre. Med förbindelsen österut kunde vi i framtiden exportera vår gröna el när vi har för mycket av den och importera relativt billig el när vi har för litet av den.
Jag kommer att jobba för att Åland får en stabilare elförsörjning och för att vi satsar på flera olika alternativa energikällor – inte bara på vindkraft. En väl diversifierad lokal energiproduktion och minskat beroende av en enda kabel är vad Åland behöver för att klara framtidens ökande energibehov.
Wille Valve (Fs)
Nr. 22
www.wille.ax
onsdag 3 oktober 2007
Vardag
Idag blir det ett kort och opolitiskt inlägg. Mitt gudbarn Emmy fyllde 3 år för några dagar sedan, så i kväll var jag över till Emmy, hennes mor och far för att fira med en kopp kaffe och absolut bästa banankladdkakan jag ätit på länge. Emmy fick en säl och det fanns väl en liten tanke bakom det också - dels tycker jag att sälen är en av de mest sympatiska djur som finns, dels lär det ska vara så att man i skärgården kallar dem för 'själar', vilket säger en hel del om synen på denna varelse.
Kaffet och det goda sällskapet piggade upp rejält - nu är det dags för mig att skriva ihop en radioreklam och ett debattinlägg om Ålands energiförsöjning. Hoppas ni får en riktigt skön oktoberkväll!
Kaffet och det goda sällskapet piggade upp rejält - nu är det dags för mig att skriva ihop en radioreklam och ett debattinlägg om Ålands energiförsöjning. Hoppas ni får en riktigt skön oktoberkväll!
tisdag 2 oktober 2007
Om prestationskrav
En studerande undrade för några dagar sedan vad som riktigt avses med "Höj kraven på studieprestationer". Jag kan börja med att berätta att jag INTE vill höja poänggränsen för heltidsstudier från 44 (Åland) till 45 (riksnivå).
Vad det handlar om är att jag vill se över de utbildningar vi har på Åland, främst de som har med vår kärnverksamhet - sjöfarten - att göra. Om inte vår sjöfartsutbildning håller hög klass, så kommer Åland aldrig att bli ett kunskapscenter för sjöfart, eller 'Maritime Centre for Excellence' som det heter i EU:s maritima strategi. Det finns studerande på sjöfartsutbildningarna som idag menar att en del utbildningar ställer för låga krav, men stämmer det? Detta är en sak som jag vill låta utreda, gärna med oberoende experter. Sjöfartsnationen Åland behöver sjöfartskunnande av internationell standard och det kan vi bara få om vi har högklassiga utbildningar som också ställer krav på studieprestationer.
Tillbaka till poänggränsen för heltidsstudier - varför är jag emot en höjning av dem?
Av tre orsaker:
- De krav på studieprestationer som finns på Åland idag (44 sp) är fullt jämförbara med dem som finns i riket (45 sp). Eftersom de minsta kurserna brukar vara ca 3 sp, så skulle en höjning av prestationsgränsen för heltidsstudier med en poäng ha en mycket liten praktisk betydelse, men stor symbolisk betydelse för våra högskolestuderande.
- Studievillkoren skärps för alla åländska studerande i Finland i och med att Bologna-systemet träder fullt i kraft nästa år. Nu finns ingen möjlighet till "evighetsstudier" i Finland mera - den som inte har akademisk examen efter sju år måste ansöka om dispens för att få fortsätta. Effekterna av detta kommer vi konkret att känna av om 3-4 år.
- Landskapsregeringen skärpte studievillkoren för högskolestuderande för två år sen, då studietiden förkortades från 70 månader till 55. Också detta kommer att förkorta studietiderna, men också för detta tar det tre-fyra år innan vi märker av effekten.
Sammanfatningsvis: De förändringar som redan har gjorts i systemet kommer att snabba upp studierna märkbart under de följande tre-fyra åren. En höjning av poängränsen för heltidsstudier skulle i dagsläget bara irritera våra högskolestuderande och inte få någon märkbar praktisk betydelse för när de slutför sina studier.
Vad det handlar om är att jag vill se över de utbildningar vi har på Åland, främst de som har med vår kärnverksamhet - sjöfarten - att göra. Om inte vår sjöfartsutbildning håller hög klass, så kommer Åland aldrig att bli ett kunskapscenter för sjöfart, eller 'Maritime Centre for Excellence' som det heter i EU:s maritima strategi. Det finns studerande på sjöfartsutbildningarna som idag menar att en del utbildningar ställer för låga krav, men stämmer det? Detta är en sak som jag vill låta utreda, gärna med oberoende experter. Sjöfartsnationen Åland behöver sjöfartskunnande av internationell standard och det kan vi bara få om vi har högklassiga utbildningar som också ställer krav på studieprestationer.
Tillbaka till poänggränsen för heltidsstudier - varför är jag emot en höjning av dem?
Av tre orsaker:
- De krav på studieprestationer som finns på Åland idag (44 sp) är fullt jämförbara med dem som finns i riket (45 sp). Eftersom de minsta kurserna brukar vara ca 3 sp, så skulle en höjning av prestationsgränsen för heltidsstudier med en poäng ha en mycket liten praktisk betydelse, men stor symbolisk betydelse för våra högskolestuderande.
- Studievillkoren skärps för alla åländska studerande i Finland i och med att Bologna-systemet träder fullt i kraft nästa år. Nu finns ingen möjlighet till "evighetsstudier" i Finland mera - den som inte har akademisk examen efter sju år måste ansöka om dispens för att få fortsätta. Effekterna av detta kommer vi konkret att känna av om 3-4 år.
- Landskapsregeringen skärpte studievillkoren för högskolestuderande för två år sen, då studietiden förkortades från 70 månader till 55. Också detta kommer att förkorta studietiderna, men också för detta tar det tre-fyra år innan vi märker av effekten.
Sammanfatningsvis: De förändringar som redan har gjorts i systemet kommer att snabba upp studierna märkbart under de följande tre-fyra åren. En höjning av poängränsen för heltidsstudier skulle i dagsläget bara irritera våra högskolestuderande och inte få någon märkbar praktisk betydelse för när de slutför sina studier.
måndag 1 oktober 2007
Studiepenningen - ord blir handling
Landskapsregeringens samarbetspartier har i en insändare meddelat om en höjning av studiepenningen. Det här är en otroligt positiv nyhet för alla gymnasie- och högskolestuderande, men det finns två saker som det gäller att hålla i minnet:
1) Det är den nuvarande regeringens partier (FS, S och C) som gjort ord till handling - vi har lagt in i budgetframställningen att vi vill höja det åländska studiestödet till en konkurrenskraftig nivå, i jämförelse med Sverige och Finland. Men: vi lever i valtider och mycket kan hända fram till den 21 oktober - vi vet inte med säkerhet vilka partier som kommer att sitta i följande landskapsregering, men vi kan vara säkra på att det är det här som gäller om vi får bestämma också efter valet.
2) Den andra saken är konsumentprisindexet - höjningen är
12 % plus konsumentprisindexet från och med 2009. Om ÅSUB:s prognos för år 2008 håller i sig, så kommer konsumentprisindexet att vara 2,8 %. Detta innebär en höjning av studiepenningen med 14,8 % - vilket skulle vara ett betydligt rättvisare studiestöd än det vi har idag. En annan kul grej är att kopplingen till konsumentprisindexet är en åländsk särlösning! I riket finns ingen sådan koppling - där är det helt enkelt riksdagen som sänker och höjer studiepenningen.
Om höjningen blir verklighet så innebär det en framgång för alla studerande - men eftersom vi har val framför oss, så kan vi inte idag vara 100% säkra på hur det blir. Det lönar sig även fortsättningsvis att vara vaksam.
1) Det är den nuvarande regeringens partier (FS, S och C) som gjort ord till handling - vi har lagt in i budgetframställningen att vi vill höja det åländska studiestödet till en konkurrenskraftig nivå, i jämförelse med Sverige och Finland. Men: vi lever i valtider och mycket kan hända fram till den 21 oktober - vi vet inte med säkerhet vilka partier som kommer att sitta i följande landskapsregering, men vi kan vara säkra på att det är det här som gäller om vi får bestämma också efter valet.
2) Den andra saken är konsumentprisindexet - höjningen är
12 % plus konsumentprisindexet från och med 2009. Om ÅSUB:s prognos för år 2008 håller i sig, så kommer konsumentprisindexet att vara 2,8 %. Detta innebär en höjning av studiepenningen med 14,8 % - vilket skulle vara ett betydligt rättvisare studiestöd än det vi har idag. En annan kul grej är att kopplingen till konsumentprisindexet är en åländsk särlösning! I riket finns ingen sådan koppling - där är det helt enkelt riksdagen som sänker och höjer studiepenningen.
Om höjningen blir verklighet så innebär det en framgång för alla studerande - men eftersom vi har val framför oss, så kan vi inte idag vara 100% säkra på hur det blir. Det lönar sig även fortsättningsvis att vara vaksam.
Positiv känsla
Under förra veckan gick en hel del Fs:are omkring och frågade varandra hur det känns inför valet - åt vilket håll börjar det riktigt luta - hur känns det - vad tror du? Ännu under förra veckan var det alltför svårt att säga någonting alls, men nu börjar en positiv känsla infinna sig - folk kommer fram för att prata lite, ibland berättar dom vad dom tycker om olika frågor och en och annan har till och med berättat hur dom kommer att rösta.Idag damp Fs-valbroschyren för Jomala ner i postlådan och den var riktigt lyckad (all heder åt Christian och hans dator!). Imorgon (tisdag 2.10) är det Radio Åland som gäller - ungdomsprogrammet Frekvens klockan 16.15.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)