God jul & gott nytt år!

Jag vill önska dig en riktigt god jul och ett stämningsfullt nytt år!

Full fart på jobbet

Det är inte ofta jag skriver om mitt jobb på denna blogg och det finns en uppenbar orsak till det - banksekretessen. Idag gör jag ett litet undantag, eftersom det handlar om saker som alla redan vet och kan gissa sig till. Ålandsbanken fick en ny vd idag och jag tror att alla som någonsin har jobbat på en marknadsavdelning kan föreställa sig vilken fart det var på oss när den nyheten skulle kablas ut till offentligheten... rätt så snabba puckar! Men nu är den långa arbetsdagen över och 5 dagar av ledighet breder ut sig. Fem dagar av tomtande, sjungande och umgänge med släkt och vänner. Ska bli skönt!

Mariehamns Kvartetten på julafton 24.12

Klockan 11.15 kommer Mariehamns Kvartetten att sammanstråla på Folkhälsans allaktivitetshus, iklädda mörka kostrymer o juliga slipsar. På repertoaren står följande 'julehits':

Stilla frid
Bereden väg
Ding dong
Konungarnas marsch

Därefter beger vi oss till Trobergshemmet (strax före 12), sedan till stadshuset på lite glögg och sen tågar vi ner till Mariehamnns torg för att, klockan 13.00, bringa lite julefrid åt Mariehamnarna.

Minnesvärd konsert

När körmedlemmars anhöriga börjar snyfta under pågående konsert kan det betyda två helt olika saker - att det gick totalt åt skogen eller fantastiskt bra. Igår gick det fantastiskt bra. Två minnesvärda konserter framfördes i en fullsatt Jomala kyrka. Jag tror inte att jag överdriver när jag säger att detta blev till en av årets stora musikhändelser på Åland. Återstår bara att se om tidningarnas recensenter håller med.

Gårdagens konsert, och i synnerhet den andra hör till de sällsynta ögonblick i livet då allt bara klaffar. Ett stort tack till alla er som var med och gjorde gårdagens konsert till vad den blev.

P.S: Mariehamns Kvartetten fortsätter oförtröttligt sitt sjungande på julafton - men mer information om det senare.

MK:s stora julkonsert 15.12

På lördag den 15.12 är det dags för Mariehamns Kvartettens julkonserter i S:t Olofs (Jomala) kyrka - klockan 16:00 och 19:00. Biljetterna kostar 15€ och kan ännu imorgon inhandlas på Ålandstidningens redaktion, klockan 10-15.

Skönsjungande herrar, Therese Karlsson, Vokalensamblen Stellaria och Åke Hillar på trumpet - vad kan man mer begära för att få julstämningen på topp?

Fs + Obs = särbon med samsyn

Fs och Obs ligger väldigt, väldigt nära varandra i flera enskilda sakfrågor. Inte så konstigt att en del Fs:are och Obundna nu flaggar för ökat samarbete mellan de två opposiitonspartierna - samarbete ger oss större möjligheter att förverkliga just de frågor som vi ser lika på.

Däremot är vägen till samboförhållande och giftermål lång. Danne Sundman (Obs) uttryckte sig nyligen skeptiskt på radion om 'giftasplanerna' och jag håller med - åtminstone fram tills efter nästa val. Men vi bör ändå göra det bästa möjliga av nuläget.

Att Fs och Obs skulle smälta samman är inte omöjligt på lång sikt, men det är inte realistiskt fram tills nästa val. Det bästa vi kan göra just nu är att som skilda partier med affektioner för varandra (särbo) börja samarbeta i enskilda sakfrågor. Om det går bra och om vi dessutom kan visa åt våra väljare att vi genom samarbete kan nå positiva resultat, så ser läget helt annorlunda ut. Men låt oss tills vidare ta det varsamt och lära känna varandra ordentligt innan vi tar nästa steg...

Vi är två partier med samsyn i flera sakfrågor, men olika sätt att bedriva politik. Det finns en del Fs:are som menar att vi har att lära av hur de Obundna bedriver sin politik, och de kanske har att lära av oss också? Det bästa vi kan göra nu är att koncentrera oss på de gemensamma sakfrågor vi faktiskt har - och lära känna varandra bättre genom gemensamt oppositionssamarbete!

P.S: Obunden samverkan...? Frisinnad samling...? Allborgerlig samsyn...? Ålands högerparti? Ålands moderater? Åländska folkpartiet? ;)

Svårmodet sänker sig...

Jag medger det öppet - det här är avgjort värsta tiden på året. Regn, slask, och mörkt. Framför allt mörkt. Lägg till att vi befinner oss ute på en vindpinad grynna i norra Östersjön med vågor på uppåt 5 meter runt omkring. Småstressigt inför julen och plötsligt börjar allt man gör kännas som slutet på ett maratonlopp.

Men även på en vindpinad grynna finns det glädjeämnen. Ett är roliga arbetskompisar, ett är kaffe och ytterligare ett är Kents senaste skiva som man kan ladda ner från nätet. Hur klarade sig våra förfäder utan nätet, egentligen...? Och varför valde dom att bosätta sig här uppe i norr i stället för i, till exempel, Thailand?

Fredsinstitutet gör ett gott arbete

I en insändare i måndagens Nyan betonar Sveriges generalkonsul Bertil Jobéus Fredsinstitutets seriositet. Under sommaren 2007 förekom en stor mängd kritiska insändare mot Fredsinstitutet, som betonade saker som inte ens hör till institutets egentliga verksamhet. För ett år sedan var jag högskolepraktikant på "Fredis", och jag kan inte annat än hålla med Jobéus.

Fredsinstitutet har under 2007 jobbat hårt. Under Ålandsdagarna i Helsingfors anordnades ett seminarium om den åländska hembygdsrätten, vilket nu också resulterat i en bok - "Den åländska hembygdsrätten". Boken kan beställas från institutet eller läsas i pdf-format på hemsidan.

Utöver detta samarbetar Ålands Fredsinstitut med medborgarorganisationer i Vitryssland, med journalister i Azerbajdzjan och Armenien. Det forskas i internflyktingar (IDP's), säkerhetsfrågor, självbestämmanderätten och miljörätt. Dessutom finns Ålands medlingsbyrå i Fredsinstitutets premisser.

Publikationerna från Ålands Fredinstitut håller generellt en hög kvalitet, både innehållsmässigt och layoutmässigt. Kort och gott: de gör ett förbaskat bra jobb.

Fredsinstitutets tak rymmer otroliga mängder kunnande och det vore en stor förlust för Åland om detta sjabblades bort.

Grattis FS - 40 år

Tack till alla som drog sitt strå till stacken för att det äldsta av Ålands partier fick en riktigt fin 40-årsdag.
Det var god mat, trevligt sällskap och politiskt intressanta uttalanden. Johan Ehn återvaldes som ordförande och lanserade en ny oppositionspolitik, som kommer att innebära att vi kommer att avhålla oss från att automatiskt såga allt som den nyvalda landskapsregeringen gör och också lyfta fram bra saker - som är i överensstämmelse med Fs' politik. Vi kommer också att rikta in oss på samarbete med särskilt de Obundna i olika sakfrågor. Det är inte fråga om någon allians, utan bara om att vi på bägge håll konstaterat att våra i åsikter i enskilda sakfrågor är väldigt lika.

Roger Jansson hade gjort historiska efterforskningar och konstaterade att FS de facto är Ålands äldsta idag existerande parti - en mycket intressant iakttagelse. Tidigare har den rådande meningen varit att det är socialdemokraterna som är äldst i gänget.

Slutligen - jag är imponerad av Nyans reporter Titte Törnroth-Sarkkinen som satt med under höstmötet 18:30-ca 20.00 på fredag kväll. Och på lördag morgon finns en färdig artikel i Nyan med bild och allt! Snacka om vass journalistik!

Ålands Elandelslag agerar ansvarsfullt

Jag är ingen direkt anhängare av kärnkraft, främst på grund av avfallet som mänskligheten ännu år 2007 inte klarar av att bryta ner. Åland ska vara en grön ö, med så mycket elenergi som möjligt producerat med alternativa energikällor. Med dagens teknik kan dock våra öar inte vara 100 % beroende av t.ex. vindkraft, eftersom det inte alltid blåser - vi måste alltid ha en viss andel "baskraft" i elsystemet.

Ålands Elandelslags (ÅEA) beslut att bli delägare i Fennovoima är ansvarsfullt - vi måste hur som helst köpa in baskraft någonstans ifrån, varför inte då ta vara på möjligheten att som delägare köpa in inhemskt producerad el till självkostnadspris?

Ett nytt finländskt kärnkraftverk kommer att byggas i fall riksdagen ger sitt medgivande, men oberoende av om Ålands Elandelslag deltar i planeringen av det eller inte. En annan aspekt är att ÅEA indirekt kommer att köpa in kärnkraft från elmarknaden i Sverige eller Finland - oberoende av om ÅEA äger andelar i energibolaget eller inte.

På riksnivå kan man naturligtvis ifrågasätta riksdagens tidigare beslut att bygga mer kärnkraft. Men vilka alternativ finns idag egentligen till inhemskt producerad kärnkraft?

- Fossila bränslen. Inget bra alternativ, med tanke på klimatförändringen.
- Import av el från ryska kärnkraftsverk. Inte särskilt ansvarsfullt.
- Ökat beroende av naturgas från öst - inte realistiskt.
- Ökad användning av alternativa energikällor. Av tekniska orsaker är det ännu inte möjligt att ha ett större samhälle helt beroende av alternativa energikällor, men det kan bli det.

Med andra ord: om man tittar på baskraftsalternativen, så framstår den inhemskt producerade kärnkraften som den mest vettiga lösningen. Det är lätt att hålla med ÅEA om att syftet med satsningen är att säkra tillgången på inhemsk el, minska importberoendet, motverka klimatförändringen och öka konkurrensen på elmarknaden.

Finland bäst på utbildning - igen!

Idag publicerades en ny PISA-undersökning från OECD (Organisation for Co-operation and Development). I undersökningen har 15-åringar i 57 olika länder testats på praktisk tillämpning av naturvetenskaper. Liksom i de tidigare PISA-undersökningarna 2000 (läsförståelse) och 2003 (matematik) ligger Finland också detta år på första plats. Denna gång är Finland bäst av 57 länder, följt av Hong Kong och Kanada. Sverige finns på 22:a plats och övriga nordiska länder ännu längre ner. Undersökningens förstahandsresultat finns här

När jag för två veckor sedan var på humanitärrättskurs i Åbo, fanns där en fransk flicka som berättade att hon kommit till Finland endast för att uppleva det "högklassiga finländska utbildningssystemet". Senare mötte jag en tysk (inte kursdeltagare), som sade samma sak. Vi pratar alltså inte om en undersökning som förbigås med en axelryckning och kanske hamnar i papperskorgen, utan om en seriös och prestigefylld undersökning som följs världen över och som globalt stärker Finlands image som ett land med mycket kunnande inom utbildningssektorn.

Det här är någonting som det lönar sig för åländska beslutsfattare att hålla ett öga på. Fördelen med att bo på Åland är som bekant att vi kan plocka det bästa av flera världar och att vi är vana med ett gränslöst tänkande.

Undersökningens kompletta resultat kommer att publiceras den 4 december 2007 här.

TEHY!

Det finländska vårdarfacket Tehy har varit på tapeten ett tag. En del har undrat, personligen och per e-mail vad jag riktigt har för åsikt om hela konflikten.

Min grundinställning är att vårdarna förtjänar en bättre lön än den som finns idag. En Fs-sympatisör som jag pratade med var till och med beredd att höja lite på skatten, bara vårdarna får en vettig lön. Det är ju faktiskt dom som tar hand om oss när vi blir riktigt sjuka. Det finns dock vissa praktiska problem med att ge alltför tilltagna lönepåslag åt en enskild, kommunalt anställd yrkeskategori.

Följdfrågan lyder nämligen: vilka andra yrkeskategorier förtjänar ett lika kraftigt lönepåslag? Definitivt de Super-anslutna som har nästan samma arbetsuppgifter. Hur är det med andra, näraliggande yrkeskategorier, förtjänar inte de också ett kraftigt lönepåslag, eller är det så att deras arbete inte uppskattas lika mycket? Här finns en risk för många spräckta kommunbudgetar.

Vad händer sedan om alla andra kommunalt anställda också vill ha högre lön? Landskapsanställda och privat anställda vill också ha högre lön. Det här leder till allmän stegring av löner och priser, vilket leder till inflation som "äter upp" det tidigare uppnådda lönepåslaget. Dessutom måste pengarna till lönepåslagen tas någonstans ifrån - antingen genom höjning av skatten eller nedskärning av kommunala tjänster.

Som kommunpolitiker är jag därför lite bekymrad över hur Jomalabudgeten ska gå ihop i framtiden. Jomalas driftskostnader har utan någon synbar orsak accelererat de senaste åren, vi har flera större investeringar "i röret" (tillbygnad av bibliotek, renoveringar, ny branddepå) och nu ser dessutom lönekostnaderna ut att, på sikt, skena iväg.

För att knyta an till början av denna text - vårdarna förtjänar ett lönepåslag, men det kan inte vara hur stort som helst. Tills vidare verkar det som att lönepåslaget hållit sig inom någorlunda hanterbara ramar, men det råder ingen tvekan om att det kommer att få konsekvenser för de åländska kommunernas ekonomi.

PAF och spelberoende

Ålands Penningautomatförening (PAF) blev nyligen bäst bland åländska företag i Kauppalehtis företagsundersökning - bäst omsättning och nettoresultat. PAF växer så det knakar, bringar hem mycket pengar till det offentliga Åland och ynglar dessutom av sig i form av spelutvecklingsföretag. Det här är anmärkningsvärt, med tanke på en del av bolagets operativa risker. Här kommer kanske läsaren att tänka på den ännu oklara juridiska situationen, vad gäller PAF:s rätt att bedriva internetspel i Finland - men jag vill lyfta fram en annan risk: spelberoendet.

Om vi jämför: På svenska Bingo-lotter finns ett telefonnummer för "dig som behöver hjälp med ditt spelberoende". Finska RAY har dragit igång en mycket finurlig TV-reklam med bastubadande herrar som kastar för mycket bad på stenarna, varefter tittaren får budskapet "Att spela är också kul. Bara man kommer ihåg att sluta i tid".

Det är inte så att Åländska PAF har ignorerat spelberoendet helt - på www.paf.ax finns faktiskt några sidor om
spelberoende och spelansvar. Men spelberoendet kunde tacklas betydligt mer fantasifullt och det verkar inte direkt ha varit bolagets högsta prioritet. Problemet är inte avklarat med en text på hemsidan, även om det lilla som finns nog är välskrivet och informativt. Det finns flera risker förenade med att inte ta itu med problemet ordentligt - etiska, men också marknadsföringsmässiga och juridiska:

- När en slutlig dom avkunnas om PAF:s internetspel i Finland, vare sig det sker i nationell domstol eller i EG-domstolen, kommer PAF:s trovärdighet att oundvikligen tillmätas stor betydelse. Försummelse att allvarligt bemöta problemet med spelberoende kan tolkas som att bolaget inte tar sitt samhällsansvar på allvar och leda till en ofördelaktig dom.

- Rent marknadsföringstekniskt skulle en större betoning av problemet med spelberoende stärka PAF:s trovärdighet som offentligrättslig aktör och förbättra PAF:s offentliga image.

- Slutligen en högst personlig iakttagelse: att ålänningar spelar bort stora mängder pengar på PAF verkar ha blivit vanligare. Bara under den senaste veckan har jag hört om tre olika fall av allvarligt spelmissbruk.

Att PAF uppfattas som en seriös aktör är oerhört viktigt, inte bara för bolaget, utan med tanke på hela Ålands image på lång sikt.

Jag hoppas därför att PAF tar itu med spelberoende på allvar snart - det vinner alla på.

Hembygdsrätten

Debattglade Fredrik Gustafsson har efter en viss tids dvala plockat upp bloggandet igen. Denna gång pläderar han för ett uppluckrande av hembygdsrätten. Jag håller delvis med, eftersom Åland och omvärlden förändrats kraftigt sedan hembygdsrätten kom till. Hembygdsrätten har fortsättningsvis relevans som språkskydd, men för att motsvara tidens krav borde den åtminstone vara knuten till EU-medborgerskapet, inte till det finländska. Vid nästa revision av Självstyrelselagen hoppas jag att de åländska regeringspartierna tar sitt ansvar och hårt håller fast vid att hembygdsrätten måste motsvara samtidens krav med ökande rörlighet över gränser. Här kan man hänvisa till bl.a. läkarbristen på Åland. Det här är en sak som jag är övertygad om att riksmyndigheterna skulle acceptera, om Åland samlar ordentligt med argument och håller en tydlig linje i frågan. Även om vi kommunicerar på svenska med Finland, så har vi mycket att vinna på att kommmunicera på finskt sätt - rakt, tydligt och ibland också kompromisslöst.

Vitsigt

Så var man hemma på holmen igen då! Med i bagaget har jag denna gång en massa tentlitteratur, men också, lyckligtvis, en del nya vitsar.

Jag har hört vitsar om skottar, walesare, australiensare, greker och så vidare - men jag visste inte att det finns en så rik flora av vitsar om... engelsmän! Eller vad sägs om den här pärlan:

"The sun never sets in the British Empire. Do you know why? Because even God himself wouldn't trust an Englishman in the dark!"

Humanitärrätt i Åbo

Hela denna vecka är jag i Åbo på en kurs om den internationella humanitärrättens utmaningar. Den internationella humanitärrätten är det område som inom folkrätten benämns "jus in bello", och som handlar om hur krigande arméer får bete sig mot varandra. Rätten att föra krig och skada varandra är nämligen inte oinskränkt - man får inte förgifta brunnar, skjuta krigsfångar eller ta gisslan. Den övervägande delen av humanitärrätten finns förkroppsligad i Genévekonventionerna från 1949 och 1977.

Humanitärrättens utmaningar utgörs av ett brett spektrum: det handlar om allt från överdriven idealism (om humanitärrätten förbjuder allt så kommer ingen armé att i praktiken följa den) till att U.S.A. och dess allierade i "kriget mot terrorismen" uppfunnit nya kategorier i Genévekonventionerna. "Kriget" mot terrorismen är, förresten, i strikt juridisk bemärkelse inget krig. Snarare är det fråga om en politisk slogan i likhet med "kriget mot narkotikan".

Eminenta föreläsare har församlats här - de kan sitt ämne utan och innan. Marco Sássoli, Rachel Brett, Martin Scheinin och Francoise Hampson. Allt går på engelska och kursdeltagarna är studenter och specialister inom området från ca 20 olika länder. Programmet är mastigt. Idag började vi 9 på morgonen och hålller på till 8 på kvällen.

I slutet av förmiddagens föreläsningar fick vi en, lite oväntad idealistisk puff - humanitärrätten efterlevs de facto i nästan alla internationella konflikter idag (t.ex. konflikten mellan Etiopien och Eritrea) - det är bara det att medierna är mycket mera intresserade av brotten, enligt Sássoli. Tänkvärt!

Kimitoön: Trådlöst bredband överallt

Jag sitter nu i Kimito centrum, på besök hos mormor och morfar. För en Jomalabo är Kimito en mycket intressant kommun av flera orsaker: År 2009 kommer Kimitoöns kommuner - Dragsfjärd, Västanfjärd och Kimito att slås samman till Kimitoöns kommun. Kimitoön kommer alltså att bilda en administrativ helhet med en geografisk yta som motsvarar hela Ålands och en befolkning på, grovt räknat, 8000 invånare. Ska bli intressant att se hur det fungerar!

När kommunsammanslagningen började bli ett faktum skred Kimitos invånare till handling och smällde snabbt upp ett mycket imponerande och modernt Kulturhus (Villa Lande), med möjlighet att visa filmer, arrangera konserter och... gratis trådlöst bredband överallt, naturligtvis!

En annan intressant grej med Kimitoön är nämligen just det här med gratis trådlöst bredband. Var du än befinner dig i Kimito centrum kan du vara ganska säker på att det bara är att fälla upp datorn och börja surfa. Jag har många gånger förundrat mig över varför inte lagtinget eller landskapsregeringen har trådlöst bredband. Av säkerhetsskäl skulle det inte behöva vara helt öppet, möjligen skyddat med föränderliga lösenord - men tänk nästa gång Åland står värd för ett B7-möte eller Nordiska rådets session - då är det bara att fälla upp sin bärbara dator och hämta den information man behöver, kolla sin mejl och så vidare. Mycket smidigare än att vara tvungen att fråga "Kan jag låna någons dator?".

Samma tankegångar har jag haft om Röda korsgården & Uncan. Det finns knappast något smidigare sätt att få unga, engagerade människor till RK-gården och Uncan än att installera gratis trådlöst bredband (öppet för alla) på gården. Det är inga stora pengar vi talar om, i förhållande till den nytta som det skulle ge.

Det här är relativt enkla åtgärder, som sammantagna också skulle förstärka Ålands image som smidig och spännande turistdestination. Hälsningar från Kimito!

Röda korsmarknad, lördag 10-15

Vi blev inte sådär supermånga på spelkvällen - 4 stycken, varav två är att räkna som organisatörer. Vi ökade till sex personer när Ålandstidningen kom ;) Men det var i alla fall fyra männniskor som hade trevligt. En tjej som kom var nyinflyttad från U.S.A. Hon hade kommit för att lära känna lite folk - och det var ju superkul! I efterskott börjar man fundera varför det inte kom så många - en kompis hade en teori om att vanliga ålänningar inte vill komma på spelkväll för att de inte vill bli stämplade som "ensamma". Det här funderade vi på en del före spelkvälllen och därför försökte vi att inte överdrivet betona det här med ensamhet, utan snarare att det är ett kul alternativ och kan vara kul att pröva på någonting nytt.

Jag kan tipsa alla hard core Röda Korset-fans om att det är en gigantisk loppmarknad inne på Röda korset imorgon, lördag 10-15. Jag var inne och tittade runt lite och sällan ser man väl så mycket prylar (koppar, radioutrustning, kläder, mattor) för så billigt! Kan vara kul att ta sig en titt!

Själv kommer jag då att guppa mot fastlandet för att delta i en kurs i humanitärrätt i Åbo...

Spelkväll på Röda korsgården, fredag kl. 19.00

På fredag kl 19 kommer ett litet gäng att samlas på Röda korsgården för att spela lite sällskapsspel. Idén är väldigt enkel - vi har några spel (Pictionary, Trivial Pursuit och Kimble) som vi tänkte spela. Åländska företag (bl.a Chipsen) har sponsrat med chips och läsk - inträdet är gratis och man kan komma och gå när man vill. Ingen åldersgräns.

Varför arrangerar vi det här? Vi vill ge ett alternativ till vad man kan hitta på att göra en fredagkväll i november. Det finns en hel del människor som helt enkelt inte känner någon - till exempel för att man just flyttat hit, eller så kan det hända att man bara känner för att träffa lite nya människor. Och framför allt...!
Det är ju förbaskat KUL att spela sällskapsspel. Välkommen!

Vill vi leva i framtiden - som vi lever idag?

De Frisinnade i Jomala hade i går kväll gruppmöte på kommunkansliet. Vi utsåg förhandlare för förhandlingar om styrelsesammansättning, nämndplatser och ordföranden. Sedan gjorde vi upp en lista över vem som är intresserad av vilka nämnder och liknande uppdrag.

Vi diskuterade budgetförslaget för 2008 och i synnerhet om hur vi ska klara av att upprätthålla samma goda nivå på den kommunala servicen också i framtiden. När det är goda tider finns alltid risken att löpande kostnader ökar till en sådan nivå att man inte klarar av att upprätthålla dem sedan när det blir sämre tider, vilket leder till att kvalitén på servicen långsiktigt sjunker. Vi pratade också om budgeterade, större investeringar inom kommunen (Branddepån, Utbyggnaden av biblioteket, Sviby Dagis och Igelkottvägen).

Alla ni som är intresserade av vad som på riktigt kommer att ske med dessa investeringar är välkomna på kommunfullmäktigemöte ikväll klockan 19:00 - det är öppet för allmänheten och dom lär dessutom ska bjuda på kaffe & bulla!

Ungdomspolitik & gammal är äldst.

I fredags var det ungdomspolitik för hela slanten - landskapsregeringen hade ordnat ett seminarium om ungdomspolitk, som behandlade flera olika saker invävda i varandra: Hur ska vi få ungdomarna att engagera sig i politiken? Vad bryr sig ungdomar egentligen om? Elevråden? Ungdomsparlamentet? Ungdomsrådet? Johan Ehn sa en mycket tänkvärd sak om ungdomspolitik:
att tro att ungdomspolitik skulle handla om enskilda sakfrågor är ofta att underskatta ungdomar.

Jag känner en som studerar på högskola, men som var totalt ointresserad av studiefrågor i valet - han röstade på HUT-gruppen, eftersom de var de enda som han ansåg att har tagit hållbar utveckling på allvar. Detta trots HUT-gruppens ibland rätt så konstiga uttalanden i bland annat just studiefrågor.

Annars, en sak som slog mig i det här valet är att det vurmades något otroligt för ungdomsfrågor i media - båda lokaltidningar och lokalradion ägnade flera spaltrader och timmar till det Unga Valet, vad vill och vad tycker våra ungdomar? Men när det kom till kritan gick alla (även många unga) och röstade fram de äldsta kandidaterna i lagtingsvalet. Det är lite samma fenomen som kvinnor och val: grovt räknat är det ungefär lika många kvinnor som män som röstar i lagtingsvalet och kvinnliga kandidater finns det gott om, men...

...ÄNDÅ är två tredjedelar av de invalda män - häpnadsväckande många i övre medelåldern, dessutom.

Fascinerande, eller hur?

Ett barn är fött!

I tisdags, vid niotiden hände det. Jag var på körövning och vi övade adventssånger. Ungefär samtidigt som vi sjöng "Ett barn är fött", fick jag ett meddelande från min bror som meddelade att... ETT BARN ÄR FÖTT! Jag har alltå blivit farbror till ett litet envist gossebarn som kom till världen först efter 36 timmar av födelse.
Jag borde inte ha skrivit tidigare att 31 röster i valet kändes som någonting stort, för det HÄR om nånting är stort....

Red Cross Nordic UWC i 2008 års budget

När jag läste budgeten för 2008 fanns det en detalj som gjorde mig aningen besviken. På punkten om Utgifter för åländska studerande i Norden (46.17.05) står det även detta år:

"Av anslaget avses ca 25.000 euro för finansiering av utbildningskostnaderna för en studerande från Åland per år på den tvååriga utbildningen vid Red Cross United World College i Norge. Till utbildningen antas en studerande från Åland vartannat år."

Red Cross United World College är ett rödakorsgymnasium i Norge som grundades 1995. Gymnasiet har 200 elever och ungefär 80 olika nationaliteter. Åland var aktivt med från första början och vid öppningsfestligheterna 1995 närvarade representanter både från dåvarande landskapsregeringen och åländska Röda Korset. Åland räknas som ett eget land på gymnasiet. Utbildningen är studieförberedande och motsvarar de två sista åren på Ålands lycéum. Den som genomgått utbildningen får en I.B.-examen, som motsvarar en finländsk studentexamen.

Under åren 1995-2004 finansierade Ålands landskapsregering en ny åländsk studerande varje år, precis som Färöarnas och Grönlands hjemmestyren gjorde. Landskapsregeringen betalde ungefär 48.000 € för två åländska elever varje år. Elevernas familjer fick själva betala en summa på ungefär 2400 € per år för utbildningen.
Skrivningen i 2003 års budget såg ut så här:

"Anslaget används också vid betalning för två studerande vid United World College i Norge."

År 2004 började landskapsregeringen plötsligt sända endast en ny elev vart annat år. Jag skulle önska att Åland återigen började skicka en ny elev varje år, av följande orsaker:

- Det ger varje år möjligheten för en internationellt intresserad 17-årig ålänning att få en god gymnasieutbildning, skaffa sig ett världsomspännande nätverk av vänner över hela världen och lära sig umgås med andra kulturer.
- Åland är idag det enda Nordiska landet som skickar en ny elev endast vart annat år. Både Färöarnas och Grönlands hjemmestyren har ansett projektet så viktigt att de alltid finansierat minst en ny elev varje år - ibland till och med 4 elever under samma år. Det finns en del mycket fattiga områden som skickar en elev vart annat år (t.ex. Tjetjenien och Kuba), men detta är mer undantag än regel.
- Det finns 12 UWC-skolor runtom i världen med samma koncept. Röda korsgymnasiet i Norge är det enda Nordiska UWC-gymnasiet och det nordiska inslaget är starkt. Alla skolans 200 elever genomgår obligatorisk kurs i 'Nordic Studies', där de får lära sig om bland annat åländsk självstyrelse och demilitarisering. Ålands närvaro på just denna skola är således viktig.
- De åländska elever som varit på skolan har, efter avslutade studier, återvänt till Åland. Idag jobbar en på Crosskey, en är verksamhetsledare för Föreningen Norden på Åland och en jobbar på Ålandsbanken. Två är politiskt aktiva - en liberal och en Fs:are. Detta är anmärkningsvärt om man jämför med eleverna från Färöarna: nästan ingen har återvänt efter att ha gått i RCNUWC.
- 1995-2003 betalade Åland ungefär 48.000 € per år för två åländska elever vid RCNUWC. Denna summa användes inte bara till de åländska elevernas studier, mat och logi, utan också i förlängningen till att finansiera mindre bemedlade elevers studier (t.ex. från Rwanda). Den svenska regeringen har av denna orsak tidigare betraktat utbetalningarna till Red Cross Nordic United World College som ett slags bistånd (snart kommer det dock att höra till utbildningsdepartementet). Man kunde med fördel använda PAF-medel för ändamålet.
- De åländska elever som varit på skolan har genomgående fått beröm för sina studiefärdigheter, särskilt från skolans svensklärare.
- ...och slutligen - det är för en GOD SAK. Det är en skola som grundats i samarbete med Norges Röda Kors. Norska Röda korset konstaterade i en rapport förra året att man är nöjd med hur samarbetet med skolan har förlöpt och att man kommer att fortsätta med det.

Jag hoppas på en tilläggsbudget med texten:

"Av anslaget avses ca 50.000 euro för finansiering av utbildningskostnaderna för två studerande från Åland per år på den tvååriga utbildningen vid Red Cross United World College i Norge. Till utbildningen antas en ny studerande från Åland varje år."

Under 2007-2009 studerar Hanna Malmberg från Enklinge vid RCNUWC.
Jag hoppas att Åland kommer att kunna skicka en elev också för 2008-2010.

FS, Härskarpartiet

Rubrikvalet lockar säkert en och annan politisk meningsmotståndare till skratt, om man betänker resultaten från lagtingsvalet. Men om man tittar på resultaten från kommunalvalen tonar en annan bild fram. Fs höll ställningarna i både Jomala och Lemland. I Mariehamn seglade Fs upp som valvinnare, största parti och trolig övertagare av ordförandeklubban.

Jämför man röstetalen i valen kan man konstatera att ca 1400 röstade på en Fs:are i lagtingsvalet, medan över 2000 lade sin röst på en Fs:are i kommunalvalen. Det finns alltså en stor grupp väljare där ute som valde att ge sitt förtroende till Fs i kommunalvalet, men inte i lagtingsvalet. Varför blev det så? Här har vi Fs:are någonting att fundera på fram tills nästa val.

Kommunalvalsresultat!

Nu har jag fått de slutgiltiga kommunalvalsresultaten från Jomala. Byråsekreterare Margaretha Henriksson skickade ett mejl om att jag blivit förste ersättare för FS i Jomala - brev och kungörelse är på kommande. Här är resultaten för FS:

Antal röster
72 Jansson Dennis (fs)
65 Strand Jörgen (fs)
50 Jansson Christian (fs)
30 Valve Wille (fs)
28 Skogberg Sture (fs)
20 Geelnard Björn (fs)
12 Lundberg Fredrik (fs)
8 Andersson Carina (fs)
5 Henriksson Catharina (fs)
5 Nikula Ninna (fs)
Sammanlagt: 295

Dennis, Jörgen och Christian kom alltså in i fullmäktige och jag blev med 30 röster förste ersättare för FS i Jomala. FS höll ställningarna och är röstmässigt tredje största partiet, efter Centern och Liberalerna.

Jag får bocka och tacka för Jomalabornas förtroende. Det här innebär att jag i praktiken kommer att ha en del att göra inom Jomala kommun framöver - det räcker med att någon av Dennis, Jörgen eller Christian hamnar i styrelsen, så sitter jag plötsligt i fullmäktige. Socialdemokraternas valresultat förtjänar en liten extrakommentar.

Antal röster
149 Aaltonen Carina (s)
19 Lindholm Birger (s)
18 Höglund Leif (s)
16 Eriksson Jessica (s)
12 Sjölund Anne (s)
11 Nyberg Kjell (s)
8 Ålund Sophia (s)
[ + 8 kandidater till]

Här kan man notera att socialdemokraterna, utan Carina Aaltonens röster, skulle ha haft ungefär lika många röster som Framtidslistan och högst en plats, i jämförelse med dagens tre platser.

Specialdefekter

Gårdagens Sibeliuskonsert hade lite fler specialeffekter än vad vi räknat med - strömmen gick, brandalarmet gick igång, brandkåren kom och vi fick utrymma kyrkan mitt under konserten. Ännu när strömmen gick såg det ut som en planerad effekt, avsedd att ge violinsolot lite extra pondus, men när brandalarmet gick igång började det bli svårt att låtsas som att det var en del av programmet. Vår dirigent Caj-Gustav fick verkligen visa att han är improvisationernas mästare - alla sånger framfördes som planerat, även om publikens led mot slutet hade tunnats ut något.

I början av konserten var nämligen kyrkan fullsatt (!), men mot slutet, efter alla prövningar, var bara hälften kvar. De andra i Mariehamns Kvartetten skröt om att det minsann alltid brukar hända grejer när MK ska uppträda - ta bara rökmaskinen som satte igång brandalarmet i Stadshuset, och så vidare...

Sibeliuskonsert 19:00 Mariehamns kyrka

Kommunalvalsresultaten från Jomala dröjer ännu, men som tur är finns det också annat i livet att göra.
I morgon, fredagen den 26.10 kl. 19:00 deltar vi i Mariehamns Kvartetten i en Sibeliuskonsert i Mariehamns kyrka:
konsert, servering och UNICEF-kort för 13,00 €
Konserten anordnas till förmån för UNICEF.

Medverkande är: Annika Sjölund, sopran
Andreas Nyberg, violin
Fabian Dahlström, presentation
Mariehamns Kvartetten
och dirigent Kaj-Gustav Sandholm.

Om du vill komma i rätt stämning innan konserten, läs nedanstående dikt:

Finlandia kom till när seklet grydde.
Sibelius är full av skaparnit!
Nationen föds, men symfonier brydde
hans sinne, hugget ur ett block granit

Nu kan vi se vad hans musik betydde.
Ibland är klangen mörk - mer svart än vit
är svanen i hans Lemminkäinensvit,
liksom den långa tystnad dit han flydde.

Den sista symfonin fick nummer sju,
men den han aldrig skrev skall inte dömas.
Vi minns den ton som lever här och nu.

Hans violinskonsert skall aldrig glömmas.
Det är musik vi ännu gör till vår,
fast han har varit död i femtio år.
(Evander)

TACK!

Jag fick 31 röster i lagtingsvalet - inte illa för att vara första gången. Hur det gick i Jomalavalet vet vi först imorgon.

Jag vill rikta ett varmt TACK till:
-alla de 31 väljare som gav mig förtroendet i lagtingsvalet.
-alla mina fantastiska arbetskompisar som var och en på sitt speciella sätt stött mig under kampanjandet.
-Till Lillan och alla andra Fs:are som lagt ner sin själ och fritid för det gemensamma kampanjander. Ni är guld värda.
-min familj och mina vänner för alla kreativa idéer, hjälp och förståelse, i med- och motgång.
-min bror som av egen fri vilja tejpade kandidatnummer 22 på sin bil. Det känns stort ;)

Så vad händer nu? Jag kommer att kavla upp ärmarna och fortsätta att vara aktiv inom Fs - ända fram tills nästa val. Det känns som att jag har någonting att tillföra och det verkar finnas 31 röster till där ute som tycker likadant.
Det förpliktar och sporrar.

Alla Fs:are som läser detta inlägg vill jag påminna om vad som står på vårt plakat utanför Sittkoffs: VI BLICKAR MOT FRAMTIDEN!

Tankar vid Arken och kyrkan

I natt var det väckning 02:00, på med FS-jackan och ut till Arken med fyra tappra FS-lagtingskandidater. Uppdrag: dela ut hembakta bullar och mjölk åt det hemåtvändande nattfolket.

Bullarna och mjölken var en stor hit. Särskilt minns jag en kille med rätt grym uppsyn som kom ut ur Arken. Hans ansikte sprack upp i ett stort och brett, pojkaktigt leende när han i sin hand fick en bulle som bakats av omsorgsminister Harriet Lindeman (Fs).

De som säger att inget vettigt kommer ur onyktras munnar får nog tänka om lite. Sällan har jag hört så många politiska djupsinnigheter som i detta sällskap. Eller vad sägs om;

- "Försöker ni påverka oss som redan e påverkade o därför lättpåverkade"
- "Är det här våra skattpengar som kommer tillbaka som bullar nu?" (Svar: Nej - det var 100% frivilligt partiarbete)
- "Varför får inte jag åka gratis taxi när en del får åka gratis buss?" (Svar: Mycket bra fråga. Det undrar vi inom FS också)

En av dörrvakterna var grymt imponerad och konstaterade "Fatta vilka legender ni är som kommer me bulla o mjölk klockan 4 på natten..!"

Idag på förmiddagen besökte jag för första gången på länge Jomala kyrka, där det var barngudstjänst. Efter kyrkobesöket började jag fundera på hur vårt val nästan upphöjts till någon slags religiös högtid. Jag menar, det har skrivits hur många tidningsledare som helst om valet, där demokratin upphöjts till ett absolut och okränkbart värde, nästan heligt. Samtidigt har vi karnevalsstämning på stan med musik, olika färgade jackor, lustiga hattar och frikostigt utdelande av presenter till höger och vänster. Håll med om att det börjar bli lite spooky när Camilla Gunell (s) på sin blogg skriver att det är "två dagar kvar till dopparedagen" och Nina Fellman utlyser "valfrid" i Nya Åland... ;)

Det är nu fem timmar röstetid kvar. Det är nu det avgörs vilka det är som kommer att leda Åland i fyra år till. Det känns stort.

Nr. 22 - ett gott val

Jag hoppas att ni som läser denna blogg kommer att ha röstat på söndag. Jag hoppas då att ni har gjort ett gott val.

Det här är mitt sista inlägg före valdagen, så jag vill sammanfatta varför jag tror att jag är ett bra val:

Jag bryr mig, tar reda på och lyssnar. Jag känner att jag har har en hel del att ge vårt landskap och jag är beredd att hårt arbeta och samarbeta för de frågor som jag tagit upp under denna valrörelse:

- Möjlighet för alla Ålands gymnasiestuderande att läsa fördjupade ämnen också på andra åländska gymnasier.
- Ett rättvist studiestöd, snäppet bättre än i riket.
- Ett totalförbud mot utsläpp av latrin i Östersjön
- Ökad användning av miljöbilar.
- En långsiktigt hållbar och värdig äldreomsorg på Åland.
- En väl fungerande drogpolitik.
- Införande av barnomsorgspeng för ökad valfrihet inom barnomsorgen.
- Övertagande av beskattningen från riket, gärna i två steg.

Jag tror att hela lagtinget skulle må bra av att få in lite yngre människor som tänker i nyare banor. Jag hoppas att jag får ditt förtroende i valet. Jag ska förvalta det väl.

Ha en skön helg!

Wille Valve

Medis & MISE

En sak som diskuterades förvånansvärt lite under kommunalvalsdebatten igår var Medis och MISE.
Jag ska kort berätta om vad jag tycker om dessa två åländska samhällsfenomen:


Medis - i landskapets regi
Medis behöver en nyordning. Kommunerna, som idag samarbetar om Medis, har grävt ner sig i sina skyttegravar och skyller på varandra. Jag vill se ett Medis som är öppet för hela den åländska befolkningen, på lika villkor för alla - samma pris för kursen, oberoende av i vilken kommun du bor och god geografisk spridning på kurserna. Medis fungerar inte bra när inte alla ålänningar inte kan stilla sin bildningshunger, instrumentspelande barn stängs ute från sina träningar, en Sundsbo kan få ett nekande besked bara för att han/hon är från Sund. Vad gäller Medis avgifter, så är det rimligt att det kostar lite, eftersom det är en investering i dig själv - men kostnaden ska hållas på en rimlig nivå.

MISE - kvar hos kommunerna.
Jag tycker inte att MISE ska finnas i landskapets regi. MISEs verksamhet ska helst finnas så nära kommunerna som möjligt. På senare tid har det dessutom kommit positiva signaler från de politiker som arbetar med MISE, om att förändringar i prissättningen av avfall är på gång - prissättning enligt hur mycket avfall som produceras. Sophanteringen är någonting som i första hand kommunerna ska sköta, inte en minister i Ålands landskapsregering - däremot ska vi självklart fortsätta att aktivt ställa krav på MISE så att vi får det att fungera så bra som möjligt.

Valspurten igång!

Nu är valspurten definitivt igång.

Under kvällen kommer jag, Sture Skogberg och Jörgen Strand att vara vid Sparhallen, besvara frågor och, givetvis, prata politik. Imorgon är det Sittkoffs, stan och några lite mer överraskande ställen också.

Det ska vara kul att välja!

Ännu mer TV - SVT

På vägen in på jobbet blev jag hejdad av SVT som gör ett inlägg till Rapport i kväll - om Åland. De undrade mest om vad vi riktigt tycker om hemspråksundervisning och om det "språkliga trycket". Syftet med utfrågningen verkade närmast vara förberedande - kameran var inte påslagen ännu. Det lär med andra ord komma ett ganska intressant inslag om Åland ikväll 20:30.

Bra unga FS:are i Mariehamn

Igår vid Sparhallen kom frågan upp om det finns några bra kandidater att rösta på i stan. Om jag skulle ha rösträtt i Mariehamn, så skulle jag troligen ha lagt min röst på någon av FS' unga kandidater. FS har i år en otroligt stark lista med många bra unga kandidater i Mariehamns stadsfullmäktigeval. Bara för att ge några exempel:

- Johan Karlsson, kandidat 562 i Mariehamn. Engagerar sig för att alla Mariehamns unga ska få meningsfull sysselsättning på fritiden. Johans presentationssida

- Victoria Sundberg, kandidat 573 i Mariehamn. Frisinnad Samverkans vicordförande. Alltid påläst och med bred kännedom om de flesta politikområden. Victorias blogg

- Petri Carlson, kandidat 549 i Mariehamn. Har ett starkt engagemang för miljöbilar och flera förslag på hur vi ska få igång miljövänlig trafik på Åland. En av få åländska politiker som lyft upp faktumet att Mariehamns stad idag dras med en skuld på häpnadsväckande 30 miljoner euro och att vi kanske borde göra någonting åt det. Petris blogg

Rösta in en ung FS:are och sänk medelåldern i stadsfullmäktige!

P.S: Jag är uppriktigt sagt lite förvånad över att varken Ålandstidningen, Nya Åland eller Radio Åland tagit upp Mariehamns stads ofantliga skuld under valrörelsen...

TV-debatt på fredag

På fredag blir det TV-debatt i stadshuset. Debatten kommer som utgångspunkt att handla om kommunalvalet, men ramarna är tämligen fria, så vi kommer att prata en hel del landskapsangelägenheter också.

Temat är "Såta vänner - goda grannar?" och fem till sex politiker vardera från Mariehamn, Jomala och Lemland kommer att delta. Jag representerar Fs i Jomala. Programmet går ut i etern på fredagen den 19 oktober klockan 20.00 över Smedsböle, MCA, IPTV och de största antennföreningarna. Debatten repriseras flera gånger under lördagen 20 oktober, dock inte över Smedsböle.

Åländsk skattebehörighet

I dagens Tidningen Åland talas det om att landshövding Lindbäck "kastar in ännu en brandfackla i valdebatten" och konstaterar att "Åland är tärande". Det kan finnas anledning att ge en liten kommentar till detta.

För det första är Turunen-rapporten som modell inte helt oomstridd. För det andra har variationerna från år till år varit stora - om vi skulle tillämpa Turunen-modellen över lång tid skulle vi se att Åland en del år också varit "närande". För det tredje är klumpsumman i år exceptionellt stor, eftersom finska staten sålt en massa statliga bolag, varvid Åland alltid får sin del av det influtna kapitalet.

Anledningen till att vi i FS vill ta över beskattningen har främst att göra med att dagens finländska beskattningssystem inte riktigt är anpassat för den åländska verkligheten som domineras av sjöfart, småföretagande och tjänstesektor. Med egen beskattningsbehörighet skulle vi kunna beskatta på ett sätt som bättre är anpassat till åländska förhållanden, utveckla näringslivet och därmed bredda skattebasen.

För min del väntar jag på att få höra mer om ÅSUB:s simuleringar och vad de har att säga om ett åländskt skatteövertagande. Naturligtvis ska vi inte ta över beskattningen om alla utredningar vi gör pekar på att det är en dålig idé. Rätten till beskattning är dock mer regel än undantag bland autonomier i Europa, och vad gäller dagens åländska beskattningsrätt, har riksdagsman Gunnar Jansson (lib) på ett träffande sätt beskrivit den som mera teoretisk än reell eftersom den "kan tillämpas bara utöver alla andra skatter och avgifter som andra för på oss".

Fs goes Sparhallen!

I morgon, onsdag, från 18:30 och framåt kommer ett gäng Fs:are från Jomala och Mariehamn att dra en liten kampanj vid Sparhallen, så hjärtligt välkomna att ställa kluriga frågor - både om kommunalvalet och lagtingsvalet.

Äldreomsorgsdebatten i lagtinget

Gårdagens debatt om äldreomsorg var antagligen en av valets bästa debatter. Intressant nog var de flesta lagtingspartier mycket eniga om vad som är problemet (pensionärer under fattigdomsgränsen) och vad som kan vara lösningen (särskilt utkomststöd eller annan lösning som inte påverkar beskattningen).

Jag fastnade för en sak som May Flodin sa: "Den som inte själv har varit gammal och haft krämpor har svårt att förstå det själv hur det är". Jag kan tro henne. Jag har en nackskada från en 10 år gammal cykelolycka som gör att nacken krånglar ibland... om jag tar det gånger tio och sprider ut det överallt i kroppen, så är jag troligen fortfarande inte i närheten av hur det är att bli gammal och få krämpor

En sak som stärkt min empati för långtidssjuka är att jag har en släkting som blivit allvarligt sjuk. Jag har följt systemet under en längre tid och konstaterat att man blir bra omhändertagen på Åland, köerna är korta och personalen effektiv. MEN varje förändring i och/eller brist på personal, vårdresurser eller apparatur gör vårdsystemet sårbart och att patienten känner sig utsatt.

Jag har sett att det finns en del att förbättra i vår vård, inte minst vad gäller byråkrati, vilket också togs upp på äldreomsorgsdebatten.

Rättelse om Fs och promillegräns

Det var några elever på Yrkesskolan som blev förvånade när jag i gårdagens valutfrågning sa att majoriteten i Fs tycker att nuvarande promillegräns för att framföra ett fordon på land är bra som den är.

Jag utgick felaktigt från att promillegränsen redan har sänkts på Åland, men när jag kollade upp saken hos polisen visade det sig att endast promillegränsen för roderfylla har sänkts till 1,0 promille. Promillegränsen för att framföra en bil på vägen är fortsättningsvis 0,5 promille på Åland och detta tycker en del av Fs:arna, bland annat jag, att är för högt.

Det här motiverar jag med att redan en person med 0,2-0,5 promille i blodet kan ha svårigheter med att köra bil. Ett annat argument är att en så hög gräns som 0,5 promille inbjuder till att dricka och sätta sig bakom ratten, medan 0,2 promille i praktiken skulle innebära att man inte blandar alkohol och körning. Till sjöss tycker jag att gränsen kunde sänkas något, förslagsvis till 0,5 promille.

Intensiv dag

Idag är en intensiv dag.

Den började 9:00 med valutfrågning på Yrkesskolan - mycket intressant sådan. Just nu är jag i skarven mellan två debatter - 13:00 börjar en debatt om äldreomsorgen på lagtinget. Det kommer att bli några extra timmar arbete och så avslutas dan med en 5 km länk på motionsspåret vid Vikingahallen med en kompis.

Jag börjar gilla debatter. Efter varje debatt har jag lite samma känsla som efter ett vinterbad - lugn och klar i sinnet, men lite upplyft liksom. Jag kan varmt rekommendera både och!

Pensionspoäng för barnomsorgspeng

Jag och min svägerska Cia, som snart ska bli mamma, satt och pratade politik över en kopp kaffe. Cia tyckte att barnomsorgspengen var ett jättebra initiativ, men hon undrade om man får pensionspoäng för det. Jag ringde upp vår ordförande Johan Ehn (Fs), som klargjorde att "det ska man få, enligt vårt förslag". Tanken är att barnomsorgspengen ska vara pensionberättigande genom att kommunen tecknar någon form av grupp-pensionsförsäkring för dem som får barnomsorgspeng. Men här finns ett undantag: om man väljer barnomsorgspeng och ett privat barnomsorgsalternativ, så
kommer inte barnomsorgspengen att vara pensionsgrundande, fast då har man möjlighet att arbeta normalt och den vägen tjäna in pension.

En annan blivande mamma undrade vad tanken riktigt är bakom ett så generöst bidrag som barnomsorgspengen. Svaret är: att ge föräldrar större valfrihet inom barnomsorgen. Barnomsorgspengen är nog generös, men enligt våra beräkningar blir den ändå billigare än en kommunal barnomsorgsplats (strax över 1000€/månad), så det är ett samhällsekonomiskt försvarbart bidrag. I ljuset av att befolkningen på Åland växer så det knakar, så kommer den kommunala barnomsorgen också framledes att behövas, även om en del av befolkningen skulle välja barnomsorgspengen.

P.S: Det här är en otroligt spännande vecka. Då menar jag inte bara valet, utan att jag kan bli farbror till en liten pojke vilken dag som helst nu! :D

Jordbruk och miljö

Igår ville en väljare på stan diskutera hållbar utveckling - han frågade om Frisinnad Samverkans syn på EU-stöden till bönderna. FS' grundsyn är att våra åländska bönder idag behöver EU-bidragen för att kunna konkurrera på lika villkor med andra bönder inom EU. Om man skulle avskaffa EU-bidragen, så skulle vi inte ha några lokala bönder eller lokalt producerad mat kvar.
"Men kan man inte ställa miljökrav på EU-bidragen? Den politiker som löser den här gåtan kommer jag att rösta på", konstaterade han kort.

När jag kollade upp saken, så visade det sig att 70% av EU-bidragen till bönderna redan idag är kopplade till miljömål. Vi på Åland har i teorin möjlighet att lokalt skärpa miljökraven ytterligare (det går inte emot EG-rätten), men då skulle vi i praktiken försätta våra bönder i en sämre situation än andra bönder inom EU. Men kan man inte höja miljökraven utan att det försämrar böndernas möjligheter att konkurrera med andra bönder? Jo, det finns faktiskt utrymme för det. Till exempel: när man odlar på vissa delar av åkrarna rinner närsalter lättare ut i vattnet - om man kunde nyttja de här åkerdelarna på något annat sätt och erbjuda bönderna någon form av kompensation för det, så skulle vi kunna åstadkomma en del. Det är med andra ord fullt möjligt att genom lokala beslut minska på utsläppen av närsalter, men det vore bra om vi kunde åstadkomma det i hela EU. Inte heller detta är någonting omöjligt år 2007 - det visar inte minst B7-mötet på Åland och EG-kommissionens närvaro där. Ekologi är inne i hela EU just nu, så det är fullt realistiskt att få EU-staterna med på skärpta miljökrav för jordbruket - miljökrav som inte ska försämra böndernas möjligheter till ett konkurrenskraftigt jordbruk.

Om att ställa miljökrav

Jag är inte någon större vän av överstatlighet, MEN när det gäller miljöfrågor så tycker jag att EU nog kunde få mer att säga till om - det är nämligen endast på den internationella nivån som vi på riktigt kan göra någonting för miljön. Genom mellanstatligt samarbete och överstatliga standarder.

På Åland har Britt Lundberg (c) visat att man faktiskt kan åstadkomma en del med aktivt lobbande - under sommaren pratade hon med den svenske miljöministern om problemet med att det är fritt fram för rikssvenska småbåtar att släppa ut sin latrin i Östersjön. Miljöministern tyckte inte att ett totalförbud var realistiskt, men han var beredd att sträcka sig till "förbudszoner", till exempel kring Mälaren. Jag menar att ett totalförbud mot utsläpp av latrin i Östersjön är fullt realistiskt och jag är beredd att jobba vidare med denna fråga.

Ett totalförbud mot latrinutsläpp i Östersjön var på agendan redan under B7-mötet på Åland. Närvarande på mötet var också en representant för EG-kommissionen som nogsamt antecknade synpunkter, bland annat om ett totalförbud mot latrinutsläpp. Ju fler sådana här internationella möten som Åland kan anordna, närvara i och framföra sina synpunkter i, desto bättre!

Slutligen är det otroligt viktigt att vi ställer miljökrav på oss själva, för endast då kan vi med trovärdighet ställa miljökrav på andra. Ett sätt är att alla nyanskaffningar av landskapets och kommunens bilar i framtiden är miljöbilar eller s.k. flexi-fuel-bilar.

En riktigt trevlig lördagskväll åt er alla!

Kampanjen tar fart...

Nu börjar det hända grejer. Idag besökte jag Sittkoff och jag har väl aldrig sett så många Fs:are samlade på samma plats! Ett myller av diskussioner, både interna och med väljare.

Imorgon ska vi träffas i Sittkoff klockan 10 för att dra kampanj under dagen. På måndag blir det valutfrågning på Yrkesskolan. På basis av förhandsinformationen lär det bli en hel del Struktur 07, vårfågeljakt, snus, miljöfrågor och lite motorbana. Jag fick också en inbjudan till en äldreomsorgsdebatt med socialdemokraterna på måndag, men tyvärr krockade det med ett möte på jobbet.

Riktigt intressant blir det nästa helg. Jag tänker inte avslöja alla ställen där det kommer att dyka upp Fs:are, men så mycket kan jag säga att kul kommer det att bli!

Upp med den! (studiepenningen)

"Upp med den!" var en kampanj av uppretade finländska studerande som fick ordentlig fart under 2006. Bakgrunden var att studiepenningen inte hade höjts i Finland sedan 1992 (den sänktes dock 1995). Regeringen försökte trixa med att bland annat höja lite på studielånet och meddela att man "höjt studiestödet". Det här retade naturligtvis bara upp de finländska studerandena ännu mer. "Upp med den!" gav slutligen resultat när den blågröna regeringen meddelade att man höjer studiestödet med 15 % från och med den 1.1.2008.

En av kampanjens förkämpar, Otto Andersson, skrev för några dagar sedan på min facebook-sida att det verkar som om jag driver en egen "Upp med den!"-kampanj på Åland. Det stämmer. Jag tog upp en höjning på Fs' första valmöte, det togs sedan med i Fs' valprogram. Efter det fick Fs de andra partierna med sig i landskapsregeringen och nu har också oppositionen börjat omfatta idén om en höjd studiepenning.

Att höja studiepenningen kostar givetvis landskapet, men det måste få göra det. Vi kan inte ha ett studiestöd som är sämre än i riket - det gör Åland till en oattraktiv plats att studera på och sänder ut helt fel signaler om hur mycket utbildning uppskattas. Vi vill ju dessutom locka unga människor TILL Åland, inte uppmuntra dem att skriva sig på annan ort för att kunna bedriva studier.

Det här är en fråga som jag kommer att kämpa för. Om ni röstar på mig så får alla som studerar - om det så är på Medis, ett gymnasium eller en högskola - en kontaktperson i lagtinget och en förkämpe för rättvisa studievillkor åt alla!

UPP MED DEN!

För barnomsorgspeng

I ett debattinlägg i Tidningen Åland (10.10.2007) bekymrar sig Inger Matsson (s) över Fs’ barnomsorgspeng, eftersom den skulle utgöra en ”kvinnofälla”, samtidigt som hon hyllar den kommunala barnomsorgen som ”generös, välfungerande och trygg”. Om det hade varit så att Fs varit inne för att avveckla den kommunala barnomsorgen, så skulle jag ha förstått insändaren – men nu handlar det om att Frisinnad samverkan vill bredda valmöjligheterna. Den ”generösa, välfungerande och trygga” barnomsorgen finns kvar, vi vill bara ge föräldrarna ett till alternativ. Om det passar din livssituation, så kan du välja barnomsorgspengen, om inte så finns den kommunala barnomsorgen kvar.

Barnomsorgspengen är könsneutral, Åland är bäst i Finland på att ta ut pappaledighet, och - handen på hjärtat – om du är småbarnspappa med möjlighet att stanna hemma med din 3-4 åring, skulle du då inte ta chansen att spendera lite mer tid med ditt barn?

För näringsrätten

Från liberalt håll har man de senaste dagarna fått höra att den åländska näringsrätten ska avskaffas, luckras upp, reformeras och dessutom bevaras. Allt från samma parti.

Inom Fs är vi tämligen enade om att vi ska ha kvar näringsrätten, men vi kan tänka oss att luckra upp den genom att t.ex. ta bort kravet på två tredjedelars majoritet av ålänningar med hembygdsrätt i styrelsen. Vi är inte främmande för att reformera näringsrätten, men många av oss tycker att det är ett bra redskap att ha kvar i verktygslådan inför framtiden.

Vi har haft en hel del motgångar inom EU de senaste åren (snuset, vårfågeljakten) och vi har ännu inte säkrat en plats i EU-parlamentet. Är detta då rätt ögonblick att kasta bort en av de få verktyg vi har kvar sen EU-inträdet? En annan sak är att vi utan näringsrätten saknar möjlighet att säga "nej tack" till t.ex. en matvarukedja med annat verksamhetsspråk än svenska (t.ex. finska), med fackbestämmelser, regler och kommunikation inåt & utåt på ett annat språk. Och slutligen, har vi ett rikt företagarliv på Åland som vi inte vill slå undan benen på genom att slå upp dörren för utländska jättar som i en handvändning skulle kunna konkurrera ut en hel sektor inom den privata sfären.

De Obundnas äldredebatt

Igår kväll anordnade de Obundna en äldredebatt på Sittkoffs. Det var nog en av valrörelsens mera udda inslag. Medierna lyste fullständigt med sin frånvaro - inga tidningar, ingen radio. Om man räknar in debattanterna så var antalet medverkande strax under 20. Debatten rörde sig med förvånansvärt små avvikelser inom ramarna för landskapsregeringens "Slutrapport från arbetsgruppen med uppdrag att utreda äldreomsorgen" från 2006 - sammanslagning av hemtjänst och hemsjukvård till hemvård, närståendevården som träder i kraft år 2009 och så vidare.

Inte så konstigt egentligen - med tanke på att 90% av alla närvarande var politiker som själva ställer upp i lagtingsvalet.
Det enda som avvek från rapporten Ray Söderholms enträgna fråga till partierna om varför det inte finns ett pensionärsparti och Cita Nylund (Ob) som verkade vara öppen för nya idéer inom äldreomsorgen, samtidigt som hon varnade för effekterna av omfattande privatisering. Här håller jag med: privata omsorgsalternativ är bra, eftersom det kan fungera som ett komplement till den vård och omsorg vi har idag. Kommunerna kan vid behov köpa in tjänster och omsorgstagare får större valfrihet. Privata entreprenörer kan ge nya perspektiv, lösningar och verksamhetssätt, men privata lösningar utgör ändå inte någon universalmedicin för dagens äldreomsorg.

Mot slutet konstaterade Sune Alén (lib) att mediaövervakningen hade varit helt annan om det hade varit ungdomsfrågor på agendan. Han har en poäng. Jag är mycket glad över att ungdomsfrågorna - studiestödet, studerandeboende och hälsovården - har klättrat så högt upp på agendan inför årets val, men när en debatt om äldreomsorg lockar så här lite publik och ingen media alls, så blir man en smula fundersam. Vi står ju trots allt inför en av de största demografiska förändringar som vårt samhälle någonsin varit med om...

För en värdig äldreomsorg

När Ålandstidningen genomförde sin Ungt Val-undersökning, klättrade studiestödet högt upp på listan över heta frågor. Inte konstigt, eftersom det inte höjts på åtminstone 10 år (men priserna har nog gått upp).

Äldreomsorgen fanns inte med bland frågorna, men också den skulle troligen ha hamnat i toppen hos de unga - för de unga bryr sig om långt mer än sitt studiestöd: de vill att mamma, pappa, mor- och farföräldrarna ska ha en värdig ålderdom - om det så är hemma, i serviceboende eller på åldringshem. Dessutom kommer vi ju alla att åldras. Om inte vi klarar av att se till att vi har en god äldreomsorg idag - hur ska då våra barn och barnbarn klara det? En snabb titt på ÅSUB:s statistik visar att vi som idag är kring 25 år står inför rätt så stora utmaningar.

I juni 2006 kom en omfattande slutrapport från en arbetsgrupp med uppdrag att utreda äldreomsorgen på Åland. Den här rapporten kommer troligen att vara det viktigaste dokumentet för den åländska äldreomsorgen under flera år framöver. Grundidén är 90%-målet: år 2020 ska 90% av alla äldre över 75 år ha möjlighet att bo i eget hem, bland annat tack vare ett generöst och ändamålsenligt stöd för närståendevårdare.

Detta verkar vid första titten vara realistiskt, eftersom siffran för hela Finland var 89,9 % år 2004. Det totala antalet äldre kommer dock att vara mycket större år 2020 och därför betyder 90%-målet i praktiken att ett mycket större antal äldre ska klara av att bo hemma med antingen närståendevård eller hemvård (sammanslagning av hemtjänst och hemsjukvård). Det här innebär att kommunernas utgifter, för t.ex. hemtjänst kommer att skjuta i höjden under de följande 20 åren. Många kommuner har, klokt nog, redan nu börjat lägga undan pengar för att kunna hålla en god kvalitet på äldreomsorgen i framtiden.

En viktig punkt i rapporten handlar om att hemtjänst och hemsjukvård borde fås att samarbeta, så att kommunens och ÅHS:s insatser i den äldres hem uppfattas som en enda helhet. Skräckexemplet finns i Sverige, där kommuner och landsting inte kan komma överens om vad som riktigt hör till vem - här är det viktigt att insatserna uppfattas som en enda helhet: "det allmänna". Rapporten föreslår att serviceteam med en från hemtjänsten och en från hemsjukvården kunde inrättas - i vissa fall skulle det räcka med en person. Här finns ännu en hel del organisationsfrågor att lösa. Serviceteamen skulle göra det mycket tydligare för omsorgstagaren och spara en del resurser, om man bara praktiskt kan få det att fungera.

Jag har egentligen bara ett enda tips till framtida utredare av äldreomsorgen på Åland: försök att få en extern person att göra utredningen på objektiv grund - så kommer resultaten att få ännu större genomslagskraft och hjälpa oss att skapa en värdig ålderdom för alla.

Rätten till ett värdigt liv ska finnas livet ut!

Förhandslyssning

Förhandsröstningen inleddes igår. Här är en förhandslyssning --- på valreklamen som kommer att gå på SteelFm, Soft FM och Rix FM - olika kanal på olika dagar. Alla ni som är nyfikna men förhindrade att lyssna på radio kan klicka på spelaren nedan.

Hemspråk - för eller emot?

En annan diskussion igår på Sittkoff handlade om hemspråksundervisningens vara eller icke-vara. En väljare undrade varför Fs motsätter sig hemspråksundervisning. Jag svarade att vi inte är emot hemspråksundervisning som sådant, men vi är ganska skeptiska gentemot den svenska hemspråksmodellen, eftersom den visat sig vara en tunggrodd offentligt finansierad apparat som inte ens levererar det den var tänkt för. Vi har också vissa betänkligheter vad gäller de danska erfarenheterna. Det här innebär inte att vi sluter våra ögon för allt som har med hemspråk att göra.

Ta lille Andrew, 10 år till exempel. Han har engelska hemifrån och tycker det är rätt så tråkigt att sitta på de grundläggande engelskalektionerna på 4:an. Vore det inte bättre för honom om han fick börja läsa böcker på engelska och diskutera dem med en lärare på engelska? Eller Kave, 11 år som har både engelska och farsi hemifrån, men vars föräldrar önskar att han skulle lära sig behärska farsi. Om det finns en lärare på Åland som kan undervisa i farsi, varför inte låta honom ta lektioner?

Vi efterlyser alltså olika sätt att förverkliga individuellt anpassade lösningar inom den redan existerande undervisningen, i stället för att lägga på en stor, extra "klump" ovanpå den redan befintliga undervisningen. Jag tror att de flesta partier håller med om att språk är en rikedom, både för individen och för samhället i stort - men att staden skulle åläggas en skyldighet att se till att alla med annat modersmål än svenska ska få hemspråksundervisning känns inte särskilt rimligt.

Om du tycker att lagstadgad skyldighet att erbjuda hemspråksundervisning länns som en långsökt tanke, ta då en titt här...

Fs och välfärden -ökad valfrihet.

Det blev flera intressanta diskussioner i Sittkoff idag - en av dem rörde Fs' syn på välfärdssamhället i bred bemärkelse. Under de senaste dagarna har en del socialdemokrater använt rätt så konstig argumentation i debatten - att vi på något sätt skulle vara ute efter att demontera välfärdssamhället, till exempel genom barnomsorgspengen. Det är vi inte. De flesta Fs-are betraktar välfärdssamhället som någonting i grunden gott, till och med som en konkurrensfördel i förhållande till andra regioner. Vi kan dock inte blunda för att systemet kan vara rätt så stelt och oflexibelt ibland.

Vi kan ta barnomsorgspengen som exempel: den handlar inte om att minska på den existerande barndagvården - den handlar om att ge människorna alternativ. Du kan välja den redan existerande barndagvården, men om det passar din livssituation bättre så kan du välja omsorgspengen i ställlet (det har talats om ett belopp på 700 €/månaden).

Ökad valfrihet ser vi också på sikt som ett sätt att frigöra resurser för att ta hand om andra, större utmaningar som vårt välfärdssamhälle står inför - jag tänker då främst på äldreomsorgen. En del har framfört argumentet att barnomsorgspengen skulle kunna leda till att dagis i Mariehamn står tomma, men med den statistiska befolkningsboom som vi idag har på Åland, så lär nog dessa utrymmen komma till användning. Ett annat argument som hörts från vänsterkanten är att barnomsorgspengen skulle vara en "kvinnofälla". Här gäller det att komma ihåg att vi pratar om barn i två-treårsåldern och uppåt. Om man får ett belopp på t.ex. 700€ i månaden, varför skulle man då inte som man utnyttja möjligheten att stanna hemma med sina barn?
Jag skulle i alla fall kunna tänka mig att nappa på det.

Det ska vara tryggt att leva!

Fs goes Sittkoff

I morgon (lördag) klockan 11 och framåt kommer vi att vara ett gäng Fs-are som står i Sittkoff och delar ut valbudskap & valprylar. Ni lär nog känna igen oss - vi har alla Fs-loggan någonstans. Alla intresserade är hjärtligt välkomna att prata politik eller helt andra saker..!

Satsa på flera alternativa energikällor

Här är en förhandstitt på en insändare som skickats till Ålandstidningen igår kväll. Man kunde ännu tillägga att en Finlandsförbindelse är en rätt så dyr investering, så det förutsätter att extraordinarie stats- eller motsvarande anslag beviljas för projektet.


Satsa på flera alternativa energikällor

Fasta Ålands energiförsörjning är idag beroende av en enda kabel – Sverigekabeln. Ett besök på Kraftnät Åland AB:s joursida pekar på flera fall där elförsörjningen från Sverige strulat. Detta är för det mesta inget att oroa sig för eftersom vi har reservkraftverk på Åland, men under kalla vintermånader kan vi få problem som griper in i alla ålänningars vardag.
Kraftnät Ålands beskrivning av reservkraftsituationen på Åland år 2007 talar sitt tydliga språk:

”Om ett kabelhaveri sker vintertid då kylan är stark så blir belastningen på elnätet kraftig. Först blir det ett elavbrott för större delen av Åland.”

Längre ner i dokumentet listar Kraftnät Åland besparingsåtgärder för de åländska hushållen om Sverigekabeln havererar när det är riktigt kallt – minska på ventilationen, slå av motorvärmare, släck belysningen och så vidare. Åland är energimässigt sårbart vintertid.

Elpriset i Sverige är idag tämligen högt, medan man i Finland bygger kraftverk som aldrig förr. Det här tyder på att elpriserna på Östra sidan av skiftet långsiktigt är på väg neråt – en Finlandsförbindelse skulle göra Åland mindre beroende av en enda försörjningskälla och även löna sig på sikt.

I landskapsregeringens strategidokument för energifrågor 2007-2010 betonas att vindkraften kunde ökas till 70%. Detta är mycket bra, men med vindkraft har man ibland mer energi och ibland, när det är stiltje, har man mindre. Med förbindelsen österut kunde vi i framtiden exportera vår gröna el när vi har för mycket av den och importera relativt billig el när vi har för litet av den.

Jag kommer att jobba för att Åland får en stabilare elförsörjning och för att vi satsar på flera olika alternativa energikällor – inte bara på vindkraft. En väl diversifierad lokal energiproduktion och minskat beroende av en enda kabel är vad Åland behöver för att klara framtidens ökande energibehov.

Wille Valve (Fs)
Nr. 22
www.wille.ax

Vardag

Idag blir det ett kort och opolitiskt inlägg. Mitt gudbarn Emmy fyllde 3 år för några dagar sedan, så i kväll var jag över till Emmy, hennes mor och far för att fira med en kopp kaffe och absolut bästa banankladdkakan jag ätit på länge. Emmy fick en säl och det fanns väl en liten tanke bakom det också - dels tycker jag att sälen är en av de mest sympatiska djur som finns, dels lär det ska vara så att man i skärgården kallar dem för 'själar', vilket säger en hel del om synen på denna varelse.

Kaffet och det goda sällskapet piggade upp rejält - nu är det dags för mig att skriva ihop en radioreklam och ett debattinlägg om Ålands energiförsöjning. Hoppas ni får en riktigt skön oktoberkväll!

Om prestationskrav

En studerande undrade för några dagar sedan vad som riktigt avses med "Höj kraven på studieprestationer". Jag kan börja med att berätta att jag INTE vill höja poänggränsen för heltidsstudier från 44 (Åland) till 45 (riksnivå).

Vad det handlar om är att jag vill se över de utbildningar vi har på Åland, främst de som har med vår kärnverksamhet - sjöfarten - att göra. Om inte vår sjöfartsutbildning håller hög klass, så kommer Åland aldrig att bli ett kunskapscenter för sjöfart, eller 'Maritime Centre for Excellence' som det heter i EU:s maritima strategi. Det finns studerande på sjöfartsutbildningarna som idag menar att en del utbildningar ställer för låga krav, men stämmer det? Detta är en sak som jag vill låta utreda, gärna med oberoende experter. Sjöfartsnationen Åland behöver sjöfartskunnande av internationell standard och det kan vi bara få om vi har högklassiga utbildningar som också ställer krav på studieprestationer.

Tillbaka till poänggränsen för heltidsstudier - varför är jag emot en höjning av dem?

Av tre orsaker:

- De krav på studieprestationer som finns på Åland idag (44 sp) är fullt jämförbara med dem som finns i riket (45 sp). Eftersom de minsta kurserna brukar vara ca 3 sp, så skulle en höjning av prestationsgränsen för heltidsstudier med en poäng ha en mycket liten praktisk betydelse, men stor symbolisk betydelse för våra högskolestuderande.

- Studievillkoren skärps för alla åländska studerande i Finland i och med att Bologna-systemet träder fullt i kraft nästa år. Nu finns ingen möjlighet till "evighetsstudier" i Finland mera - den som inte har akademisk examen efter sju år måste ansöka om dispens för att få fortsätta. Effekterna av detta kommer vi konkret att känna av om 3-4 år.

- Landskapsregeringen skärpte studievillkoren för högskolestuderande för två år sen, då studietiden förkortades från 70 månader till 55. Också detta kommer att förkorta studietiderna, men också för detta tar det tre-fyra år innan vi märker av effekten.

Sammanfatningsvis: De förändringar som redan har gjorts i systemet kommer att snabba upp studierna märkbart under de följande tre-fyra åren. En höjning av poängränsen för heltidsstudier skulle i dagsläget bara irritera våra högskolestuderande och inte få någon märkbar praktisk betydelse för när de slutför sina studier.

Studiepenningen - ord blir handling

Landskapsregeringens samarbetspartier har i en insändare meddelat om en höjning av studiepenningen. Det här är en otroligt positiv nyhet för alla gymnasie- och högskolestuderande, men det finns två saker som det gäller att hålla i minnet:

1) Det är den nuvarande regeringens partier (FS, S och C) som gjort ord till handling - vi har lagt in i budgetframställningen att vi vill höja det åländska studiestödet till en konkurrenskraftig nivå, i jämförelse med Sverige och Finland. Men: vi lever i valtider och mycket kan hända fram till den 21 oktober - vi vet inte med säkerhet vilka partier som kommer att sitta i följande landskapsregering, men vi kan vara säkra på att det är det här som gäller om vi får bestämma också efter valet.

2) Den andra saken är konsumentprisindexet - höjningen är
12 % plus konsumentprisindexet från och med 2009. Om ÅSUB:s prognos för år 2008 håller i sig, så kommer konsumentprisindexet att vara 2,8 %. Detta innebär en höjning av studiepenningen med 14,8 % - vilket skulle vara ett betydligt rättvisare studiestöd än det vi har idag. En annan kul grej är att kopplingen till konsumentprisindexet är en åländsk särlösning! I riket finns ingen sådan koppling - där är det helt enkelt riksdagen som sänker och höjer studiepenningen.

Om höjningen blir verklighet så innebär det en framgång för alla studerande - men eftersom vi har val framför oss, så kan vi inte idag vara 100% säkra på hur det blir. Det lönar sig även fortsättningsvis att vara vaksam.

Positiv känsla

Under förra veckan gick en hel del Fs:are omkring och frågade varandra hur det känns inför valet - åt vilket håll börjar det riktigt luta - hur känns det - vad tror du? Ännu under förra veckan var det alltför svårt att säga någonting alls, men nu börjar en positiv känsla infinna sig - folk kommer fram för att prata lite, ibland berättar dom vad dom tycker om olika frågor och en och annan har till och med berättat hur dom kommer att rösta.Idag damp Fs-valbroschyren för Jomala ner i postlådan och den var riktigt lyckad (all heder åt Christian och hans dator!). Imorgon (tisdag 2.10) är det Radio Åland som gäller - ungdomsprogrammet Frekvens klockan 16.15.

Fs i Helsingfors - trägen vinner...

Helsingforsbesöket innehöll flera överraskningar. Trots enträgen marknadsföring blev antalet intresserade på valtillfället i Helsingfors... NOLL! Jag väntade ett tag, packade ihop valmatarialet och begav mig sen av till följande möte - de nordiska UWC-kommittéernas årliga möte (United World Colleges). Mina nordiska kolleger var däremot överraskande intresserade av Fs' dryckesflaskor och därefter också om Fs som parti.

På flygplatsen tog jag igen på mig Fs-jackan och började dela ut Fs-öronproppar och valprogram åt Air Ålands resenärer - finns det något ställe där öronproppar är en hit, så är det före en flight. Det var mycket uppskattat - denna gång blev det inte så mycket prat om sakfrågor, men en hel del skojande om olika politiska syften som öronpropparna kunde användas för. Med på flyget fanns Elisabeth Nauclér som även hon fick öronproppar från Fs. Elisabeth undrade lite lurigt mot vem öronpropparna riktigt skulle skydda - politiska motståndare, kanske...?

P.S: Övernattningen i Helsingfors var en hälsosam påminnelse om hur det är att vara fattig studerande. Jag och norrmännen bodde på ett rätt så anspråkslöst studentboende. Vi sov i en sal med ett par fläckiga stolar och suspekta madrasser. Inga duschar fanns, så vi fick traska 500 meter igenom ett lerigt byggområde hem till mötesanordnaren för att duscha. Exotiskt och gratis! ;)


Här sitter vi och diskuterar Ålands deltagande i UWC (United World Colleges)

Fs goes Helsingfors!

På fredag kommer Åländsk politik till Helsingfors - om än i liten skala. Den 28.9 klockan 19:00 anordnas ett valtillfälle på Iguana, Kalevagatan 23 för alla intresserade. Jag vill erbjuda alla ålänningar i Helsingfors - studeranden, konstnärer, politiker - chansen att ta pulsen på en åländsk lagtings- och kommunalvalskandidat, ställa frågor om Frisinnad Samverkan och framföra synpunkter.

Jag kommer också att ta med mig en hel del intressant valmaterial och prylar i största allmänhet. Välkomna att diskutera Ålands framtidsfrågor!

Med vänlig hälsning,

Wille Valve (Fs)

Nummer 22 i lagtingsvalet
Nummer 546 i Jomala kommunalval

Fs went Åbo

I förrgår kom jag hem från Åboresan - en mycket produktiv resa, eftersom jag fick diskutera politik med väljare under hela resan. Redan vid avfärd från Mariehamn träffade jag ett gäng studiekompisar och på 5 1/2 timme hinner man förstås diskutera en del. Till det första valtillfället i lördags kom två Åboålänningar. Vi diskuterade Ålands relation med Finland, studiestödsfrågan och studier på svenska i Åbo. Intressant nog, gled samtalsämnet mer och mer över till forskning ju senare kvällen blev. Tack ska ni ha Anton och Caroline för ytterst givande diskussioner!


Till söndagens valtillfälle kom fyra Åboålänningar. Då pratade vi uppluckring av näringsrätt, energifrågor, återigen studiefrågor och självstyrelsens utveckling. Efter detta tillfälle konstaterade jag för mig själv att man inte ska underskatta studiepenningens betydelse för högskolestuderande - den är idag otroligt liten, jämfört med flera andra samhällsförmåner. Tack Elin, Kristian, Anton och Caroline!

Som lök på laxen blev det ÄNNU ett valtillfälle var jag minst väntade det - i m/s Isabellas café. Här pratade vi mycket Ålands framtidsfrågor och i synnerhet det här med självstyrelse eller självständighet för Åland. Sammanfattningsvis kan jag konstatera att Fs-öronpropparna är grymt populära, liksom även
våra blåa t-skjortor!

Långsiktig kommunalpolitik

"Varför pratar alla bara om lagtingsvalet, när det samtidigt också är kommunalval", undrade en messare i Nyan.
Det är en helt berättigad fråga och det finns flera orsaker till varför det är så.

En orsak är att det på landskapsnivå går ekonomiskt bra för Åland just nu - vi har en stor flitpeng på kommande, nästan alla partier har en vision om hur den kunde användas och Åland växer så det knakar. I kommunerna är det ekonomiska svängrummet betydligt mindre - en kommun som Jomala, med ekonomin i relativt bra skick, kommer under nästa år att få större landskapsandelar för drift av kommunens verksamhet. Fs i Jomala anser att en del av dessa medel borde fonderas, så att vi klarar av att ta hand om vård och omsorg också i framtiden. Med dagens befolkningsutveckling kommer vi snart att stå inför rätt så stora utmaningar - inte minst inom äldreomsorgen, där vår huvuduppgift är att ge våra nära och kära en värdig tillvaro på ålderns höst.

Sparande och gnetande är inte särskilt lockande valbudskap när vi går mot slutet av en högkonjunktur - men det är vad vi måste försöka göra på kommunal nivå för att mer långsiktigt kunna trygga en värdig tillvaro åt våra äldre.

Stabil energi

Ett besök på Kraftnät Åland AB:s joursida ger en tankeställare om hur sårbara vi energimässigt är på Åland idag. Ett exempel:

2004.04.07
Hela Åland utom östra skärgården blev idag onsdagen den 7 april kl.13:49 utan ström efter att dom automatiska skyddena på Sverigekabeln löst ut. Kl. 14:09 kunde vi återigen koppla tillbaka allt i normalläge så att alla fick strömmen tillbaka.

Fasta Åland får idag ström från en kabel ifrån Sverige, med undantag från östra skärgården. Således är vi på fasta Åland rätt så beroende av en enda kabel. Tänk om vi istället hade två kablar – en från väst och en från öst? Det skulle minska vår sårbarhet, bredda våra valmöjligheter och troligen också löna sig. I Finland byggs det idag kraftverk som aldrig förr, vilket på lång sikt lär pressa ner elpriserna i förhållande till Sverige.

Intressant nog kan man läsa i dagens Hufvudstadsbladet (21/9) att de nordiska energiministrarna planerar att dra en ny kabel norr om Åland - förbi Åland, från Raumo till Finnböle i Sverige. Har också förhandlingarna gått Åland förbi?

Fs arbetar också för att bygga ut förnyelsebara energiformer – vindkraft, solkraft och vågkraft. Dessa är mycket goda komplement – men man kan idag inte lita 100% på någon av dem – om vi t.ex. satsar bara på vindkraft och plötsligt har vindstilla har vi problem. I dagsläget borde vi därför satsa på ett brett utbud av energialternativ för att få – stabil energi.

Frihet och ansvar

Individens valfrihet och valmöjligheter är någonting som ligger nära Fs:ares hjärtan. Men det finns också en baksida av medaljen - en persons frihet innebär nästan alltid ansvar för en annan part – staten, en annan individ eller näringslivet.

När det gäller hundägare på den åländska landsbygden har de, enligt gällande lagstiftning, friheten att låta sina hundar vara okopplade (det finns inget direkt förbud). Det här inkräktar i sin tur på andra människors frihet – barn och äldre som inte vågar gå hem eller till skolan för att en okopplad hund springer runt på vägen. Jag har sett gråtande barn som inte vågar gå till skolan p.g.a. att en hundägare inte orkat dressera sin hund. Jag känner äldre människor som inte vågar gå på motionsspåret, eftersom det flera gånger har kommit stora, odresserade hundar springande emot. Jag har sett en väldresserad och snäll hund som plötsligt fick hjärnsläpp och bet en människa – ursprungsinstinkterna tog över för en kort stund.

Hundägare har ett stort ansvar - ju större hund, desto större är ansvaret. De flesta hundägare jag känner är också ansvarsfulla människor, men det finns undantag.

Jag tycker att vi kunde jobba för en ordningslag med en bestämmelse om att hunden ska hållas bunden på den åländska landsbygden, åtminstone under sommarhalvåret. Undantag kan göras för hundar som deltar i jakt, tullverksamhet och liknande.
Vad tycker ni?

Fs goes Åbo!

Lördag den 22 september kommer Fs till Åbo. Klockan 21:00 blir det ett valtillfälle på Blanko - om tidpunkten känns opassande, så ordnas ett till valtillfälle på söndag den 23 september 14:00 på Fontana. Alla Åboålänningar är hjärtligt välkomna - också andra än studerande.

Jag har tagit med mig en stooor kartong fylld med valfläsk att bjuda på.

Välkomna ska ni vara!

Medis till landskapets regi

I en kort insändare i dagens Nyan föreslår Gard Larpes (lib) att Medis kunde flyttas över till landskapets regi. Jag håller 100% med honom. Dagens system är inte öppet för alla ålänningar som vill stilla sin bildningshunger - instrumentspelande barn stängs ute från sina träningar, en Sundsbo kan få ett nekande besked bara för att han/hon är från Sund och Sundskvoten är "fylld". I praktiken har dock en slags gråzon uppstått - kursdragare rapporterar inte alltid alla deltagare till Medis, vilket leder till att Medis just nu inte heller har full koll på vem som deltar i mediskurser just nu.

Jag har en vision om ett Medis i landskapets regi, som är öppet för ALLA ålänningar -mariehamnare, getabor och kökarbor. Ett mobilt medis som också ska ordna kurser i skärgården och på landsbygden - för alla ålänningar. Jag är beredd att samarbeta med alla krafter i lagtinget som delar denna vision med mig.

Jag jobbar för...

En studiekompis skickade ett mejl och undrade vilka frågor jag vill driva i lagtinget.

Jag vill jobba FÖR:

...rättvisa villkor för alla studerande: gymnasie-, högskole- och vuxenstuderande.
...ett Åland var alla har möjlighet att förverkliga sig själva och vidareutbilda sig.
...samarbete mellan alla åländska partier, särskilt i miljö- och självstyrelsefrågor.
...en långsiktigt hållbar äldreomsorg på Åland.

Kort insändare

Både Ålandstidningens Niklas Lampi och Nyans Nina Fellman anser i dagens tidningar att politiker ska uttrycka sig kort i debatten.

Here we go:

Frihet och ansvar.

Struktur 07

Jag måste medge det, jag har alltid varit lite skeptisk mot Struktur 07.

Jag satt för några veckor sedan och diskuterade Struktur 07 med min bror och fick plötsligt en aha-upplevelse.

Tänk er en kille som står vid svarven på yrkkesskolan. Han skulle gärna läsa lite mer ekonomi för att bredda sin kompetens, kanske för att starta eget. Han skulle gärna läsa fördjupad matematik, för han är bra på det - och i hans bransch behövs kunskaper i tyska. Han har behov, intresse och förutsättningar för att göra det, men han FÅR INTE ta kurser på någon annan gymnasieskola och han FÅR INTE ta en mini-examen i t.ex. ekonomi som skulle komplettera hans yrkesexamen.

Det är för jäkligt, rent ut sagt.

Det är den här killen jag tänker på, när jag tänker Struktur 07. Det finns en otrolig begåvningsreserv i våra åländska gymnasieskolor, som kunde utnyttjas bättre.

Jag ringde upp min partibroder Sture Skogberg och pratade om lagförslaget som hamnade i papperskorgen. Det verkar finnas minst två vanföreställningar om Struktur 07 - en är att det skulle vara ett "sosseprojekt" - samtliga åländska partier var ursprungligen med på noterna med ett gymnasium, men för många verkar det vara just sossarnas prat om att utjämna klasskillnader som fastnat. En annan är att det skulle vara ett Sverige-inspirerat projekt. Faktum är att man noga följt utvecklingen i både väst och öst - och kanske särskilt i öst i och med de senaste gymnasiesammanslagningarna i Åboland.

Min gissning är att de åländska yrkesskolorna, i och med Reform 08, kommer att gå samman till ett gymnasium, medan lycéet blir utanför eller mer fristående. Min gissning är också att det kommer att ske relativt odramatiskt och smärtfritt.
Min förhoppning är ändå att Ålands lycéum är intresserat av att samarbeta och, genom schemaläggning, göra det så lätt och smidigt som möjligt för de som vill och har förutsättningar att förverkliga sig själva.

Om hemspråksundervisning på Åland

Insändare skickad till Tidningen Åland och Nya Åland den 14/9/2007

Hellre individuella lösningar än hemspråksundervisning.

Ålands socialdemokrater vill införa hemspråksundervisning i den åländska grundskolan. Allmän hemspråksundervisning infördes i Sverige 1977 och har därefter varit långt ifrån okontroversiellt. Till kritikerna hör bland andra Lärarnas riksförbund, som sagt att det inte är övertygat om att påståendet att "goda språkkunskaper på sitt hemspråk främjar skolframgång" alltid gäller och definitivt inte om det sker på bekostnad av undervisningen i svenska (Svd 15/4 2004). På senare tid har hemspråksundervisningen i Sverige också kritiserats för att den är en dyr, samhällsfinansierad apparat som i praktiken inte klarat av att förse alla därtill berättigade elever med hemspråksundervisning. Till exempel har skolverket reagerat mot det växande antalet kommuner som inte klarar av att erbjuda sina elever modersmålsundervisning (ledare i Expressen 12/9/2007). Idén om att alla med ett annat språk än svenska som modersmål automatiskt ska ha rätt till skattefinansierad hemspråkundervisning är märklig, och ännu märkligare blir den i åländska förhållanden – 27000 invånare, 63 nationaliteter och 49 språk. Att föra vidare hemspråket är i första hand föräldrarnas uppgift, i andra hand samhällets.

Vi inom Fs har klart och konsekvent uttalat att vi inte är intresserade av att införa den rikssvenska hemspråksmodellen. Vi arbetar för ett flexibelt utbildningssystem som respekterar elevernas olika önskemål, förmåga och ambition. Vi anser att man i stället, inom ramen för det befintliga grundskolesystemet borde försöka hitta individuella lösningar som säkerställer att man har möjligheten att utveckla sitt modersmål under skoltid, vare sig det är finska, engelska, ryska eller någonting annat. Ytterligare en möjlighet är att frivilligorganisationer och kulturföreningar, understödda av landskapet, kan bidra till modersmålets utveckling.

Med ryska som talat hemspråk behöver man inte en avancerad kurs i ryska, utan kanske uppmuntran och handledning för att använda kyrilliska bokstäver, läsa rysk litteratur och lära sig rysk grammatik. Klart är också, att en gräns måste dras någonstans – finska, engelska, estniska, ryska och spanska? Eller thailändska, arabiska, farsi och franska?

Språk är inte tungt att bära och hela Åland vinner på att vi har språkkunniga medborgare, men hemspråksundervisning enligt rikssvensk modell är knappast den mest ansvarsfulla vägen framåt.

Med vänlig hälsning,

Wille Valve (Fs)

Mera om ämnet:
Ledare i Expressen 12 september 2007 Hellre svenska än hemspråk.

Artikel i Svenska Dagbladet 15 april 2004 50 miljoner till ny satsning på hemspråk

Angående forskning kring hemspråksundervisning, se artikeln
Lars Åberg om arabiska förskolor i Sydsvenskan 19 mars 2005.

Examensarbete från Malmö Högskola, Robert Calmstedt och
Ulrika Hugoson. Hur modersmålslärare arbetar för att stärka elevers
identitet och historiemedvetande (Höstterminen 2006)

"Stoppa Ålands framtids framfart!", sade han...

Som kandidat till lagtingsvalet är man naturligtvis intresserad av vad väljarna tänker - vad som bekymrar, inspirerar och irriterar. För att få reda på detta ägnar många kandidater stor uppmärksamhet åt dagstidningarna, andra lyssnar hängivet på landskapsradion. Men det bästa sättet är nog det gamla, beprövade: gå ut och diskutera med väljarna ansikte mot ansikte.

I förrgår åkte jag runt i min hemkommun Jomala för att samla in namn till Fs' valmansförening. Jag passade på att ta upp olika frågor inom kommunal- och landskapspolitken. Särskilt iögonenfallande var att Ålands framtid fortsättningsvis väcker rätt så kraftiga känslor.

"Det gäller att stoppa Ålands framtids framfart", insisterade en väljare. Han undrade också om Fs är för självständighet. På detta svarade jag att vi inom Fs inte delar Ålands framtids vision om ett självständigt Åland. Fs är berett att gå i spetsen för självstyrelseutvecklingen: i vårt valprogram
förespråkar vi ett övertagande av beskattningen i två steg, en självstyrelseramlag som gör det enklare att överta lagstiftningsbehörighet från riket och en egen, parallell sjöfartspolitik. För att driva dessa frågor är vi beredda att samarbeta med alla partier, naturligtvis också med Åf. Vår målsättning är att utveckla självstyrelsen så långt det är möjligt utan att bli en egen stat.

Vad kan man göra som väljare, om Ålands framtid får en att se rött? Rösta. Rösta på vilket som helst annat parti, men gärna på Fs. Vi har ett gediget och genomtänkt valprogram- vi vill skapa ett ett ännu sundare och mer välmående åländskt samhälle att leva i.

Fs: Höj studiestödet till riksnivå

Frisinnad samverkans studiestödspolitik kan sammanfattas med ett ord: höj!

1) Höj inkomsttaket i studiestödet
2) Höj studiepenningen
3) Höj kraven på studieprestationerna.


Höj inkomsttaket i studiestödet!

Om du heltidsstuderar (44 sp/år) har du rätt till studiestöd om den skattepliktiga inkomsten är högst 760 euro per stödmånad = 6840 € per år. Om du tjänar över detta tak kan två saker hända: antingen blir du deltidsstuderande, varvid gränsen höjs till 1100 € och halva studiestödet försvinner ELLER så blir du återbetalningsskyldig. Detta är någonting som vi inom Fs upplever som orättvist. Jämför detta med finska fastlandet, där det finns ett s.k. fribelopp på totalt 9090 € för 9 månader. Det är fel att straffa driftiga studerande som dessutom orkar jobba vid sidan av sina studier. En del studerande som jag har diskuterat med har till och med konstaterat att dagens låga gräns uppmuntrar till att jobba svart - det sänder med andra ord ut helt fel signaler. En radikal höjning av inkomsttaket (50% eller mer) vore därför önskvard. Detta är också någonting som den åländske fastlandspolitikern Mats Löfström har påtalat i sin blogg:

http://lofstrom.blogspot.com/2006/08/20-hgre-inkomsttak-r-bra-men-50-skulle.html


Höj studiepenningen!

Finlands blågröna regering har länge aviserat att man kommer att höja studiepenningen med 15 % för alla kategorier studerande - sannolikt vid årsskiftet:

http://www.minedu.fi/OPM/Koulutus/opintotuki/?lang=sv

Idag har en åländsk högskolestuderande 266 € i studiepenning, medan en finländsk dito har 259 €. Efter årsskiftet kommer den finske högskolestuderanden troligen att ha 297,85 € i studiepenning, vilket är nästan 40 € mer i månaden än den åländske högskolestuderanden har. Åland har traditionellt haft lite mer i studiepenning än på fastlandet - detta brukar motiveras med Ålands geografiska läge och resekostnader. Det är därför rimligt att den åländska studiepenningen också i framtiden beaktar dessa faktorer. Frisinnad samverkans linje är att studiepenningen ska vara minst samma som på riksnivå och därför höjas med 15 % när studiepenningen höjs i riket.

Höj kraven på studieprestationer!

Inom Frisinnad samverkan, och även bland studerande råder en uppfattning om att kraven på studieprestationer kunde höjas något. Med detta avser jag främst åländska gymnasier och Högskolor. Det är viktigt att våra läroinrättningar håller en internationellt jämförbar standard - särskilt inom våra kärnområden, såsom sjöfarten. Att ställa krav är att bry sig - både om studerandena och skolorna. Det ska kännas meningsfullt att studera på Åland. Den nuvarande undervisningen bör därför ses över.

En annan sak är att det för heltidsstudier på Åland idag fordras 44 studiepoäng per år, medan motsvarande siffra i riket är 45. Dessa siffror är fullständigt jämförbara och jag ser personligen inget akut behov av att ändra på detta. Om man går in för att höja dessa krav bör studiepoängen för heltidsstudier inte vara högre än i riket (45), eftersom det skulle försätta de åländska högskolestuderandena i en svårare sits än de fastländska.